Gideå 5:1
Från 299 kr
Gammal bebyggelse i Mölndal. Roten M. Mellan Götaforsliden och Forsåkersgatan ligger ett område med mycket gammal bebyggelse, en kvarleva från den gamla kvarnbyn. Området benämndes förr i tiden Fäberget, emedan kvarnägarna då använde området till betesmark för sina kreatur. Området är numera avsett att bli ett kulturminnesområde för Mölndal. Detta innebär, att de små stugorna här inte får ändras eller rivas. De smala slingrande gatorna får inte heller omändras. Allt skall liksom bibehållas i befintligt skick. Bebyggelsen till vänster kallas Görjelyckan, och där bakom ligger Glasberget. Till höger på bilden syns Polishuset, som en gång byggdes såsom en sjukstuga för Mölndal. Längst till vänster skymtar gaveln på Götafors' fabriksbyggnad. Fotografiet är taget från Störtfjället.
Grythyttan 45:1-2
Solna 31:1
Solna
Företaget startades 1930 av Bröd. Gunnar och Per Elandsson. Verktyg för träindustrin blev från början specialiteten och man fick snabbt en marknad för sina produkter. 1936 förlades firman från Trekanten till Nybro, och verkstaden vid Hornsgatan 18 byttes såsmåningom ut mot en modern fabriksanläggning vid Herkulesgatan. Där sysselsattes i tidsenliga och rymliga lokaler ett tiotal man. Flera av de anställda hade börjat som lärlingar och således gått i skola i företaget. Senare tillkom som ägare Gunnar Ekenhagen. Senare kom Nybro Cementgjuteri att sträcka sig över det område som tidigare hade tagits i anspråk av AB Nybro Stålindustri. (Källa: Gerhard Köppen, Paradisgatan 15, Nybro)
'Bo med 2 st ägg av skrattmås, i vatten. :: Text på baksidan: ''Ett skrattmåsbo av den bastanta typ som årets höga vattenstånd nödvändiggjorde. Sjöns ca 75 par skrattmåsar funno i år inget tillräckligt stort område att häcka samlade på. De fingo häcka i småsamhällen på de små öar som buros upp av kaveldunets och kolvassens rotsystem. Bona gungade rätt försvarligt i vågsvallet och flera av dem ramponerades och äggen rullade ut. Samma öde rönte en kull vipägg som placerats i ett på så sätt tömt skrattmåsbo.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6, KoS byggnaden rum 602. Kontrollrumskorridor taget från trapphus i turbinhuset. Byggnaden är skyddsrumsklassad, därav den kraftiga dörr som syns till höger. Detta är den ordinarie ingången till kärnkraftverket. Längst bort i korridoren ligger kontrollrummet och till höger halvvägs dit ligger slussen in till kontrolerat område. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ruth och Fritjof, boende på Stretereds vårdhem (han i alla fall), står framför en villa på Stretereds område. Osäkert vilket hus, men kan också vara på en utflykt. Fritjof var kompis med polisen. Ibland tog han sig in till Göteborgs stad, och vid tillfälle lånade han deras mössa och fick dirigera trafiken. De lät honom vara med och delta. Han promenerade ibland till Torrekulla och hälsade då på Nora och Carl Krantz (skomakaren på Stretered). Carl månade om sina elever i skomakeriet, och tyckte det var roligt att Fritjof kom på besök. Alla boenden på Stretereds barnhem kallades ”Streteredsbarna”, oavsett barn eller vuxna.
Vykort, "Halmstad. Slottsmöllan." (röd text). Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning i och vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Kolorerat brevkort, "Halmstad, Slottsmöllan." daterat 19 september 1903. Bilden visar Slottsmöllans fabriksanläggning vid Nissan. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Kolorerat brevkort, "Halmstad. Slottsmöllan." Bilden visar Nissan med Slottsmöllans fabriker till vänster. Vid vattenfallen i Nissan nedanför Övraby anlades redan på 1600-talet en kvarn. Sedan den använts till att producera mjöl för Halmstads slotts behov uppstod namnet Slottsmöllan. År 1848 köpte Isak Reinhold Wallberg kvarnen och ett större område däromkring och familjens färgeri och tillverkning av armékläder flyttade dit. De startade även ett tegelbruk, först för att bygga sina egna lokaler, men även för att leverera tegel till nybyggnationen i Halmstad. Fallet i Nissan användes som kraftkälla både direkt och för att generera elkraft för fabrikens maskiner. Bron på bilden uppfördes av företaget 1879. Wallbergs industri expanderade ytterligare med bland annat en ylletextilfabrik.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.