Utställning om Roul Wallenberg i samband med att Systrarna Barbro Gustavsson och Birgitta Hellström får Raoul Wallenberg Academys Kuragepris, som delades ut på Jönköpings läns museum 5 augusti 2018.
Från 299 kr
Stadshistoriska utställningen i arkivhuset. Modell av ångturbin för lastoljepumpar, trä och koppartråd. Scanpump, tidigare Jönköpings Mekaniska Werkstad, 1960-tal. Modell av remskiva, gjuterimodell, trä. Modell av lagerhus, gjuterimodeller, två halvor, trä. Från Nydals gjuteri.
Stadshistoriska utställningen i arkivhuset. 1800-talets träarkitektur på väster. Ritning till nybyggnad på tomten 146 (Hasseln 2). Huset uppfördes 1887 av ingenjör G.E. Odéen, ägare av Jönköpings Mekaniska Snickerifabrik. Reproduktion, ritning i Stadsarkivet.
Härdgropar på rad undersöks vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även JMF.00307-2.
Härdgropar på rad vid en arkeologisk undersökning i Råby utanför Skärstad i Jönköpings kommun. Totalt framkom arton härdgropar, varav sjutton låg i en nord-sydlig rad över en 64 meter lång sträcka. Dessa var fördelade i tre grupperingar med ett smärre avstånd emellan. Majoriteten av härdgroparna var ovala eller runda i formen. Djupet varierade mellan 0,13 och 0,4 meter, längden var mellan 0,68 och 1,75 meter och bredden från 0,42 till 1,5 meter. Veden hade lagts i botten av en grävd grop och ovanpå kolbädden hade stenar packats för att fungera som värmekällor för t.ex. matberedning. Det har alltså inte varit frågan om några öppna eldar utan snarare utnyttjande av glödbädden för varmhållning. Dateringsprover från härdraden placerar den i perdioden 900-700-tal, dvs yngre bronsåldern. Se även bild JMF.00307-3.
Ett slaggvarp undersöks vid Axamo utanför Jönköping. På bilden syns resterna efter två blästugnar och bakom dem en grop. Slaggvarpet var ca 8 x 3,5 meter (NS) och låg i en mycket svag västsluttning. I mitten av anläggningen låg ugnarna, vilka bestod av väggfragment av förslaggad lera samt enstaka, knytnävestora stenar. Fotot togs när anläggningen var i det närmaste färdigundersökt. I varje ugn hade det funnits en bottenskålla (slagg) och dessa täckte precis en oval grop i respektive ugn. På bild JMF.00306-1 syns ugnarna tidigare i undersökningen.
En eldstad som grävts fram i kvarteret Ankaret i centrala Jönköping. Bilden togs i samband med en arkeologisk undersökning 1996. Eldstaden påträffades i ena hörnet till resterna av en verkstadsbyggnad med lergolv och var förhållandevis liten, 0,9 x 0,7 meter.
Översiktsbild från en arkeologisk undersökning som genomfördes i kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping år 2007. I bakgrunden skymtar stadsbiblioteket. På platsen uppfördes senare det nya arkivhuset.
Ett fundament till en ässja och arbetsbänk hörande till ett gjuteri som framkom vid en arkeologisk undersökning inom kvarteret Diplomaten i centrala Jönköping. Gjuteriet uppfördes omkring sekelskiftet 1700.
En dubbel syllstensrad påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Den dubbla raden visar att huset har renoverats under 1800-talet.
En husgrund med inbyggd källare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Byggnaden hade varit bruk under 1600-talet.
Resterna efter en förrådsbyggnad med brygga, påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Byggnaden har använts under 1700-talet.
Tre skålgropsstenar som hittats i samband med en arkeologisk undersökning av ett gravfält inom fastigheten Åsen 1:2 på Hedenstorp väster om Jönköping.
Arkeologer gräver rutor och sållar jorden i samband med en arkeologisk förundersökning vid Skogslund, på Hedenstorp väster om Jönköping. I området fanns överplöjda järnåldersgravar.
Faktoriet i Jönköping. Driften 1691-99.
Bostadsomåde på öster i Jönköping.
Vy över Jönköping från väster.
Vy över Jönköping fråm NV.
Jönköping, östra delen från luften.
Nya Länsmuseet i Jönköping under uppbygnad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.