fotografi
Från 299 kr
Text på baksidan bild 1: Köinge gamla kyrka. Elsa Johnsson 1940. Nere vid norra hörnet vid vägen var trappa samt en liten port upp till kyrkogården. De som kommer ner från byn gingo upp där. När det regnade brukade folk stå under porten och skyla. Text enl. inv kort 1179 a: Kyrkans exteriör. Den anses vara uppförd under 1200-talet, längd 29 alnar och bredd 12 alnar. 1537 tillbyggdes korpartiet och sakristia med samma utformning fast mindre bredd och höjd. Nedrevs 1906. (museets kommentar:skall vara 1896). 1179 b: Kyrkans interiör. Se vidare Elsa Johnssons "Hembygdsminnen" sid 51. Till bild 2 finns kartong med Helfrid Elsners tryck.
Vattentornet sett från bergknallen vid Bockhornsvägen vid sidan av Vistvägen. Fotot publicerades i oktober 1957. Vattentornet i Linköpin under uppbyggnad. Tre barn står och tittar på byggarbetet. Linköpings vattentorn ligger på en höjd i området Majelden i stadsdelen Ramshäll, och är väl synligt från stora delar av staden. Vattentornet stod klart år 1958. Det genomgick under år 2009 en omfattande renovering, främst av ytterväggarna i betong. Torn. Barn. Byggarbete. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sankt Anna gamla kyrka 1932. Kyrkan hade lämnats åt sitt öde efter att församlingens nya kyrka stod klar 1821. År 1844 köptes byggnaden av Thorönsborgs ägare, men det är oklart hur den användes i privat ägo. Kyrkans kor klarade sig under alla omständigheter bäst. De ursprungliga stjärnvalven kvarstod och vid en restaurering 1923 täcktes de med ett nytt brädtak. Kyrkans långhus lämnades naket för väder och vind. Vid 1960-talets senkomna restaurering var förfallet så långt gånget att man nödgades riva kyrkans västgaveln och ta ned långhusets murar till 1.5 meters höjd. Vy från söder.
Efter att Kaserngatan lagts ut i början av 1900-talet, uppfördes raskt en räcka påkostade villor utmed vägstråket. Först ut att bebyggas var området som idag omfattar kvarteret Eken. Kaserngatan 7, ett stycken in på gatan från norr, är ett representativt exempel på villa byggd i tidens nationalromantiska smak. Till vänster skymtar Kaserngatan 5 i en stramare uttolkning av stilen. I bakgrunden, på stadens högsta höjd, ses två generationer av anläggningar för Linköpings vattenförsörjning. Till vänster den äldre anläggningen i form av en öppen vattenreservoar. Till höger stadens nya vattentorn, uppfört efter ritningar av Axel Brunskog och invigt 1910.
Kungen I3 28 augusti 1967 Kung Gustav VI Adolf besöker Örebro Livregementes Grenadjärer i Grenadjärsstaden. Han gör honnör framför en soldat som håller en fana i sina händer där det bl.a. står "Lützen 1632" och med en bild av två heraldiska lejon som omger en vapensköld. Andra soldater syns i bakgrunden. De ingår i en arméorkester och har musikinstrument i sina händer och spelar på dessa. Till höger står en militär med höjd sabel på hälsningsmanér. Bakom soldaterna med fanan och änni längre bort syns en civilklädd man med inspelningsutrustning gå omkring.
Skötrodden 1949, den sista i sitt slag. Båten längst fram styrs av Haldo Norberg. Båten nr 2 styrs av Einar Göransson, Betty Göransson i mitten och i fören sitter Gunnar Ekberg. Båten nr 3 stående Lars Erik Norberg. Båten nr 4 styrs av Albin Wedin. Båten nr 5 styrs av Ola Lundgren med Ingemar Wedin i ett barn som passagerare. Båtarna befinner sig i höjd med den s.k. piksten och i samtliga båtar kommer man att vrida om bränslekranen från bensin- till fotogendrift. Man kan se den delade tanken i Haldo Norbergs båt.
'Jättemyrstack, omkrets vid marken ca 10-11 m , 3 m hög. :: Tidningsurklipp på baksidan av montaget lydande: :: ''En väldig myrstack finnes i en af skogarna strax öster om Växjö. Den når en höjd af nära tre meter och har en omkrets vid marken av minst 10 a´11 meter. Formen är regelbundet höstackliknande. En hel mängd myrvägar leda från stacken ut i skogen, där de grena ut sig åt alla håll. Äldre personer, som besett stacken, säga sig aldrig ha sett dess make berättar Smål. P:n.'''
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Riktning 40.'' Vy tagen från höjd av berghäll med asfalterad väg nedanför, gatubeslysning. Lastbil på vägen. Ut över landskap med öppna fält, åkrar, något meandrande vattendrag. Kalt berg till vänster och i fonden viss husbebyggelse och trädbevuxet berg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Stationen byggd 1881.Hållplats anlagd 1880. Envånings stationshus i tegel, byggt i vinkel. Stationshuset används för fritidsändamål av SJ-personal 1991. Uthus och lastkaj finns kvar, godsmagasinet är rivet. Sidospår med godstrafik fanns till våren 1988 till Vittskövle Sågverk. "Huset ser ut att ha stått öde sedan trafiken upphörde. Det är övervuxet med utslagna rutor, men taket och de stabila tegelvägggarna finns kvar. Banvallen är cykelväg. Stationshuset och en perrong ligger på banans östra sida, där det också finns ett mycket stort sågverk. På banans västra sida ligger en mycket lång lastkaj med flera avsnitt med olika höjd. (Besök juli 2012)." Enlig tbanvakt.se
Stationen byggd 1881.Hållplats anlagd 1880. Envånings stationshus i tegel, byggt i vinkel. Stationshuset används för fritidsändamål av SJ-personal 1991. Uthus och lastkaj finns kvar, godsmagasinet är rivet. Sidospår med godstrafik fanns till våren 1988 till Vittskövle Sågverk. "Huset ser ut att ha stått öde sedan trafiken upphörde. Det är övervuxet med utslagna rutor, men taket och de stabila tegelvägggarna finns kvar. Banvallen är cykelväg. Stationshuset och en perrong ligger på banans östra sida, där det också finns ett mycket stort sågverk. På banans västra sida ligger en mycket lång lastkaj med flera avsnitt med olika höjd. (Besök juli 2012)." Enligt banvakt.se
Kyrkan i Moheda uppfördes i romansk stil vid mitten av 1100-talet och saknade då absid, torn, vapenhus och sakristia. Kort därefter tillkom vid östra sidan en absid med hjälmvalv. Under senmedeltiden byggdes kyrktornet vid västra sidan. 1914 byggdes tornet på till sin nuvarande höjd och kyrkklockorna flyttade från klockstapeln till tornet. Samtidigt tillkom nuvarande vapenhus väster om tornet. En renovering genomfördes 1956 - 1957 då 1600-talets färgdekorationer togs fram på väggar, bänkdörrar och predikstol. En omfattande fasadrenovering genomfördes 1994 då nästan all puts knackades ner och kyrkans byggnadshistoria blottlades
Kyrkan i Blädinge ligger på en höjd inte långt från sjön Salen. Den uppfördes troligen under senare delen av medeltiden som en rektangulär kyrka med klockstapel av trä. Ombyggnad på 1780-talet och 1834 gav kyrkan en nyklassicistisk prägel. Under kyrkgolvet finns murade gravkamrar där personer från 1500- och 1600-talen tillhörande adelssläkter vilar. Utanför kyrkan finns det Mörnerska gravkapellet. Där finns 22 kistor med stoftet från släkten Mörner. Bl.a. landshövdingarna Carl Stellan Mörner och Carl Mörner. Även stoftet av statsrådet Axel Otto Mörner finns här. På kyrkogården finns även gravplats för den Gyllenkrokska släkten, författarinnan Blenda Sylvan och Bror Cederström.
Interiörbild av Rydöbruks kapell som ligger på en höjd ovanför Nissan, lite utanför samhället. Korparti med altare, altartavla av Erik Olson och predikstol med fyra evangelister tillverkad av Walter Bengtsson. Rydöbruks kapell är uppfört 1957-1958 efter att kapellet från 1922 på platsen brann ner till grunden den 10 april 1957. Endast klockstapeln från 1925 klarade sig undan elden. Exteriören byggdes upp exakt som den gamla utifrån originalritningarna av Karl Martin Westerberg. För den nya interiören fanns redan ritningar, som upprättats 1954 inför en tilltänkt renovering.
Några får vid Gråborg. Ölands största fornborg, anlagd under järnåldern men i bruk ända in i historisk tid. Intill borgen finns en medeltida kapellruin och byn Borg med ett välhävdat odlingslandskap. Gråborg är Ölands största fornborg och även en av Sveriges största anläggningar i sitt slag. Liksom Ismanstorp är den belägen centralt på ön. Borgen har tidigare benämnts Backaborg men denna benämning har efter hand flyttats över till den närliggande byn Borg. Borgmuren omsluter en yta på 210 x 160 meter och ringmurens höjd varierar 4-7 meter. Murens ursprungliga höjd har uppgått till cirka 8-10 meter med en tjocklek på cirka 10 meter. I nordväst finns en port med ett medeltida valv som förstärkt med kalkbruk. Borgen har tidigare haft ytterligare två portar, en i norr och en i söder. Enligt äldre källor har den befintliga porten tidigare krönts av ett mindre torn, även den södra porten har haft ett torn. Arkeologiska fynd Borgens betydelse under medeltid har utan tvekan varit ansenlig och bekräftas delvis av det ganska omfattande lösfyndsmaterialet, där det medeltida materialet överväger. Borgens funktion har troligen förändrats från en försvarsborg i riktning mot handelsplats och kanske ett slags administrativt centrum. När borgen 1450 tillhörde Vadstena kloster skattades i salt, vilket tyder på handelsaktiviteter. Källa Länsstyrelsen i Kalmar län.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.