Örebro, Olaus Petri, kvarter 10:6. Bostadshus. Bilden tagen från gårdssidan österut på fastigheten Storgatan15/Fredsgatan där Hemköp/Lucullus ligger idag. Från vänster och i fonden syns Fredsgatan 13, Fredsgatan 15 samt hörnhuset Storgatan 16/Fredsgatan. I gropen närmast låg Svenska Biografteatern. 15 augusti 1944.
Från 299 kr
17 april 1906, strax efter det att nya mötesspåret Experimentalfältet - Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades
17 april 1906, strax efter det att nya mötesspåret Experimentalfältet - Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades.
17 april 1906, strax efter det att nya ”mötesspåret” Experimentalfältet - Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades
17 april 1906, strax efter det att nya ”mötesspåret” Experimentalfältet - Ålkistan blivit klart, inträffade ett större ras vid Frescati. Minuterna innan hade ett ensamt lok passerat platsen utan att personalen märkt något. Då ett Djursholmståg närmade sig, fick föraren se hur banken sjönk framför honom, och tåget, som bestod av motorvagn 7 och en släpvagn, gled mjukt ner i gropen och spårade ur i lutande ställning. Ingen människa skadades.
Gillberga. U 1146.
Gällivare 2515
Gällivare 1073:1
'Monterad fiskljuse. :: :: Text till bilden: ''Fiskljusen är en af våra större roffogelar, bland hvilka han bland annat utmärker sig genom sina äfcen undertill kullriga klor. Sommartiden se vi honom ofta öfver åar och insjöar. Vintern, som här sätter en islom för hans visthus, förjagar honom dymedelst till sydligare länder. Från Skånes slättter långt upp i Lappmarken är han ej sällsynt. Allmännast förekommer han dock i våra mellersta landskap och mest i de östra. Han bygger och bor i höga träd, oftast i grannskapet af något vattendrag och lefver nästan uteslutande af fisk. Då han utsett sitt byte i böljan, stannar han i luften på sina uppåtböjda, flaxande vingar och med nedåtsträckta ben, tills han äntligen hastigt nedstörtar och griper sitt offer. Ej sällan händer det, att han då slår sina långa, cirkelböjda klor i ryggen på en fisk, oftast en gädda, som är honom för tung, men då får han ock pligta med lifvet. I lyckligaste fall far han med en fick, som då krampaktigt vrider sig och ej lärer finna stort behag i att såder i hast blifva höjd mot skyarna.'' /August Wilhelm Malm år 1866. :: :: :: Serie med fotonr. 7079:1-37. Fotografierna är monterade i en liten bok, inbunden, med titel ''Fotografier öfer Däggdjur och foglar. Texter av A. W (1866). Malm. Boken återfinns i Göteborgs Naturhistoriska Museums bibliotekssamling under ''Äldretryck''. På baksidan av varje foto finns en text om arten. :: :: Se även fotonr. 5693:1-4.'
Teckning av Falu koppargruva, 1687. Koppar har brutits i Kopparberget minst sedan 1200-talet. Under 1600-talet var Falu gruva Sveriges största arbetsplats och en hörnpelare i stormaktsbygget. Fram till 1687 bedrevs brytningen mestadels i dagbrott. Man började dock spränga på 1620-talet. Till en början skedde detta planlöst och det anlades gruvgångar in under dagbrotten. Midsommarhelgen 1687 störtade dagbrotten samman, ner i gruvgångarna. Än idag är gropen efter detta 500 meter bred och ungefär 100 meter djup. Då alla arbetare hade ledigt för helgen krävdes inga dödsoffer. Under 1800-talet utökades verksamheten med skogs- och pappersindustri. 1992 slogs Stora Kopparberget samman med finska Enso och blev en renodlad skogsindustri. Idag, 2024, tllverkas endast den berömda slamfärgen i Falun. Gruvan har i stället utvecklats till en stor turistattraktion. Sedan 2001 är Falu koppargruva ett av UNESCOs världsarv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.