Ateljéporträtt av Anders Petter Hansson (född 1825 i Sjösala, Fässberg, död 1875 i Livered "Majas"). Gift med Johanna Maria Andersdotter i Livered och fick fem (5) barn. Han utvidgade gården och byggde till husen i Livered. Fotot är en förstoring som finns i Hembygdsföreningens arkiv.
Från 299 kr
Från Borgmästareparken före bebyggelsen därupppe. Mot kyrkan, Mösseberg med utsiktstornet. Byggnaden nedanför firma SAAB eller Falköpings Bilcity. Bakom byggnaden med brutet tak: Petter Ryttnings väg och Repslagaregatan. Stora vita byggnaden till höger och norr om Ållebergsvägen har varit barnrikehus, nu rivet.
Arbetslag vid Tomtens Kalkbruk. På bilden ser vi i första raden: Karl Andersson, Oskar Gustavsson, rättare Karl Andersson, Gustaf Spetz och Alfred Andersson.I andra raden: Karl Bergström, Edvard Andersson, Petter Spetz, Fredrik Sjölin, Otto Gustafsson, Karl Andersson, C.J. Lundkvist och Adolf Andersson.
Brevkort adresserat till Ernst Puknus 1905. Motiv från Hamburg: Jungfernstieg mit alsterbassin. Text runtom kortets framsida: "Sage mir zu Auguste jeden tag denke ich an ihr. Liebe Ernst schreibe bitte .. brief und .. .. mit in der Brief schreiben sage nur .. kann ich schon Schwedish. Sage frau Olsson .. .. .. de Card. Die Harte ....?". Text på baksidan: "Liber Ernst bin soehen in Hamburg angekommen 6 1/2 tag .. haben .. wetter gehabt. Du dachtes .. ich hielf kein wort ja Ernst das .. ich doch. Leibe grusse bitte .. .. Fröken Palm, Fr. Ollson, olga Olson, Marie Olssen, .. Olson, Herrn Jans, .. .. und W. Andersson. Liebe Ernst schreibe mir bitte sofort wieder .. du operriert .. oder was mit .. is. Sage bitte august morgen schieht ich die andern karten ab ich will mir heute abend 1 .. kan kaufen zum ...".
Medaljering av Bure ABs arbetare utanför Strömsholms herrgård 1905
Skräddaren Anders Petter Malmström (1841-1935) i Linköping. Född i Mjölby 1841 kom han till Linköping som skräddargesäll 26 år gammal. Gift 1870 med Sofia Pettersson (1846-1937). De kom att få fyra barn och flytta runt inom Linköping för att från omkring sekelskiftet bo i ett hyreshus vid Djurgårdsgatan. Sitt sista levnadsår bodde han på Hjälmsäters ålderdomshem. Möjligen är fotot taget av den rikskände fotografen Axel V. Malmström som var son till paret Malmström.
Bakre ledet fr. v. ARVIDSSON Thure, JIRDAL Folke, SVENSSON Sven,HOLMQVIST George, BENGTSSON Henry och LARSSON Evert. Främre ledet fr.v. MAGNUSSOM Karl Gustav, ARVIDSSON Erik, BENGTSSON Gustav, BENGTSSON Axel, ARVIDSSON Gunnar, PERSSON Erland, KARLSSON Ivar och BERGSTRÖM Nils Petter. Fr boken Falkenbergsbilder. I Textkompletteringen av E Kylén står det. Här uppträder man 1924 på Ljungsjöns festplats, ett populärt ställe under 1920- och 30-talen. Andre mannen fr. h. i övre raden, ej nämnd, är Gustav "Jomla" Bengtsson. Gunnar Arvidsson - ska vara Verner Arvidsson.
Jenny Bergström o Svea? Öhrwall. Döttrar till sjökapten Nils Petter Bergström nr 81, Falkenberg. Jenny gift med sjökapten Oscar Johnson Josefine gift m sjökapten o hamnkapten Berhard Bengtsson. Förvärv från Anna-Lisa Nilsson innehavare av antikvitetsaffär i Falkenberg fram till 1985. Genom en auktion kom hon över div. föremål efter Patrik Johnsons kvarlåtenskap. De har sedan dess (1971) legat på hennes vind i Abild prästgård. Föremålen överlämnade från A-L Nilssons dödsbo av döttrarna Marie Louise Andersson, Viveka Linderström Sthlm o Anita Skantze Ullared.
Th. Josefine, tv. Jenny Bergström. Döttrar till sjökapten Nils Petter Bergström nr 81, Falkenberg. Jenny gift med sjökapten Oscar Johnson Josefine gift m sjökapten o hamnkapten Bernhard Bengtsson. Förvärv från Anna-Lisa Nilsson innehavare av antikvitetsaffär i Falkenberg fram till 1985. Genom en auktion kom hon över div. föremål efter Patrik Johnsons kvarlåtenskap. De har sedan dess (1971) legat på hennes vind i Abild prästgård. Föremålen överlämnade från A-L Nilssons dödsbo av döttrarna Marie Louise Andersson, Viveka Linderström Sthlm o Anita Skantze Ullared.
Det här var ytterligare ett av småställena nedåt Nybro tillkomna på 1800-talets slut. Platsen tillhörde före skiftet När och kallades Sandbo Ajnar Förste kände ägaren till detta ställe var Lars Johanssons Kauparve son Niklas Larsson född 1835. Han gifte sig 1862 med Lena Cajsa Clasdotter född 1841 från Hallbjänne på När. De fick 4 barn, men inget tog över stället, utan Niklas sålde det 1895 till Ferdinand Jakobsson uppe på första Hallsarveparten härifrån sett. Ferdinand sålde stället till fiskaren Anton Petter Boberg född 1837 från Bomunds i Hammaren på När, gift med Brita Cajsa Tomasdotter född 1833 från Kauparve idag Franzéns part. Petter och Brita Cajsa bodde före köpet i en liten stuga som stod mellan manbyggnaden och ladugården på Kauparves sydligaste part. 1917 var Bobergs gamla och sålde stället till Gunnar Jakobsson född 1896, son till ovannämnde Ferdinand Jakobsson på Hallsarve. Gunnar gifte sig detta år med Hermanna Olsson född 1892 från Alskog och de fick två barn. Gunnar var småbrukare och fiskare. Efter hans död såldes det mesta av marken ifrån och stället köptes 1973 av försvarsdirektören Ove Silvén född 1920 i Visby. Han bodde här till 2000 (?), då stället Köptes av Kaupre Ridsport. Bilden visar Petter Bobergs ladugård bestående av två byggnader, troligen hitflyttade av Niklas Larsson på 1860-talet när stället etablerades. Det är bulbyggnader, där den högra byggts till åt vänster med en lada i resvirke. Den vänstra ladugårdsbyggnaden har innehållit en fähusdel med hoimd, hörum, och höjts med ett foderloft. Den högra innehöll troligen dubbelt fähus med hoimd på gaveln och lada till vänster. Det ser inte ut som om ladugården är särskilt använd. Petter Boberg var nog fiskare och inte lantbrukare. Till höger skymtar Olof Laurells manbyggnad, se Bild 964. Ställena låg med tomterna mot varandra och en bit ut på åkrarna från vägen sett jämfört med idag.
Den här nya boplatsen i Lau, därav namnet Nybygget, kom till genom ett beslut av kronan att avskedade soldaten Erik Larsson Granat född 1721 från Lövberga i Småland skulle få bosätta sig här. Erik var gift med Maria Hansdotter född 1720. De fick två söner som delade gården, så sonen Erik Granat född 1767 byggde en ny part uppe vid Käldvägen, se Bild 1031-1035, och Petter Granat född 1758 övertog föräldrahemmet beläget vid de öppna markerna halvvägs ner mot Nybro. Petter gifte sig 1779 med Anna Persdotter från Autsarve i Rone och de fick sonen Erik 1781. Anna dog tidigt och Petter gifte om sig 1787 med Maria Nilsdotter född 1760 från Småland. De fick 3 barn varav äldsta dottern Anna Maria Granat född 1797 ärvde gårdsparten omkring 1823. Hon gifte sig 1824 med Niklas Petter Henriksson Fagerberg född 1801 från Klinte. De fick 3 barn och dottern Margareta Maria Fagerberg född 1829 gift 1858 med Carl Jöns Närström född 1834 blev näste ägare. Carl och Margareta fick 6 barn och även nu blev det en dotter som tog över, Anna Brita Carlsdotter född 1864, gift med Johan Hansson född 1871 från När. De fick 5 barn och ännu en gång blev det en dotter som ärvde gården. Linda Hansson född 1901 gifte sig med Erik Johansson född 1903 från Norrlanda och de fick sonen Harry Johansson 1924. Redan 1927 dog båda föräldrarna. Markerna arrenderades ut och gården blev öde. Brankåren brände ned manbyggnaden som ett släckövningsobjekt. Ladugården står kvar än idag. På bilden ser vi manbyggnaden, en parstuga troligen från 1700-talet, men det finns ingen stenhusresolution. Brygghusflygeln är ovanligt nog sammanbyggd med manbyggnaden. På flygelgaveln står ett dass med oregelbundet takfall. Familjen Hansson står troligen 1904 vid vägen som går förbi huset ner till Nybro. Det är Johan Hansson 33 år, frun Anna Brita 40 år och barnen Anna 7 år, Charles 6 år och Desideria 2 år på armen. Dottern Linda 3 år är inte med.
För att kunna bryta torven har man varit tvungna att spänna för hästar i trespann. Den äldre mannen är Johan Petter Karlsson, 64 år när bilden togs. Den yngre mannen som har tömmarna och troligen kör vändplogen är sannolikt sonen Karl Johan, 25 år. De bodde på Kauparve, parten intill Käldvägen, se bild nr 5. Bilden är tagen i ett öppet mycket flackt landskap, vilket bara kan vara markerna mot Lausviken eller Lausmyr.
Ungdomsporträtt av Hilma Ydén. Född i Skänninge 1845 som dotter till läraren och organisten Nils Petter Ydén och makan Christina Wilhelmina Carlheim. I vuxen ålder flyttade Hilma till Kisa och vidare till Norrtälje tills hon år 1874 slog sig ned i Motala. Där gifte hon sig efter några år med tobakshandlaren Johan Oskar Waldemar Thamsten. Deras äktenskap blev barnlöst och nådde sin ände när maken avled 1918. Hilma levde vidare som änka i närmare tio år.
Gusums mässingsbruk anlades 1652 i Ringarums södra sockendel. Bruket fick till följd att denna del av socknen blev alltmer folkrik. Avståndet till moderkyrkan fick efter ett flertal turer till följd att ett litet kapell uppfördes i närheten av bruket. Diskussion om ny och mer rymlig kyrkobyggnad tog efterhand fart och 1731 kunde den avbildade kyrkan invigas. Byggmästare var förmodligen Georg Millerus, som var anställd vid bruket, och murmästare var Petter Spångberg från Norrköping.
Enligt påskrift tolkat vara Carl Gustaf Samuelsson. Född den 17 april 1857 i Åtvidaberg som son till brukare Samuel Petter Carlsson och Carolina Dahlqvist. Som ung arbetade han som dräng på olika gårdar i Åtvidabergs socken men blev från 1878 elev vid Säby lantbruksskola. Efter examen 1884 gifte han sig med Christina Vilhelmina Carlsdotter och efterhand kom paret att arrendera gården Stavsäter i Vist församling.
Porträtt av rektor Per Axel Cyrus Ludwig Romdahl. Född 1841 i Hangvar socken, Gotlands län som son till Petter Henric Romdahl och Eva Maria Theodora Romdahl. Lämnade Gotland 1862 för Djursnäs i Kalmar där han var student en tid men bosatte sig slutligen i Linköping. Gift 1879 med Klara Adolfina Teresia Brogren. Far till konsthistorikern och museimannen Axel Ludvig Romdahl. Död i februari månad 1926 i Linköping.
Gusums mässingsbruk anlades 1652 i Ringarums södra sockendel. Bruket fick till följd att denna del av socknen blev alltmer folkrik. Avståndet till moderkyrkan fick efter ett flertal turer till följd att ett litet kapell uppfördes i närheten av bruket. Diskussion om ny och mer rymlig kyrkobyggnad tog efterhand fart och 1731 kunde den avbildade kyrkan invigas. Byggmästare var förmodligen Georg Millerus, som var anställd vid bruket, och murmästare var Petter Spångberg från Norrköping. Klockstapeln stod färdig först 1752.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.