Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson på Söder. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som fick just namnet Pix. Flyttade 1915 till Hantverkargatan, 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. "DRUVITIN, druvsaft". Juni 1939.
Från 299 kr
Per Häglunds brygghus var nog ursprungligen ett litet bostadshus från 1700-talet, en bulenkelstuga som man köpt nånstans och flyttat hit och rett in till brygg- och bakhus. Man kan ana bulstommen genom reveteringen. Det ser faktiskt ut som det ligger faltak på faltak! Per Häglund flyttade 1919 vid 84 års ålder till sonen Lars Pettersson vid Bönde och boplatsen övergavs och revs efter ett par år. Man ser på brygghuset att det inte haft något underhåll på länge.
Jakobs och Marias son Lars Jakobsson född 1887 gifte sig 1912 med Lydia Viktoria Elisabet Karlkvist född 1885 från Bosarve på När. Dottern Anna Maria gifte sig samtidigt med Vilhelm Karlsson från Hallsarve och flyttade dit, se Bild 486-490. Här ses manbyggnaden med en allé av granar som ledde bröllopsgästerna fram till manbyggnadens trappa. En intressant detalj är manbyggnadens tak. Det har moderniserats genom att bli utdraget över gavlarna.
Det var en riktigt fin bulladugård Söderbergs hade. Den kan nog ha tillkommit 1835, men spåntaket är givetvis nyare, från början hade den säkert ag. T v var det troligen vagnbod. Sedan följde ett fähus med hoimd t h och därefter lada. Det ser inte ut som det var någon verksamhet på stället när Masse var där, inga saker framme nånstans. Ändå flyttade inte Söderbergs förrän 1920.
Här ses hela gårdsparten från söder. Bilden skulle nästa kunna vara tagen idag, det är bara ladugårdens tak som fått plåt. Denna ståtliga ladugård byggdes 1904 nere bakom manbyggnaden och ersatte den gamla som låg uppe längs med vägen, se Bild 798. Manbyggnaden har ansetts vara byggd omkring 1860, men den blev nog bara moderniserad och något höjd då, varvid man kanske flyttade fönstren något och satte dem i små nischer. Köks- och brygghusbakbygget kom troligen till vid 1800-talets slut.
Troligen revs flistaksflygeln omkring 1912 när det stora bakbygget till manbyggnaden uppfördes. Det verkar som om denna smedja och snickarbod med magasinsloft uppfördes ungefär samtidigt. 1896 byggdes den stora ladugården. Kanske förbyggde Larssons sig och att det var orsaken till att de sålde 1915 och flyttade till Rotarve i Lye. Och kanske var gården för stor för Östmans, eftersom de i sin tur sålde efter bara några år.
Porträtt av kyrkoherde Albert Otterström. Sin prästliga bana började han 1882 som pastorsadjunkt i Östra Ryd. Efter vidare tjänster i Östra Eneby och Jonsberg inflyttade han som komminister till Viby. Från 1895 gift med Ida Ingrid Helena Svartling. Äktenskapet blev dessvärre kortvarigt. Cancer rykte bort henne i juli månad år 1900. Ny hustru fann Otterström 1903 i Sigrid Sofia Kalén. Makarna flyttade till Gårdeby 1907 där tjänsten som kyrkoherde erbjudits. Otterström avled 1938 i Linköping, där makarna varit bosatta sedan 1930.
Porträtt av fröken Anna Nordenfelt. Född 1797 som dotter till brukspatronen vid Björneborgs bruk, Johan Niklas Nordenfelt och dennes maka Anna Wilhelmina Posse. År 1855 flyttade hon som ogift från moderns hem i Kristinehamn till Godegårds socken. De första fem åren logerade hon i socknens prästgård som stiftsfröken hos kyrkoherdeparet Sundström. Från 1860 var hon bosatt hos sin syster Regina Grill på Godegårds säteri. Båda systrarna var för övrigt födda samma år, i januari respektive december.
Motiv från Järntorget i Linköping, vy mot sydväst. Trevåningsbyggnaden i bildens mitt ägdes under 1800-talet av två generationer Pihl. Kopparslagare Fredrik Magnus Pihl har givit namn åt gränden Pilens backe som än idag mynnar ut till torget genom bebyggelsen. Den låga byggnaden intill är Skolmästaregården som i äldre tider fungerade som rektorsbostad. Vid tiden för bilden drev K. A. Pettersson Linköpings första cykelverkstad, Östergötland Welociped-Fabrik. Båda gårdarna är nu flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Född och uppvuxen i Vimantorp i Kisa fick Frans Widell efter seminariestudier i Linköping sin första anställning som folkskollärare i Nykil. Året var 1879 och platsen skolhuset i Lund. Redan året därpå flyttade han till skolan i Bäck och här kom han att bli kvar livet genom. Samma år gifte han sig med Johanna Karolina Nilsdotter, bördig från Västra Harg. Paret kom att få tre döttrar innan Frans hastigt gick bort i sviterna av njurinflammation. Han var då precis fyllda 44 år.
Enligt påskrift porträtt av regementsauditör Jonas Anders August Sahlander. Född i Linköping den 26:e januari 1811 som son till Erik Sahlander och Maria Catharina Duberg. Från 1848 gift med Emelie Constance f. Berndes. Parets bägge söner, födda 1849 respektive 1853, dog i späd ålder och äktenskapen förblev därefter barnlöst. Efter en period som ägare och boende på gården Norra Freberga i Motala flyttade makarna åter till Linköping 1880. Sahlander dog den 18 april 1882.
Enligt uppgift porträtt av Hugo Samuelsson. Född 1861 i Stora Farsbo, Ulrika socken som son till Samuel Israelsson och Ingrid Carolina Carlberg. I vuxen ålder flyttade han våren 1886 från familjehemmet till Stockholm för en tjänst som lasarettssyssloman vid Maria sjukhus. Arbetet utvecklades vidare till den både obestämda som uppenbara titeln gaskontrollör. Hans anställning blir emellertid tydlig när han efter några år i Stockholm blivit polis. Han avled som ogift den 14 februari 1916.
Ungdomsporträtt av Hilma Ydén. Född i Skänninge 1845 som dotter till läraren och organisten Nils Petter Ydén och makan Christina Wilhelmina Carlheim. I vuxen ålder flyttade Hilma till Kisa och vidare till Norrtälje tills hon år 1874 slog sig ned i Motala. Där gifte hon sig efter några år med tobakshandlaren Johan Oskar Waldemar Thamsten. Deras äktenskap blev barnlöst och nådde sin ände när maken avled 1918. Hilma levde vidare som änka i närmare tio år.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Bilden visar vad som får tolkas utgjort överstens arbetsrum. Här omkring sekelskiftet 1900.
Vy över Järntorget i Linköping mot gårdarna på adresserna Storgatan 62-70. Trevåningsbyggnaden i blickfånget var i början av 1800-talet i familjen Pihls ägo, vilket namngivit gränden Pilens backe som mynnar ut genom valvet. Envåningsbyggnaden intill är den gamla Skolmästaregården, det vill säga rektorsbostad, och uppförd i slutet av 1600-talet. År 1897 blev mekanikern Karl August Pettersson ägare till gården och denne inredde där en av stadens första cykelverkstäder. Båda gårdarna är flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Louise (Lovisa) von Rosen i hemmet vid Repslagaregatan i Linköping. Kärleksfullt porträtterad omkring 1895 av då översten Fritz Lovén. Louise var född i Stockholm men uppvuxen i föräldrarnas gods Ekhovs säteri strax norr om södermanländska Björnlunda. Efter att fadern blivit civil och erbjudits skilda tjänster i Stockholm flyttade familjen åter till huvudstaden och där träffade Louise sin blivande make i Lars Fredrik "Fritz" Lovén. Vid tiden för bilden hade de varit gifta i dryga 20 år och varit Linköpingsbor sedan 1892.
Porträtt av greve Fredrik Sinclair. Född 1853 vid Karlshovs säteri i Älvestad som yngste son och mellanbarn till greve Israel Malcolm Sinclair och grevinnan Alfhild Spens. I vuxenålder flyttade han till Västerås för att ägna sig åt mejeriverksamhet i ett flertal företag likväl som han var ombudsman vid Västmanlands läns hagelskadebolag. Sinclair förblev ogift och avled i Västerås den 4 april 1904 av hjärtsjukdom. Han begravdes på Linköpings griftegård.
Porträtt av makarna Alfred Lönngren och Ida Dahlgren. Han bördig från Växjö, hon kyrkoherdedotter från Ekebyborna. De gifte sig 1882 och bosatte sig i förstone i Bergunda där maken innehade tjänsten som socknens komminister. År 1895 utnämndes Alfred till kyrkoherde i Södra Unnaryd och han kom att inneha tjänsten till sin död 1906. Året därpå flyttade Ida till Linköping och blev där till sin egen bortgång 1920. Deras äktenskapet var barnlöst.
Porträtt av konstnären Gotthard Werner. Född i Linköping 1837 som son till regementsläkaren Henrik Werner och dennes maka Ida, född Gradman. Fadern dog tidigt, 1849, och därefter flyttade familjen till Stockholm. Efter studier vid Konsthögskolan kom han att föra en ambulerande tillvaro livet igenom. Paris, Sevilla, Antwerpen och Florens är endast några av de platser som han på egen bekostnad eller genom stipendier vistades i. Hans konstnärsskap var brett men han har främst gått till konsthistorien genom sitt historie- och muralmåleri.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.