Två kvinnor och en flicka går på vägen mot Stensjö by. Den vänstra kvinnan är äldre och bär en väst i mörkare tyg över en randig blus med ljus kjol och förkläde. På fötterna har hon grova kängor och över axeln bär hon en lie. Kvinnan i mitten bär en mörk klänning med krage och ett ljust förkläde och skor. Över axeln bär hon två liar. Flickan till höger är klädd i ljus klänning pch förkläde med svarta strumpor och skor. I handen bär hon en kanna med lock. Alla tre bär sjalar runt huvudet. På ömse sidor om vägen löper trägårdesgårdar bundna med vidjor. På vänstra sidan är ett tätt trädbestånd, på högra sidan är ett öppet landska och byn skymtar i bakgrunden.
Från 299 kr
Bilden visar rågskörd i Stensjö by. En stubbig åker breder ut sig i vilken ett flertal manshöga stackar med nekar av råg stå. I mitten syns ett stenröse och på det till höger sitter Eugén Stensiö. Han är klädd i mörka kläder och en lös skärmmössa. I knäet har han ett gevär lutat och han ser ut att hålla något i ena handen. Längst till höger i bild vid ännu ett röse i den djupa skuggan av buskar och hamlade träd, sitter Aina Stensiö. Hon är knappt synlig men iklädd mörk klänning och ljus hatt. I bakgrunden syns familjen Karlsson i färd att skörda råg. Längst fram till höger syns Martin Karlsson och i mitten bakom honom Karl Nilsson, i färd med att slå rågen. Båda är klädda i mörka kläder och hatt. Runt om dem binder kvinnorna i familjen den slagna rågen till nekar. De är klädda i ljusa klänningar och förkläden med vita huvuddukar. På marken runt dem ligger ett flertal nekar. Bakom den stående rågen syns en gärdesgård i trä. Runt om i landskapet syns hamlade träd.
Familjen Karlsson skördar råg på Stensjö by. Längst fram till höger syns Martin Karlsson och bakom honom Karl Nilsson i färd med att slå rågen, vilken når upp till deras axlar. Båda är klädda i grova kläder och hatt med band. I händerna håller de varsin lie med framåtriktade knaggar. Orvet Martin har i händerna är smalare mellan och efter knaggarna. Till vänster om dem binder kvinnorna i familjen den slagna rågen till nekar. De är klädda i ljusa klänningar, mörka strumpor och förkläden med vita huvuddukar. Längst bort syns Hilma Nilsson som håller i en lång stör samt handtaget till ett redskap. På marken runt dem ligger ett flertal nekar. I bakgrunden syns hamlade träd.
Magasinstorget Torget lades ut efter ett beslut taget i mars 1776. Det skulle bli en handelsplats till stadens och kronobränneriets nytta. Först kallades det för Bränneritorget, sedan för Spannmålstorget för att så småningom få namnet Magasinstorget. Alla namnen är kopplade till Kronobränneriet som anlades i slutet av 1770-talet på den mark där bilden är tagen ifrån. Torget utvidgades 1859 och fick då sin slutgiltiga form och stensattes något år senare. Länge var Magasinstorget parkeringsplats för lastbilar. På 1980-talet blev torget en del av Hamngatan. Till vänster i bild skulpturen Strömmen av vit Ekebergsmarmor, gjord av Stig Blomberg, invigdes 1953. Stig Blomberg, som är född i Linköping, framställer gärna motiv med barn och ungdom. Utmärkande är en frodig humor och fantasifullhet i formen. Strömmen - av folkhumorn kallad Tempen - föreställer en voluminös liggande kvinnofigur. Formen är upplöst och skissartad. Ytan är i själva figuren släthuggen och finputsad, men i övrigt grovhuggen och storporig.
Under 1800-talet var barnarbete vanligt i Sverige. Barnen var billig arbetskraft. Deras lön var liten. Den skulle inte räckt till att försörja dem själva. Deras uppgifter var enkla men monotona, det var lättare att motivera barn än vuxna till arbetet. Här viker barn vid DUX karamellfabrik askar för brösttabletter. Under 1900-talet blev barnarbete ovanligare i takt med att fabrikerna mekaniserades. De enkla momenten försvann, en barn- och ungdoms- arbetslöshet uppstod. Samtidigt stiftades lagar för att reglera barnarbete. Dux-fabriken hade sitt ursprung i Srömsbro av Gustav Ferngren i början av 1900-talet. Flyttade på 1920-talet till Hamntorget och sedan till Tredje Tvärgatan 23 på Brynäs. Firman hade upphört 1930. Tidigare publicerad vid utställningen år 2000.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.