Teckning av Fritz von Dardel. En hund sitter på bakbenen på ett bord och sträcker fram ett paket han bär i munnen mot en kvinna. "Vips vill härmed uttrycka att paketets innehåll är ämnadt till Annas lilla näsa." "Näsdukar"
Från 299 kr
"Hvart gäller resan Herre? Till Örebro-mötet min vän, jag vill skaffa dig och de dina en bättre plats i samhället! Ja så! Herrn tänker köpa sig en ny vagn kan jag förstå!". Litografi av Fritz von Dardel
Arthur Hazelius och greve Walther von Hallwyls förslag till anläggning med "nordiska" byggnader vid Framnäs på Djurgården med kopior av Ornässtugan, Borgsunds stavkyrka och Fatburen från Björkvik. Teckning av Henrik Reuterdahl i Ny Illustrerad Tidning 1890.
Teckning av Fritz von Dardel. "Det var mig en Klippare sa Carlsson om artisten Bergman" "2 koftor 1893". En man sitter framför en kvinna i förkläde och klipper. En äldre man i skärmmössa tittar in genom dörren.
En äldre kvinna i folkdräkt med en korg med blommor och en yngre med hårknut. "Mera blommor Stina! Idag ha vi två löjtnanter till middag". Tuschteckning av Fritz von Dardel, 1894.
Teckning av Fritz von Dardel. "En närsynt jägare." "Hör på min gosse där uppe i backen! packa du dig ur vägen; här kommer att skjutas skarpt!" En kisande jägare med glasögon spanar mot en gran där en hare gömmer sig.
Ebba von Eckermann sitter vid en vävstol och väver Ripsakjolar. På vävstolen hänger en Ripsakjol på en galge. Vid sidan står några barn. I bakgrunden står två skyltdockor klädda i Ripsakjolar.
Övre raden: 2:a fr. höger Helga Esbjörnsson (f. Andersson). Nedre raden: 2:a fr. vänster Signe Nettelbladh (gift von Brömsen), 3:e fr. vänster Agnes Nettelbladh, 4:e fr. vänster Svanteson. O.B.S. Uppgifter saknas. .
För andra gången, 6 juli 1932, besöker Kung Gustav V Gunnebo slott. Från vänster: Ellen Ankarcrona, Björn Prytz, Kung Gustav V, Görvel Sparre, Hilda Sparre, Ann-Ida Broström, Greta Wachtmeister samt vid pelaren Werner Vitzthum von Eckstädt.
"Våren 1917." Bilden visar grevinnan Britta Vitzthum von Eckstädt (född Sparre) med dottern Ursula (f. 1916), fotograferade i östra förmaket (fru Halls förmak) på Gunnebo slott. Ur minnesalbum 1 (Hilda Sparre).
Carolina Adlersparre, född von Arbin. Född 1782. Död 1871 på Brod. Maka till landshövding Axel Adlersparre. Moder till Sophie Adlersparre. Bodde i Söderåkra på ålderdomen. Skall ha varit 84 år när denna bild togs. Foto: Gunnar Holm, Karlskrona 1866.
På bilden ses major, tillika byråchef vid järnvägsstyrelsens militärbyrå, Carl von Horn, i samspråk med brittiska krigsfångar ombord på S/S Drottning Victoria. Han erhöll 1958 en hög tjänst inom Förenta Nationerna.
Enligt sägnen Georg Karl von Döbelns vagga. Vaggan är upphängd på ett stativ; består av fyra hörnstolpar med svarvade knoppar mellan vilka figursågade ramar fogats. Sidorna är öppna. Ev. har vaggan varit tygklädd.
Text på kortets baksida: "Auditören vid Bohusl. reg. Kornett vid Vstg. Dals reg. Postmästare i Uddevalla. Postdirektören. Abraham Daniel Cederholm von Schmalensée, f. 1779 d. 14/6 1848 68 år. Gift 1808 med Johanna Ulrica Bering, f. 1787 d. 1838 ".
Text på kortets baksida: "Öfversten o Chefen för Kgl. Bohus Läns Rgte 1838-1856. Georg Gillis von Heidenman. F. 23/9 1787 i Finland d. 3/3 1856 å sin egend. Gräskärr".
"Konung Gustaf V och Drottning Victoria hälsas välkommen till Uddevalla av borgmästare Sixten Neiglick. Bakom drottningen landshövding Oscar von Sydow 7 juli 1918. Enda gången drottningen besökte Uddevalla och Bohuslän"
Orig. text: Sankt Larsgatan 42. Rådman Hultmarks villa. Byggnaden uppfördes 1899-1900 av bankdir. Berhard Söderbaum (1851-1926), ägdes 1912-1935 av rådman Richard Hultmark (1867-1935), sedan av konsul K. A. Ullholm (1890-1974) och efter honom av svärsonen Sture von der Burg.
Fotografi. Seti I:s tempel. Planrelief och lista över nomoi (administrativa distrikt i det forntida Egypten). Abydos, Egypten.
Krusenstiernska gården förvävades av Hermina von Krusenstierna den 1 maj 1874. Köpeskilling var 16000 kr. Tre år senare gifte sig Hermina med sin kusin Philip. Hulda Nydell var hushållerska åt paret von Krusenstierna. När Hermina avled ärvde Hulda Krusenstiernska gården. Den 2 augusti 1938 skrev Hulda ett testamente där hon ville att gården skulle bli ett minnesmärke över en svunnen tid och göra gården tillgänglig för allmänheten. Uppgifterna är hämtade ur "Krusenstiernska gårdens vänner 1997".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.