Porträtt av fröken Elisabeth "Betty" Sandin. Född och uppvuxen i Linköping som dotter till spannmålshandlaren Carl Johan Sandin och makan Christina Elisabeth Boman. Efter faderns död 1877 flyttade Betty som mamsell till makarna Bror Philip Helling och Vesta Teresia In de Betous gård Binklinge i Södermanland. Här blev hon kvar till sommaren 1882 då hon fick anledning att flytta hem till sin mor i Linköping, som nu hyrde bostad vid Drottninggatans västra ände. Efter ett par år bröt hon upp för tjänst som guvernant till makarna greve Carl Fredric von Hermansson och Adéle Recka Leonara Michaelssons fyra döttrar. Makarna var ägare till godset Färna i Västmanland. Från 1887 innehade hon samma tjänst för barnen till Axel Dickson och hans andra hustru Mehetabel Percy Austin, som vid tiden förvaltade godset Skeppsta i Södermanland. Rimligtvis var det den tjänsten som gav henne förtroendet att från 1891 bli privatlärare till makarna James Fredrik och Blanche Dicksons enda barn, dottern Blanche Charlotte Eleonore som lystrade till samma förnamn som sin mor. Förutom våning i centrala Göteborg köpte paret vid tiden för Bettys anställning även Tjolöholms herrgård söder om Kungsbacka. Herrgården kom senare att rivas för att främst genom Blanche Dickson den äldres försorg ge plats åt dagens magnifika och välbesökta Tjolöholms slott i engelskinspirerad tudorstil. Makarna Dicksons anglosaxisk börd och nära anknytning till Storbritannien kom även att ge Betty skäl och möjlighet att 1893 flytta till London. Bettys tid i England har inte kunnat följas inom ramen för denna presentation. Hon påträffas åter i de svenska arkiven den 29 december 1897. Hon hade kort före lämnat London för ny lärartjänst hos änkefru Edelstam i Stockholm. Så när som på en kortare tid i Östertälje blev nu Stockholm Bettys bostadsort till sin bortgång 1930. Som lärarinna förblev hon enligt tidens konvention ogift livet genom.
Från 299 kr
Det som skulle komma att bli kvarteret Detektiven i Linköping var i äldre tid delad i fyra tomter, Tannefors kvarter 68-71. Tomterna lades ut efter tillkomsten av Drottninggatan vid mitten av 1800-talet. Tidigt nyttjades tomt 68 mot Sankt Larsgatan, där stadens då nya flickskola uppfördes. Övriga tomter österut bebyggdes efterhand med relativt ordinära huskroppar. År 1863 stod tomt 70 bebodd med bildens hus. Som första ägare finner vi fånggevaldigern Gustaf Peterson med familj. Hans yrkestitel är rimligtvis inte självklar för dagens läsare men kan enkelt förklaras som fångvaktare med särskilt ansvar för fångtransporter. Foto 1965.
Våren 1949 togs busstorget i hörnet Drottninggatan och Djurgårdsgatan i bruk. Väntsalen ritades av arkitekt Sten Westholm. I väntsalen fanns servering, och i källaren fanns toaletter, lager samt ett skyddsrum. År 1951 traffikerade 22 busslinjer mellan Linköping och dess omnejd. Bilden är från den 4 oktober 1951. .. 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Enligt påskrift porträtt av fru Sahlander. Tolkat visa Emelie Constance, född Berndes. Förstfödda barn till makarna Melcher Theodor Berndes och Chatarina Charlotte Bergström. Föräldrarna ägde gården Säter i Motala. Från 1848 gift med auditören Jonas Sahlander/Salander, boende i Linköping. Parets bägge söner, födda 1849 respektive 1853, dog i späd ålder och äktenskapen förblev därefter barnlöst. Efter en period som ägare och boende på gården Norra Freberga i Motala flyttade makarna åter till Linköping 1880. Två år senare blev Emelie Constance änka. Hon bodde kvar i våningen vid Drottninggatan till sin egen död 1904.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets ombonade stilideal i full blom. Mellan tunga textilier och stoppade stilmöbler anas här ändå en lätthet som kan leda rummet till ett av fruns domäner. Bild från tiden omkring år 1900.
Efter en minst sagt grundlig eftersökning har nu detta tidigare okända motiv nått klarhet. Hos oss tidigare endast känd som en miljö ur Linköpingsfotografen Fritz Lovéns samling. Svaret fanns inte att finna i hans hemort utan i vår huvudstad. Schefflerska palatset på adress Drottninggatan 116 söder om Observatorielunden är platsen och byggnaden står ännu kvar i ett varsamt restaurerat skick. Fotoåret 1926 hade huset nyligen donerats till Stockholms högskola och är ännu i lärosätets ägo och i funktion för representation och som kontorslokaler för pensionerade professorer.
Emma Wirström var från åtminstone 1858 verksam som lärare vid Linköpings så kallade Enskilda flickskolan, som vid tiden var att betrakta som en ren slöjdskola. Från 1861 var hon istället knuten till stadens allmänna flickskola i hörnet av S:t Larsgatan-Drottninggatan och som under 1860-talet kom att reformeras med fastställda kursplaner med en rad ämnen såsom historia, geografi, naturlära och geometri. Enligt källorna kom Emma att kvarstå som lärare till hög ålder. Först 1905 anges hon varande före detta lärare, då närmare 75 år fyllda. Fotografiet visar henne under något av 1880-talets år.
Invigning av Handelsboden i Gamla Linköping. Lennart Sjöberg talar i dörröppningen. Man ser en orkester och marknadsstånd i folkmassan framför Handelsboden. Huset flyttades till Gamla Linköping 1953. Sockertoppen som i dag hänger ovanför entrén satt tidigare på en affär på Drottninggatan. Det här huset, som ursprungligen låg på Storgatan 62, alldeles intill Järntorget, uppfördes sannolikt runt 1674-75 och byggdes senare på med en våning, troligen ca 1734-35. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Kö til systembolaget inför påsken 1951. Systembolaget hade två butiker i Linköping, en på St Larsgatan och en på Drottninggatan. Motboken avskaffades den 1 oktober 1955. Då hade spritförsäljnigen varit begränsad i 40 år. År 1957 höjdes åldersgränsen på systembolaget från 18 till 21 år. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Sportmössa med skinnbräm. 27 december 1944. L Haglund & Co, med varumärket Elhå, grundades som en affär för mössor, hattar och pälsvaror av Lars Haglund 1872. Butiken utvidgades till grosshandel av pälsvaror och tillverkning av bland annat sportmössor, vegamössor, hattar, barn- och damvaror startades. Sonen David blev delägare 1894 och ensamägare 1905. När David Haglund avled 1918 övertog hans bröder Sven och Bror rörelsen. 1935 flyttades företaget från Drottninggatan till Hantverkargatan 29-31 där den befintliga fastigheten, tidigare Gefle Orgelfabrik, byggdes ut med ett nytt stenhus i tre våningar. Konkurrens genom ökad import och minskad efterfrågan gjorde att fabriken upphörde i slutet av 1960-talet.
Telefonstation. 18 juni 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas. Gävle var en av de mest framsynta städerna. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt telefontorn år 1900. Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades också veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. 1901 flyttades delar av stationen till Televerkets hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Arbetarbladet.
Telefonstation. 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas, Gävle en av de mest framsynta städerna på området. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt torn år 1900. Även Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. Året efter att bilden togs flyttades delar av stationen till Televerkets nya hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Gefle Dagblad.
Våren 29 april 1966 Närbild på några medlemmar ur en mässingsorkester: en ung man som spelar trumma samt en ung man som går framför honom (instrumentet som denne spelar på har ej kommit med på bilden). Bakom honom går en som spelar cymbal. De befinner sig på Drottninggatan. Endast instrumentet har kommit med på bild. Orkestermedlemmarna är klädda i vita skjortor och kritstrecksrandiga skjortjackor. En bit av Örebro stad syns i bakgrunden samt en kvinna med en pojke vid handen. Tre unga män sitter på broräcket i bakgrunden bakom dem. Stora Hotellet i Örebro syns också.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 I förgrunden syns en manlig pensionär med ryggen mot kameran. Han går på trottoaren på Drottninggatan. Vid sidan av trottoarkanten finns en snövall. Ur denna sticker parkeringsmätare upp. Bilar står parkerade längs med gatan invid trottoarkanten. Flera människor syns i bakgrunden. Längre fram på gatan hänger en skyltar med texterna "Skor", "Apotek" samt "Handelsbanken." På andra sidan gatan ligger biografen Saga. Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer. Bilar och en buss kommer körande på gatan. Det är snö och is på trottoaren.
Halkiga pensionärer, 18 december 1965 En kvinnlig pensionär kommer gående på Drottninggatan en vinterdag.Hon är klädd i mörk lång kappa, pälsmössa med märke, mörka strumpor och skor på fötterna. I höger hand håller hon en käpp och i vänster hand en stor väska. Bredvid henne längs med trottoaren löper en stor, uppskottad snöhög. Framför henne står en kvinna och tittar på skyltningen i ett skyltfönster. Bakom henne går en herre som är på väg åt andra hållet. Framför honom ligger Stora Hotellet. En buss passerar och flera bilar står parkerade på gatan i bakgrunden. Ytterligare personer syns längre bort. Över gatan uppe i luften hänger juldekorationer.
Ett gulnat porträtt av Linköpings första fotograf, Frans Dyring. Från 1858 drev han fast fotoverksamhet i skomakare Hjeltes gård. År 1864 blev han ägare till den så kallade Borénska gården på Drottninggatan, där han redan tidigare hade inrättat en ateljé i en liten paviljong i trädgården. Långt dessförinnan, redan på sitt trettonde år, hade han skrivits in i musikcorpsen vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Där blev han hautboist och sedemera musikfanjunkare. Han var således en framstående musiker med flöjt som som sitt främsta instrument och verkade vid sidan av andra tjänster som musiklärare.
Föreningsfana. Förmodligen tillverkad hos Ekelöf & Svensson. Fotografens ant:Ekelöf & Svensson Företaget Ekelöf & Svensson etablerades 1872 som detaljaffär i manufaktur av Hilda Ekelöf och Charlotta Svensson. Firman överläts 1897 till Wilh. Welin och från och med 1900 bedrevs även flaggtillverkning. 1905 öppnades syateljé för klänningar och alla verksamheter fanns från och med 1917 i en fastighet på Västra Torggatan mellan Drottninggatan och Stora Torget. Verksamheten innefattade också avdelningar för försäljning av kappor, dräkter, klänningar, blusar och underkläder, damhattar och andra modevaror. 1924 omvandlades firman till aktiebolag. 1897 fanns tre anställda vilket 1944 hade öktat till 58 efter företagets stora framgångar. Källa: Nyblom & Svanqvist: Näringsliv i Värmland. Tryck år 1945.
Elever vid Linköpings flickskola 1883. Staden hade vid tiden flera skolor för flickor, men sannolikt är bilden tagen på gården till det äldre skolhuset i hörnet av Drottninggatan-Sankt Larsgatan. Enligt given information ser vi från vänster i nedre raden; Sigrid Sjöholm, Elin Svensson, Anna Isander, Olga Johansson, Ingrid Andersson och Sofia Lindeberg. I mellanraden från vänster; Emy Holmberg, Anna Kjellgren, Anna Sjöholm, Anna Hultbom samt Sigrid Lindeberg. I övre raden står; okänd flicka, Clara Jacobsson och Märta Linde. Flertalet av flickornas identiteter har inte kunnat styrkas.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.