Halkiga pensionärer, 18 december 1965 En vinterdag på Drottninggatan i Örebro. En äldre kvinna-en pensionär- är i färd med att kliva in i en affär. Hon blickar in i kameran. På trottoaren är det snö och is. Två äldre herrar är på väg åt andra hållet med ryggen mot kameran. Längre till höger står en äldre herre med käpp och tittar. En ung man står lutad mot väggen bakom den äldre damen. Han blickar också rakt in i kameran. Uppe i luften över gatan hänger juldekorationer.
Från 299 kr
Lång stallbyggnad, två hästdroskor med kuskar, en man i landå och en man med två hästar. En hund. Mannen i landån med den vita hästen är hästhandlare och åkeriägare Gotthold Sandblom. Han var en av landets största hästhandlare vid den här tiden. Hunden är en Sankt Bernhard och heter Boy. Drottninggatan 53 vars gårdshus brann ner i maj 1962. I grunden var gårdshuset N.F.W. Lagerholms hus, gården nr. 54 på Söder.
Christian Sjögréen porträtterad i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Född, uppvuxen och verksam i Jönköpings län, där han från 1860-talet fungerade som brukspatron i Mariannelund. Tillsammans med hustrun Ulla Maximiliana hade han åtminstone 12 barn, varav dottern Ottilia kom att gifta sig Johan Adolf Stånggren och bosätta sig i Linköping. Enligt notering ska även Christian en tid disponerat bostad utmed Drottninggatan i Linköping, dock oklart var.
Ett urval bilder inklusive reproduktioner tagna av fotograf Arvid Kjerling verksam i Karlstad från 1892 till 1917. Han började med en ateljé på Hamngatan 4 men flyttade pga nybyggnation på tomten i början på 1900-talet till en nyinrättad lokal på vindsplanet åt norr i fastigheten Drottninggatan 5. Några år efter Kjerlings död övertogs ateljén av Dan Gunner där han bedrev sin verksamhet, tidvis också med kollegan Sigfrid Lindholm, fram till flytten till Tingvallagatan 7 år 1931.
Mary Forslund, Gävle Lucia 1949. Hon är 21 år och handhar arkivet hos A/B Carl Larssons fotografiska atelier Tärnorna är Margareta Svensson, Harriet Jansson, Ulla Persson och Marianne Lundin. Luciatåget startar från Brandstation och går Nygatan - N. Skeppargatan - Drottninggatan - Stora Esplanadgatan och åter till Brandstationen. Soaré på teatern som arrangerat av köpmanna- och hantverkarungdomen i Gävle, leds av Macce Kjellin, kröntes Lucian med smycket av direktör Gösta Nygren, Furuvik. Lucia tävlingen arrangerades av Norrlands-Posten.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Vy från gatukorsningen Drottninggatan-Borgmästaregatan mot kvarteret Färgaren. Det timrade huset i korsningen uppfördes 1847 och 1897 köpte en Svanberg fastigheten. I tvåvåningshuset till vänster påtalar reklamskyltar att där ligger dels Göingegårdens Mjölk-Magasin, dels Tekla Bengtssons Damfrisersalong. Huset i bakgrunden med balkonger i två våningar ligger i kv Hantverkaren och uppfördes 1885. Byggnaden kallades Millbergska huset, efter ägaren Seth Millberg som bodde i Göteborg, och på taket fanns ursprungligen en punschveranda.
Örebro. Man ser en del av Gippersta, det stora huset är f. d Frökontrollanstalten. Bilden är tagen från en fabriksbyggnad på Frykstensgatan 5, 7. Den lilla röda stugan närmast kallades E. R. Dals stuga. År 2019 är alla hus borta, förutom det stora huset och istället ersatta av den nya rondellen vid södra infarten, Oscariarondellen, som knyter ihop södra infarten, Fabriksgatan, Drottninggatan, Kungsgatan, Gustavsviksvägen. Bilden är förmodligen tagen 1960 av Anna Steen, Örebro.
C. Bloch, munk. CarlBloch, (1834-1890), dansk målare och grafiker. Text på framsidan: Nordiska konstnärers arbeten. Cabinet Format. Johannes Jæger, kongl. hoffotograf. Stockholm. Drottninggatan 5. Text på baksidan: Johannes Jæger, kongl. hoffotograf, fotograf vid svenska Nat.- Museum, Stockholm. Stort lager af Fotografier efter Nordiska Konstnärers arbeten och konstskatterna i National Museum. Vyer af Stockholm och omgifning. Atelier för porträttering och fotografering af Landställen, Kartor, Maskiner, Handskrifter samt Konst- och Vetenskapliga föremål.
Bilden visar en vy över Djurgårdsgatan. Fotografen står med Nygatan i ryggen och fotograferar bort över Drottninggatan som korsar Djurgårdsgatan. På höger sida ligger ett flertal butiker, ett skrädderi, en damfrisering och en speceriaffär. På vänster sida så skvallrar en liten skylt om att här finns T. Danielsson, Skräddare. Längre fram på gatan syns en större ljus byggnad med ett torn. Den byggnaden finns kvar idag, 2000-05-25, dock med annat tak även på tornet.
Vänersborg. Utsikt från Vänersborgs kyrka
fotografi
Wilhelmina Kempe
Porträtt av fröken Elisabeth "Betty" Sandin. Född och uppvuxen i Linköping som dotter till spannmålshandlaren Carl Johan Sandin och makan Christina Elisabeth Boman. Efter faderns död 1877 flyttade Betty som mamsell till makarna Bror Philip Helling och Vesta Teresia In de Betous gård Binklinge i Södermanland. Här blev hon kvar till sommaren 1882 då hon fick anledning att flytta hem till sin mor i Linköping, som nu hyrde bostad vid Drottninggatans västra ände. Efter ett par år bröt hon upp för tjänst som guvernant till makarna greve Carl Fredric von Hermansson och Adéle Recka Leonara Michaelssons fyra döttrar. Makarna var ägare till godset Färna i Västmanland. Från 1887 innehade hon samma tjänst för barnen till Axel Dickson och hans andra hustru Mehetabel Percy Austin, som vid tiden förvaltade godset Skeppsta i Södermanland. Rimligtvis var det den tjänsten som gav henne förtroendet att från 1891 bli privatlärare till makarna James Fredrik och Blanche Dicksons enda barn, dottern Blanche Charlotte Eleonore som lystrade till samma förnamn som sin mor. Förutom våning i centrala Göteborg köpte paret vid tiden för Bettys anställning även Tjolöholms herrgård söder om Kungsbacka. Herrgården kom senare att rivas för att främst genom Blanche Dickson den äldres försorg ge plats åt dagens magnifika och välbesökta Tjolöholms slott i engelskinspirerad tudorstil. Makarna Dicksons anglosaxisk börd och nära anknytning till Storbritannien kom även att ge Betty skäl och möjlighet att 1893 flytta till London. Bettys tid i England har inte kunnat följas inom ramen för denna presentation. Hon påträffas åter i de svenska arkiven den 29 december 1897. Hon hade kort före lämnat London för ny lärartjänst hos änkefru Edelstam i Stockholm. Så när som på en kortare tid i Östertälje blev nu Stockholm Bettys bostadsort till sin bortgång 1930. Som lärarinna förblev hon enligt tidens konvention ogift livet genom.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.