Nybro - Sävsjöströms Järnväg, NSJ lok 2 "Säfsjöström".
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ S2p 3038. Vedeldat.
Stationen anlades 1927 . Ny lokstation anlades här 1927. Envånings stationshus
Motiv från gården Koholma 1:7. Ingår i Rapport över kulturhistorisk inventering inom del av Kalmar kommun 1975.
Kalmar vattenverk. En källa tre meter ifrån Korskällan c:a 26 meter över havet. Foto från 10/6 1930.
Binga, Stora Binga i Hossmo socken. Fotografi på brun kartong . Bilden publicerad i Kalmar-Torsås Järnväg 1899-1924 s 109.
Zetterquist E.A. Lektor.Född 1850 i Gärdslösa Öland. Student i Kalmar. Läroverkslärare bl.a. i Kalmar, Oskarshamn, Borgholm, Växjö. Död iNovember 1921 och begravd i Dörby. Gift med Lise Lundell. Se Dahls Läroverksmatrikel.
Linnea Skonert Linnea, på slip å Kalmar varv omkr. 1930. Byggd 1876 i Marstal. 1925, 27 hemmahörande i Kalmar, 1931 i Mönsterås.
"Våren 1922. På Byttan". Tre unga kvinnor i kappa och hatt m.m. har slagit sig ner på uteserveringen till restaurang Byttan, Kalmar. Historien om Byttan inleds 1881 då en åttkantig restaurang uppfördes i Kalmar stadspark. Denna såg ut som en gigantisk smörbytta och kom sedermera att döpas till restaurang Byttan. Byggnaden bekostades av Johan Jeansson, som även tog initiativet till stadsparken. Paviljongen ritades av stadsgartnern August Ericsson. Den ursprungliga byggnaden fallerade dock med åren och revs 1939 på grund av sitt dåliga skick. Uppdraget om att rita en ny restaurangbyggnad gick till den framstående Stockholmsarkitekten Sven Ivar Lind och en ny fastighet stod sedan klar i början av 1940-talet.
Spårrensning i Ankarsrum. Lokomotor, Statens Järnvägar, SJ Z4p 266, tillverkad av Kalmar Verkstad 1951 för spårvidd 891mm.
Bangårdsområde i Ankarsrum. Lokomotor, Statens Järnvägar, SJ Z4p 266, tillverkad av Kalmar Verkstad 1951 för spårvidd 891mm.
Interiör från packrummet på Kalmar Nya Tapetfabrik. Kalmar Nya Tapetfabrik hade sitt ursprung i Gränna 1867. Tillverkningen flyttades till Kalmar 1882 där en byggnad uppförts på Fabriksgatan. Mitt emot byggdes Sandbäcks Kakelugnsfabrik och dessa två fabriker gav gatan sitt namn. Det ursprungliga namnet på fabriken var J. P. Johanzon & Co, Kalmar Tapetfabrik. Johanzon fick så småningom en delägare, Carl Johansson. Rörelsen utvidgades och under 1885 köptes det in många nya moderna maskiner. 1888 såldes fabriken till John Schwartz, som efter en tid fick två nya delägare, Christian Hofverberg och Robert Biesenbach. Tre år senare sålde Schwartz sin andel till Hofverberg. Tapetfabriken ombildades 1902 till aktiebolag med namnet Kalmar Nya Tapetfabrik och Hofverberg som VD. I början på 1900-talet arbetade där ca 40 personer. Vid förra sekelskiftet producerade man årligen ca 1 200 000 tapetrullar. Fabriken ödelades vid en brand 1912 men återuppbyggdes. När Hofverberg avled 1916 blev Isak af Ekenstam ny VD. Fabriken fick ett fint renommé 1918 när den blev kunglig hovleverantör. Ernst Lindh övertog K. 1921 och senare kom sönerna Björn och Ulf att driva företaget. Fabriken flyttade 1939 till ett nybyggt industrihus vid Södra vägen, ritat av arkitekt Gösta Gerdsiö. Anläggningen byggdes till 1945 och 1960. K. utvecklades till en av Europas modernaste och som mest var ca 70 personer anställda. En del av produktionen gick på export. Man använde sig av varumärket Calma tapeter. K. drev även två affärer, en på Fabriksgatan och en kemikalieaffär i Odd Fellowhuset. År 1970 köptes K. av Tapetinvest AB och ingick så småningom i ECO Tapeter AB. Produktionen i Kalmar upphörde 1971. Sedan 1972 finns dansrestaurangen Sandra i de tidigare fabrikslokalerna. Källa:Kalmar Lexicon
Småland, Kalmar. Inloppet till Kalmar hamn.
Kalmar Musiksällskap spelar i Kalmar domkyrka.
Sohlberg, skeppare, Kalmar. Kliche efter "Kalmar" 1935-03-05.
(Kalmar Järnväg) KJ lok 1 "Kalmar"
KJ K 1 Kalmar Kalmar Järnväg
Ånglok, Kalmar Järnvägar, KJ K 1 "Kalmar".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.