Hörnet Repslagaregaten - Drottninggatan har en spegel för att minska bilolyckorna i korsningen. Spegeln sattes upp i mars 1954, men togs senare bort. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
Gatuhörnet mellan St Larsgatan och drottninggatan januari 1952. Bilden är från ett reportage om trafiken i Linköping. Kiosken med Cloettaskylten uppfördes 1932. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Gefle Galosch & Skoförsäljning. P. Åberg & Co grundade 1857 affärsrörelsen, som 1922 övertogs av Gefle Galosch & Skoförsäljnings AB, ett dotterbolag till Helsingborgs Gummifabriks AB. Galoschbolaget drev grosshandel för bland annat Tretorns gummiskor och -stövlar, läderskor (däribland Gevaliapjäxor) och artiklar till skomakerier. Firman hade även skoaffär på Drottninggatan 33. Den 30 september 1939.
Drottninggatan 21 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Drottninggatan 19 var ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från sydväst.
Drottninggatan 32 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Som nyanlagd bildade gatan i stort sett sydgräns för Linköpings bebyggelsemässiga utbredning. Nu är året 1965 och huset anses förbrukat och kommer inom kort att rivas. Vy från nordväst.
Porträtt av fröken Ellen Blüm i Linköping. Vid tiden för bilden var hon på sitt tjugonde år och bodde ännu med sin far Adolf Blüm och syskon utmed Drottninggatan invid Trädgårdsföreningen. Moder hade gått bort knappa året före bilden. Långt senare kom Ellen att ingå äktenskap med redaktör Ossian Jeurling och efter dennes död med stationsskrivare Gösta Leijonhielm.
Edvard Brändström i familjens våning på adressen Drottninggatan 38 i Linköping. Familjen hade inflyttat till Linköping 1896 med anledning av Edvard Brändströms utnämning till överstelöjtnant vid Första livgrenadjärregementet. Två år därefter utsågs han till regementets överste. Familjen bodde kvar i Linköping till 1906.
Gammalt invid nytt. Bebyggelsen inom kvarteret Daggkåpan står vid tiden för bilden inför stor förändring. På adressen Drottninggatan 2 står ännu en tid den panelade längan som möjligtvis en rest från Jacob Wilhelm Svenssons forna bryggeriverksamhet på tomten. Till höger skymtar senare bebyggelse i form av Ådalagatan 6.
Ett av många högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Linköpings paradgata Drottninggatan var inget undantag, tvärtom, och bruksägare Christian Sjögreens fastighet från det sena 1870-talet uppfyllde sannolikt anspråken. Foto 1956 kort före rivning.
Ett illustrativt panorama över Linköpings västra delar. Av mer monumentala anläggningar kan till vänster lyftas stadens vattenreservoar och länets cellfängelse. Därefter är Linköpings slott och domkyrka är lätt igenkännliga liksom Trädgårdsföreningens vida utbredning i bildens förgrund. Däremellan finns mycket att finna för den intresserade, främst utmed Barnhems-, Djurgårds- och Drottninggatan.
Folkliv på Drottninggatan i höjd med Tyska torget i Norrköping. På höger sida reser sig Grand Hotell, ritat av Werner Northun och öppnat lagom till den publikdragande konst- och industriutställningen 1906. Även byggnaden till vänster var vid tiden tämligen ny, Norrköpings Enskilda Bank uppförd efter Gustaf Wickmans ritningar.
Interiör från makarna Brändströms våning på adressen Drottninggatan 38 i Linköping. Familjen hade inflyttat till Linköping 1896 med anledning av Edvard Brändströms utnämning till överstelöjtnant vid Första livgrenadjärregementet. Två år därefter utsågs han till regementets överste. Familjen bodde kvar i Linköping till 1906.
Drottninggatan 2 är ett representativt exempel på de putsade hus i nystilar som uppfördes längs gatan när den anlades under det sena 1800-talet. Bryggare Jacob Wilhelm Svensson lät uppföra huset omkring 1875. Efter att Drottningbron anlagts i slutet av 1940-talet fick byggnadskroppen som synes ett inklämt läge. Här dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning. Vy mot sydost.
Likt många svenska städer fick Linköping på 1960-talet ett stort och centralt placerat varuhus. I de flesta fall var det ett Domus ur Koperativa Förbundets varuhuskedja som uppfördes. För Linköpings del omdanades området radikalt. Den stora byggnaden kom närmast att täcka kvarteret Disponenten och det som blev kvar efter saneringen blev utlagt till torg. Bilden visar varuhusets fasad mot Drottninggatan.
Miljön vid Magasintorget i Linköping 1929. Ännu vid tiden i en helt annorlunda skepnad än vad dagens besökare möter. Vy från söder i höjd med Drottninggatan med blicken vänd mot Nygatan och Hamngatans blygsamma möte med torget. Trähuset i blickfånget går under namnet Mamsellernas hus och flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1952.
Albumet innehåller bilder med följande motiv: Amiral Samuelsson avtackar personal som går i pension. Flottan marscherar på Drottninggatan. Minsvepare besöker någon ö utanför Karlskrona, varvid emblem från fartyget överlämnas till öns myndigheter. HMS Älvsnabben samt en fregatt förtöjda vid mobiliseringskajen. Sjösättning av ubåt på Karlskrona örlogsvarv, amiral Samuelsson är dopförrättare. Örlogsmannasällskapet sammanträder i Modellsalen. Fest på officersmässen.
En grupp uniformerade flottister marscherar i samlad trupp längs med Drottninggatan. Främst går en militär som håller upp en svensk flagga. På den gat- och kullerstensbelagda gatan ligger ett tunt snötäcke. Vid sidan om de marscherande flottisterna står officerare och gör honnör framför Bataljon Sparre. I bakgrunden syns även några civila åskådare.
Militärer av högre rang från marinen och armén står uppställda på Drottninggatan i Karlskrona utanför bataljon Sparres kanslibyggnad. Bland annat syns två viceamiraler, en kommendör, en kommendörkapten och en löjtnant. Längst fram står en viceamiral, troligen Gösta Ehrensvärd, och gör honör.
Apotekaregatan i Linköping. Hörnet mot Drottninggatan. Ett par barn syns i bild samt ett par herrar med hatt. Bilder från gatuhörn i staden Linköping åren 1909 till 1913. Bilderna är tagna i centrala Linköping i ett projekt att dokumentera Linköping för Linköpings stad.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.