Tryckt text på kortet: "Fjällbacka. För ett 60-tal år sedan räknades Fjällbacka som Bohusläns livligaste fiskeläge. Numera är fisket av mindre betydelse, och befolkningen ägnar sig i stället åt handel och arbete i de många stenbrotten i närheten." "C. TOPPELIUS." "BOHUSLÄN 29 STF". "SVERIGEBILDER SVENSKA TURISTFÖRENINGEN".
Från 299 kr
Conrad Posse (1844 - 1923) född å Lindö i Runtuna, Södermanland. Fader löjtnant Mauritz Posse, modern Axiane Ribbing. 1858 Karlbergskadett. Kapten (i flottan) 1882. 1875 - 79 lärare för prinsarna Oscar, Carl & Eugen. Chef för Bohus 1:sta båtmanskompani, avsked 1891. Ägnade sig sedan åt ??? arbete (sjöfarten) 1879 g.m. Jane Ellen Thorburn (+1897) f.t. R.m.T. å Sörvik".
Smiss Christian Petter Perssons fosterson Artur Karlsson, 19 år, står här med hästen spänd framför en gammalmodig russ-strakla. Artur snarare visar strakla än utför något arbete. Bilden är tagen på åkrarna norr om gårdsparten med skogsdungen mot Daustäde i bakgrunden.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här pågår utgrävning av den södra vallgraven.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Utpumpning och torrläggning inför de arkeologisk utgrävning.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här pågår utgrävning av den västra vallgraven.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Utgrävning vid Ravelinen.
Utgrävningen av Slottsfjärden i Kalmar 1932-1934. Utgrävningen av Slottsfjärden bedrevs som ett AK-arbete under ledning av Harald Åkerlund. Bilden visar "mudderlagret". Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga lera hade det organiska materialet bevarats väl. Varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Pågående arbete med väderkvarnen i Jordhamn, en av världens största väderkvarnar. Den är av holländsk typ. Ett 20-tal holländare finns idag bevarade på Öland. Skurverket i Jordhamn är ursprungligen från 1905, verksamhet drevs här fram till 1930. 2013 restaurerades skurverket och är idag byggnadsminne.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Loket hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den Syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.