Utflykt i gröna, närmare bestämt Vallaskogen väster om Linköping. Vilket sällskapet var är dessvärre okänt.
Från 299 kr
Stämningsfull studie av Trollsjön (även Tarmgölen) i Vårdnäs.
Genom lummig grönska anas ruinerna efter klostret i Vreta kloster.
Gårdsinteriör från Borgmästaregatan 13 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
Vy längs Sankt Korsgatan i Linköping. Tiden är år 1900 och bebyggelsen speglar väl den enkelhet som länge var dominerande runt stadens omedelbara centrum. Närmast till vänster ses Gelbgjutaregården och till höger Bryggaregården, som oaktat sitt namn inrymt skiftande verksamheter över åren. Upplysningsvis är båda husen flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Fru Mimmi Trägårdh framför Borggårds bruks bruksherrgård. Mimmi, eg. Sofia Vilhelmina, kom till Borggård genom sitt giftemål med brukets delägare Adolf Trägårdh (1847-1915). Tillsammans hade de sönerna Folke (1878-1901) och Sven (1883-1922).
Vy utmed sundet mellan Lilla och Stora Rängen. I fonden skymtar Vårdnäs kyrka bortom Kvilla bro.
Nya slottet i Bjärka Säby slott mot dess norra fasad. Ursprungligen uppfört under 1790-talet men ombyggt 100 år därpå till bildens tillika dagens uttryck i barockmässig stil.
Parti av Stångån som utifrån påskriften "Stångån vid Hovetorp" tolkas vara tagen utmed sträckan Skorpafallet och Risnäs i Vist.
Lektor Nils Östlings gravvård på Linköpings griftegård.
Vy över gamla torget i Kisa, som fram till omkring 1920 användes för marknader och andra allmänna sammankomster. Det vita, reveterade huset var huvudbyggnad till Garvaregården, uppfört 1893 genom garveriets dåvarande ägare Johan August Anderssons försorg.
Gårdsinteriör från dåvarande adressen Djurgårdsgatan 13 i Linköping. I stadens utkanter, som detta, dominerade den lågskaliga trähusbebyggelsen som inte sörjdes för när den moderna tiden bröt in. Byggnaderna på bilden fick på 1940-talet lämna plats för busstorget.
Tinnerbäcken i vinterskrud. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Den exakta platsen har inte lokaliserats.
Interiör från Sankt Larskyrkan 1901 och ännu bär rummet det ursprungliga uttryck den erhöll vid kyrkans nybyggnad åren 1801-02.
Vy mot de pampiga husen mot Järnvägsparken i Linköping. De uppfördes 1889-90 och gavs en rik fasadutsmyckning ämnad att imponera på tågresenärerna. Huset närmast betraktaren kom i folkmun att ges namnet Överstehuset efter hyresgästerna, tillika överstarna Hemming Gadd och Wilhelm Reuterswärd. Husens byggmästare var den mycket produktive Johan August Johansson, "Veranda-Johansson".
"Klostret" på Rhyzeliusgårdens tomt i Linköping. Den medeltida byggnaden som oegentligt fått sin folkliga benämning har troligen varit ett bostadshus, möjligen prästgård. Byggnadens äldre öden är annars höljda i dunkel. Klart är att huset år 1737 genomgick en reparation under ledning av domprosten Andreas Rhyzelius och fick därefter tjäna som magasin. Det restaurerades senast år 1964.
Vy mot Kvarns herrgård hösten 1906. Huvudbyggnaden återuppfördes efter en förödande eldsvåda i slutet av 1850-talet. För ritningarna stod den flitigt anlitade herrgårdsarkitekten August Nyström. Upplysningsvis hade den nedbrunna herrgården ritats av dennes far Abraham Nyström omkring år 1830. Personerna på bilden har inte identifierats men står sannolikt att finna hos godsets ägare, Pehr Orre, eller dess arrendator, Gustaf Melker Jacobsson.
Ödesmättad stämning från Linköpings griftegård.
Utsikt över sjön Åsunden i trakten av Hycklinge.
Vid Trädgårdstorgets nordöstra del låg fram till slutet av 1930-talet den så kallade Mörnerska gården, efter den från 1902 nye ägaren även kallad Wentzellska. Bilden är emellertid tagen från Sankt Larsgatan och visar husets gårdssida. I samband med rivningen flyttades upplysningsvis den bastanta trappan till Svenneby herrgård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.