Bostadsområdet Barhäll i nordvästra Linköping växte fram under 1950-talet och kom med tiden att utvidgas. I höjd med dagens Järpgatan låg stadsäga 2326 som stadsfästs 1921 och som i sammanhanget bebyggdes med bildens Fredrikshall. Här dokumenterat 1970 kort före rivning med anledning av områdets expansion.
Från 299 kr
Gamla Norrvägen, Växjö, från öster ca 1920-1925. Från vänster Karlslund 5 med kopparslagare Norlins verkstad. Därefter Eriksberg nr 6 och Nya och Gamla Palmelund. Därefter skymtar gaveln på Julalyckan 10. Till höger, för sig själv, Hagalund nr 13, s.k. "Katekesen", samt högst upp till höger Oeconomie Templigärde eller stadsäga 394.
"Disponent Leon Schwartzman, Skolgatan 8, på stadsägan nr 1437 (Södra Drottninggatan 19) som han för 37 000 kr köpt av dödsboet efter Alma Martina Dahlqvist;"
Mössebergs Folkets Park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr. o. m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets Husföreningen beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 aug. följ. år enades man om parkens förflyttning och 7 dec. samma år undertecknades köpekontraktet med Bernh. Gustafsson om förvärv av område på "Mossen" nära Ällagat. eller nuv. stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i aug. 1930 och därmed var Mössebergs Folkets Park saga all. Denna park låg på Öster Nolgårdens stadsäga 890 vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergssluttningen ovanför en lägre åssträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.
I Linköpings östra utkant låg det till namn närmast bortglömda Tomteboda. Ett område utmed järnvägen som med tiden kommit att utplånas som boplats. Stadsägan på bilden kom en tid att bära adressen Tomtebogatan 8. Närmast uthusen som enligt uppgift revs fotoåret 1952.
Från slutet av 1800-talet expanderade Linköping förbi Tinnerbäckens flöde söder om staden. Jordbrukets rationalisering i kombination med uppdriven industralisering, genererade stor inflyttning med bostadsbrist som följd. "Tinnerbäckslyckorna" i dagens norra Hejdegården styckades upp för nya bostäder och med tiden bildades omkring ett 30-tal fastigheter. Tomterna utmed den numera igenlagda Styrmansgatans östra sida lades ut till försäljning 1882. Stadsäga 2208 inköptes av ångbåtsbefälhavaren, sedermera vedhandlare, Wilhelm Robert Scherling. Flertalet tomter i området köptes av kapitalsstarka stadsbor som på spekulation lät uppföra relativt enkla hus i bostadsbristens tider. Scherling lät för egen del uppföra ett av områdets mer påkostade hus. Vid sidan av familjens tornförsedda våning hyrdes ett flertal lägenheter ut. Här en vy mot huset från söder 1965.
Framställning med tekniska brister som detta till trots bär stora värden. Vy från Risbrinkens höjder mot Hejdegården med Tannefors i fonden. Närmast åskådaren till vänster den charmerande stadsägan 487 utmed Risbrinksgatan, vars numera ödetomt ännu skvallrar om livet som här passerat. Till höger ses den ännu bestående Druidgården. Längs Hejdegatan har stråkets första hus rests. Hejdegatan 14 byggs i stunden ut med en länga jäms den ännu inte utlagda Villagatan. Fastigheten kom vidare att erhålla adressen Villagatan 1. På Tannefors-sidan finns annat att upptäcka för den intresserade. Odaterad bild som kan preciseras till 1913.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.