Depåförråd VFAC (Vmo AC5, Vindeln). Förrådsbyggnad, öppet skjul, med diverse materiel, bland annat järnrör, skopor till lastningselevator, bränslefat.
Från 299 kr
Projects till segelled förbi Trollhätte Strömmar.[Kartografiskt material]
Die Ramstedter Schantze.[Kartografiskt material]
Infanterivolontärskolan, senare rekrytskolan för infanteriets off- och reservoff. Aspiranter, 1878 - 1927. Planskiss över infanteriets skolors etablissement, Karlsborg.
Vägstation BD4 Boden, Svartbjörnsbyn. Förrådsbyggnad. Verkstad (smedja) i byggnadens främre del. Upplag av skopor till lastningselevator (skopelevator). Upplag av diverse materiel, "skrot".
Profil öfver Osmundsberg, dess skiffer och kalckstens hwarf samt oljegrufwa och walcklerebrott uti Rättwiks sn och Öster Dalarne år 1739.[Bild]
brytning
Charta öfver Trollhättan i Götha Elf med dess slussar.[Kartografiskt material]
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: En av två skopor från sopförbränningsanläggningens bunker. Med dessa skopor lyfte man sopor från bunkern till någon av de fem ugnarnas intag. Skopan består av sex skovlar och väger 5500 kg, den är c:a 3 meter hög och c:a 2,5 meter i diameter i slutet tillstånd. Den monterades på plats.
Säden östes med en sädskopa, formad från en enda träbit. Här ses ett ovanligt vackert format exemplar. För att säden skulle torka och inte mögla, vände man den där den låg på loft och magasin med skopor. Säden kunde behöva ösas igenom flera gånger innan den var tillräckligt torr.
Foto lånat av Fru Nanna Jonsson f. Johansson för avfotografering. Skolkort från Nannas första skolår. Översta raden fr. v: första pojken, Bror Hedberg, tredje pojken, Erik Andersson. Nanna Johansson är fjärde flickan från höger. Mellersta raden: fjärde flickan från vänster är Inez Mörling. Första raden: andra och tredje pojke från höger är tvillingarna Asp. Barnen fick gå hem för att sätta på sig finkläder. Fotot kostade 1 kr att köp. Endast fyra elever i klassen köpte fotot. (Se även bild A85-2516 och A85-2517)
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Bunkern i Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Till vänster syns en av två skopor med vilka man matade de fem ugnarna med sopor.
Nybyggnation av tre förråd 1986. Några blandade bilder från de samtida byggprojekten i Utö läger; livsmedelsförrådet, kokhuset och Värnskolans förråd. Bild 1: Den blivande byggplatsen hitom reningsverket beskådas av projektledaren, kapten Staffan Löding vid Fortenheten på regementet. Bild 2: Staffan Löding och arbetsledaren Kurt Madell ur hantverkargruppen vid Fortenheten. Bild 3: Maskinföraren Tomas Larpe från Vägavdelningen vid Fortenheten kör lastmaskin och sköter stenkrossen. Bild 4: Stenkrossen i full gång i grusgropen nära skjutbanan. Bild 5: Tillverkning av fyllning. Tre skopor sten, en skopa grus och en halv skopa sand blandas.
Typografer och annan teknisk personal på tidningen Östgöten omkring förra sekelskiftet. Rimligtvis har de ställt upp sig på gården till tidningens tryckeri och redaktion på Storgatan i Linköping. Ynglingen i mitten av främre raden är känd till namnet. Han hette Erik Andersson och var född i Ledberg 1884. Hans föräldrar var då inhysta i socknens fattighus. Kanske var denna lägsta boendesituation tillfällig för familjen, ty efter ett par år fick de till synes något bättre som inneboende i ett antal stugor i Kaga socken. År 1895 flyttade familjen till Linköping och efter ett sista skolår fick han vidare plats vid tidningen som tryckarlärling. I september månad 1903 blev han uppsagd från Östgöten på grund av arbetsbrist. Kort därefter flyttade han till Norrköping och vidare till Stockholm, där han kom att framleva sitt liv.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.