Vy från byggandet av Ölandsbron. Här ser man hur vägbanan på högbron gjuts från vagnar som, hängande under bron, matades fram från pelare till pelare. I bildens vänstra nederkant syns den tillfälliga vägbank som byggdes från Svinö och ut i sundet.
Från 299 kr
Västra vallens mellersta del. Till höger vallens inre stödmur med en rundbåbig port "Som man går på slottsvallen" huggen i Roland Modelas verkstad och uppsatt 1567. Stensättningen i förborgen är en del av körvägen upp på vallen. Foto N.L. 1955. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Brudkista med snidad och inlagd dekorerring, daterad 1576. Sydtyskt arbete. Foto Bayer Nationalmuseum, München. Bridel chest decorated with carvings and inlay, dated 1576. South German work. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Del av ruttak från festsalen i det så kallade Winkelreidhaus i Stans, kantonen Unterwalden i Schweiz. Nu i Landesmuseum i Zåurich. Dekorationen är tryckt på papper och klistrad på underlaget. Såväl tak som dekoration från omkring 1563. Foto: Landesmuseum i Zürich. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Västra postejen. Centralrummets interiör mot söder. Det nedersta murhålet mitt i bilden för till förbindelsegången till södra förbogen. Foto N.L. 1957. Jämför plansch 43. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Ritning över kungsmakstornet. Sammanföres på en sida med gemensam bildunderskrift. Bör stå så nära ... 4 och 5 som möjligt, helst ungefär i skarven mellan dem. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Ritning över Bastionen Christina Regina. Detalj av ritning 1861-62 av Arvid Hjortsberg, Stockholm, till gasverk i Kalmar. Orginalritning hos Gas och Elverket. Lusthus ochutsiktsplats på bastionens spets. 1693-97 pågick jordfyllningen bakom stadsmurarna. Enligt ritning 1697 som exakt visar hur mycket som fyllts.
:Kungsmaket på Kalmar slott. Målad fris, stuck över panelen, akvarell av Nils Månsson Mandelgren 1848. Framställningen börja med bild A på östra väggens södra del, På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Kalmar slott. Den romerska triumfbågen i Benevento, uppförd 114-116 efter kristus. Enligt uppmätning i tredje boken av Sebastiano Serlios verk, tyska upplagan av år 1608. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Denna höstdag har Masse fotograferat ladugårdens slutna baksida, den har inga andra öppningar än två gödseldörrar och ladporten. Det är blött och gödselvattnet rinner. Taken börjar bli rätt slitna och är fulla av mossa. Man ser hur vastbanden med sina helar, stora pluggar som håller i agen, börjar sticka fram.
Jakob Söderlund och sonhustrun Lina verkar helt omedvetna om att Masse tänke fotografera dem. Söderlund är gammal, 79, och sliten, liksom hans klädbonad. Inte heller här får man någon uppfattning om hur skörden blev. Se Bild 131. Bilden är troligen tagen mot Hallsarve beteshage vid nära kanten av Lausbackar.
Bilden är tagen alldeles öster om gården, där troligen gårdens änges- och slåttermarker legat. Dessa har senare odlats upp och dikats, varefter björkar och övriga trädslag bara vuxit i dikena. Idag används dessa marker som beteshagar. Kartstudier får visa hur markerna använts under olika tider.
Skulle man bara passera med någon häst eller ko, räckte det att man tog ur balkarna på falsidan, då var lidet nertäppt. Här visas hur det kunde se ut hos Larssons på Fies norra part. Personerna kan vara Mattias Oskar Larsson, 56 år, sonen Arvid, 21 år, till häst och hustrun Maria Elisabet Jakobsdotter, 50 år.
Bilden föreställer ett smalt upplöjt åkerstycke, där Masse velat visa de tvärgående vända plogfårorna på åkerns kortsida längst till höger och hur sådana ser ut med vändplog. Nyodlingarna på Bild 11 och 13 är också gjorda med vändplog. Värt att notera är att bandtunar ännu var den gängse hägnadstypen.
Här ser man hur nära vägen ladugården stod. Hitre delen var fähus, det stora fönstret har nog varit en hoimdlucka, medan småluckorna nog är ljusgluggar. Portlidret är förbyggt och gårdens infart är troligen flyttad till hitom ladugården, en gatgrind skymtar i vänstra kanten. Sedan följer ladporten och därefter bulladan. Stolpen visar på telegrafledningen genom socknen till När.
Masse har tagit denna bild stående i rågåkern söder om kyrkan. Han har medvetet valt motivet så att skolan inte finns med, dess östra hörn måste finnas alldeles utanför bildens kant t v. Handelsföreningens affär i vägskälet t h är ännu inte byggd. Kyrkan framträder monumentalt. Uppe på taket sitter ett gäng nyfikna ungdomar (?), hur har de kommit upp dit?
Stenbyggnader uppfördes på detta vis. Kalkstenen staplades utan bruk emellan, s k kallmursteknik. Sedan slår man på bruk på ut- och insidan, här har man börjat med det på loftet. Man ser hur räilaget, bjälklaget, är infogat, liksom karmarna. Ladan skall få agtak, det syns på helarna, de stora pluggar som är inborrade i rad på hammarbandet.
Fie Alfred och Jakob hyvlar en bräda med oxhyvel på en särskild arbetsbänk kallad fogbänk, på vilken man kunde spänna fast brädan. På marken ligger några hyvlar, säkert ditlagda av Masse för att visa hur de ser ut. De små skulle kunna vara profilhyvlar, medan den större med handtag av oxhyveltyp är svår att bestämma.
Inte heller här finns det nån tidsangivelse för bilden, men den är tagen samma dag som den förra Bild 1063. Emil Kristianssons manbyggnad på Fie tycks ha varit färdig före 1914, se Bild 735, 737 och den har papptak på spån. Här har man den stora moderniteten sinusplåt! Huset bör därför vara yngre än Fies, men hur mycket?
Denna barvinterdag i slutet av januari är Masse nere vid Nabbu och fotograferar i det sneda kvällsljuset, hans och kamerans skugga syns på bilden. Han vill visa hur garngården, gistgården, ser ut med alla gistar och stänger för strömmingsgarnens torkning. En jägare med hund lutar sig mot en nyare typ av spikad torkställning. Se Bild 435, 421, 416.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.