Lärbro 567:1-6
Från 299 kr
I anslutning till nöjesetablissemanget Lindöhäll uppfördes i slutet av 1800-talet ett fashionabelt kallbadhus. Det var beläget i viken för dagens småbåtshamn. Här ser vi det i sin prakt omkring sekelskiftet 1900, postgånget 1905. Under 1900-talet kom det att sjangsera för att omkring 1950 slutligen rivas.
Arkösund blev tidigt en viktig uthamn vid Bråvikens mynning. Här hindrade inte isen i samma utsträckning som längre in i viken och platsen var viktig för godstransporter till och från främst Norrköping. Efter att järnvägen öppnat 1895 ökade nyttotrafiken i ytterligare grad men gav även upphov till den villabadort samhället utvecklades till. Bilden från omkring 1905 visar järnvägspiren vid sidan av patricervillor från tiden.
Djursvks hamn. foto atelje(e)r Johansson. Från vänster: Jakten Amalia, befälhavare Ivar Åstedt, Galeasen Viken, befälhavare Alf Olsson, Galeasen Hilma, befälhavare Arne Kappel, Galeasen Viola, befälhavare Hilding Kappel, Galeasen Ebba, befälhavare Tor Kappel. På varvet låg Mita, befälhavare Sven Kappel. Anders A Kappel redare för Hilma, Ebba o. Viola. Vintern 1950-51.
Utsikt över Falköping. Streck 1 från vänster pekar mot Grönelund, två hus kvar 1969. Streck 2 mot Lundahls, Rantens gård. Streck nr 3 mot utställningen 1910. Streck 4 mot logen Verdandi. Streck nr 5 mot Spruthuset. Streck nr 6 mot Fredriksberg, "Österbergs". Streck nr 7 mot gården Viken.
S:t Olofs kyrka. Karolinen, major Gabriel Dahlcronas vapensköld. Dahlcrona ägde omkr. 1740 en tid egendomen Viken utanför staden. Vapenskölden påträffades omkring 1920 söndrig och deformerad på kyrkans vind. Den är nu uppsatt på norra väggen. Dahlcrona skall ligga begravd "intill predikstolen".
Danska skonerten Grete av Aerø. Hon byggdes 1901 i Faske och mätte 189 brregton. Sedermera såldes hon till Sverige och fördes under namnet Lydia av kapten af Ekensteen i viken. Som svenskt fartyg lär hon ha nerriggats och försetts med hjälpmotor
Vy över Sandö innan bron byggdes. Längst stranden nedtill på bilden syns linbanan som transporterade flis och sågspån från brädgården till Nensjö sulfatfabrik. Nere i högra kanten syns det ställe där linbanan ändrade riktning för att gå tvärs över viken till Nensjö.
'Bildtext: ''Ökenäs, vy från tvärs över viken.'' :: Vy med hus, uthus, lada. Vid stranden litet skjul på land och båtskjul ut i vattnet. 1 båt liggande vid bryggan. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5252:1-17, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Bildtext: ''Uppgrundad havsvik. Vassvegetation. Riktning 310.'' Vy med 3 hus synliga på andra sidan viken. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Museets kanondäck, basutställning på första våningen. Utbrytningen vid Viborgska viken den 3 juli 1790 kl 07.00 på morgonen. Modellen i skala 1.1 på Marinmuseum visar aktiviteten på övre batteridäck två pjäser akterut. Scenografi och fakta Stefan Flöög. Figurerna tillverkades av Eva Ramqvist och Eva Morell.
Maskin Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Maskindel. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Maskin. Fotografens ant: AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Järnkonstruktion. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Maskin. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.