Loket "Mörlunda" med personal i Oskarshamn omkring 1889. Byggt 1865 av Avonside Loc. Works i England. Vikt 35 ton i tjänst. Hastighet 32 km/tim. Ångtryck 8,4 kg. Männen på loket är till höger Lokförare C W Sundvall och till vänster lokeldare A F Magnusson
Från 299 kr
SWB A 4 vid Virsbo Station. I tjänst 1873-1924 f.d. Sala-Tillberga Järnväg nr 2. Tillverkningsnr 2349 firma Sharp, Stewart & Co i Manchester. Nr 4 fick ny panna 1914. Stationsmästaren är Gustaf Alfred Fors född 17/1 1857. Mannen till vänster är stationskarl nr 252 Oskar Larsson född 21/3 1875.
Alltjänst, 7 april 1966 I förgrunden står en herre i kostym och invid en lastbil och talar med en man som sitter i förarhytten på en lastbil. Mannen i bilen är klädd i keps, skinnjacka och rutig skjorta. Han bär glasögon. På lastbilen står det "All-tjänst Örebro."
Gamla dammbron i Hällbo med timmerlada, som nu är riven. Personerna okända. "Vi smågrabbar brukade spela fotboll på sidan om ladan. Grindstolparna fick göra tjänst som det ena målet, det andra fanns på andra sidan landsvägen." Här höll Utomhertens tre körer konserter (en manskör och två blandade körer). Ledare för körerna var Spinnarmästare Lindblom, Västansjö.
Ewald Lagerblom från Lekåsa och Essunga (son till Komministern där, sedermera Kyrkoherden Johan Lagerblom). Ewald Lagerblom var född i Lekåsa 1874-08-28, avled i Göteborg 1963-11-03. Utexaminerad från Chalmers Tekniska Högskola år 1896. Pensionerad år 1938 från sin tjänst som Distributionsingenjör hos Göteborgs Gasverk.
Dykare på HMS Belos var ett ubåtsbärgningsfartyg i svenska flottan. Belos sjösattes 1885, köptes av kronan 1940 och i tjänst från 1941 tills i början på 1960-talet, gruppfoto på däck, överst till vänster Nils Oscar Nilsson Slussgatan 19 Trelleborg, 1914-1918, ”Mille på Djurgården Allmänna gränd Stockholm, södergrabb”.
Statens Järnvägar, SJ Qr 282 "Merkur". Ångloket Merkur, fotot taget under byggnaden av Statsbanan mellan Krylbo och Frövi. Ångloket byggdes 1872 av det Engelska företaget Hawthorn för leverans till privatbanan Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ), som lok HMMJ 2. Privatbanan övertogs av SJ 1879 och 1889 erhöll loket nytt littera, SJ Qr 282 "Merkur". Loket var i aktiv tjänst till 1899 och skrotades 1915.
Statens Järnvägar, SJ N4p 3160. Ångloket är före detta Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det Kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". 1963 blev museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping. På bilden är loket avställt för tjänst vid Norrköping Ö.
TEXT PÅ KORT: Nässjö katastrofkran i arbete efter järnvägsolyckan i Kil, tåg 4872 den 14 januari 1949. Kranen lyfte omedelbart upp ena änden av loket, varefter vagnarna lätt kunde bortföras. Därefter sänktes loket varsamt ned på rälen. Arbetet förlöpte utan missöde. Det var första gången denna kran var använd i effektiv tjänst. Kranens vikt 115,5 ton, lyftförmåga 50 ton, tillverkad i England.
BJ H3s 112. Loket tillverkades1927 av Nohab och hade högsta hastighet 100 km i timme. Såldes 1948 till Statens Järnvägar och fick littera SJ A8 1808. Det var i tjänst 1968. Såld 1973 till privat. Sedan såldes till Bergslagernas Järnvägssällskap som BJ H3s 112.
Statens Järnvägar, SJ Z4p 397. Den byggdes av Kalmar Verkstad AB 1956 och levererades i april 1956 direkt till den 37:e driftsektionen, Gotland. Även efter nedläggningen av de gotländska järnvägarna 1960 fick lokomotorn göra tjänst som dragare i "Griståget"- Andelsslakteriets tåg mellan slakteriet och hamnen. Denna verksamhet pågick till 1962. Littera på godsvagnen syns inte.
Jordbruksredskap som har tjänat ut.
- Fotografi -
Här är inte platsen att misskreditera våra avbildade personer men icke desto mindre är det så att fängelsedirektören vid Malmö cellfängelse, Pontus Lagerberg, kom att bli verkligt omskriven för en skandal i sin tjänst. Han anklagades och vidare dömdes för att genom falsk bokföring ha förskingrat ett betydande belopp från fångarnas arbete. Den första, milda domen på sex månaders suspension väckte anstöt och den radikala tidningen Arbetet beskrev Malmö rådhusrätt i ordlag som den "prostituerade slinkan Justicia" och den "hulda skökan". Direktör Lagerberg benämndes i samma artiklar som "Pontus Lurifax". Detta kom i sin tur att väcka förtalsmål som här lämnas därhän. Före sin tid som fängelsedirektör, och i tid för porträttet, var värmlandsfödde Pontus Lagerberg i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping, och var under perioden 1860-1874 boende i staden med omnejd. Enligt arkets påskrift var han i Linköping även engagerad i stadens skarpskytteförening. Från 1862 gift med Augusta Henrika Printzensköld. 1860-tal.
Ett ovanligt montage från O. F. Kuylenstiernas fotateljé i Jönköping. Den porträtterade är Henrik Tisell, född på Medhamra i Östergötland 1835 som son till Henric August Tisell och makan Eva Beata Gustava Vult von Steijern. Under åren 1854 till 1885 var han i tjänst vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Henrik Tisell var en de östgötska befäl som 1864 deltog aktiv i dansk tjänst mot Tyskland, där han bland annat bevistade de för krigets utfall så betydelsefulla striderna vid Dybböl. För detta tilldelades han Dannebrogordern. Från 1869 var han gift med Emma Johanna Sofia Mitander och makarna arrenderade Annelunds gård i Hov. Äktenskapet blev emellertid kort. Redan vid 28 års ålder avled makan och efterlämnade Tisell med parets tre barn. Han drev vidare gården som ogift fram till år 1887, då han bröt upp för ny tillvaro i Nyköping.
Porträtt av biskop Pehr Sjöbring. Född och döpt som Peter Nilsson den 25 januari 1819 på gården Ringstorp i Sjöås, Kronobergs län. Förstfödde sonen till riksdagsmannen Nils Persson och Lisa Jonasdotter. Peter antog som vuxen namnet Sjöbring efter farmoderns bror med samma namn och som innehade tjänst som professor i Uppsala. Den yngre brodern Isak tog även han efternamnet Sjöbring. Gift den 24 juli 1852 med Maria Sofia Rogberg med vilken han fick sonen Nils Carl Theodor. Genomgick studier i Uppsala inom exegetik och teologi och blev prästvigd 1854. Under åren 1867-78 var han domprost i Linköping för att därefter flytta till Kalmar för tjänst som biskop inom Kalmar stift. Han avled i Kalmar den 16 februari 1900. Ett bestående minne av hans tid i staden är Sjöbrings väg, belägen i Kalmars södra delar.
Porträtt av Oscar Gyllenhammar. Född i Ekeby som oäkta barn till klensmedsdottern Anna Lovisa Askerbom och, vad födelseboken anger, en son till sergeant Gyllenhammar på Aspenäs i Malexander. Efter att modern gift sig med järnarbetaren Elias Carlsson Krutmeyer flyttade familjen till Boxholm där styvfadern tagit arbete vid bruket. Möjligtvis arbetade även Oscar vid Boxholms bruk en tid men oavsett flyttade han 1875 till Finspång för att vid den ortens bruk ta tjänst som järnarbetare. År 1878 flyttade han till Linköping för att ta arbete som maskinist vid en av stadens snickerifabriker. Kort därpå gifte han sig med Gunilla Charlotta Carlsson, bördig från Risinge. I slutet av 1892 eller möjligtvis i början av 1893 tillträdde han tjänst som maskinist och sedermera övermaskinist vid Linköpings vattenverk i Tannefors.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.