Skinn-Metro rear ut 1965. Huset i hörnet av Sankt Larsgatan och Kungsgatan kommer att rivas inom kort. När byggnaden uppfördes under 1850-talets senare hälft var den en av flera liknande hus som praktfullt bildade Linköpings norra gräns. Vid tiden för bilden låg det varken i stadens utkant eller bedömdes vara särskilt imponerande.
Från 299 kr
Linköping 1928 och i stadens västra delar krävde tidens expansion en ny trafiklösning. Arbetet med Östgötagatans utläggning var långdragen. Befintlig bebyggelse var av nöden tvungen att rivas, såväl i stråkets längsled som i bredd. För att nå önkvärd vidd vid korsningen med Hunnebergsgatan fick domkyrkokomministerns boställe skatta sitt gårdshus, som i boställets fall låg utmed gatan.
Stilla gatuliv utmed Storgatan och över Stångebro närmast betraktaren. Ett nedslag från sommaren 1902 där vi bland annat kan konstatera att en ny lasttrappa anlades mellan brospannet och fattighusets välordnade trädgård. I bakgrunden stadens bägge kyrkotorn, där S:t Lars ännu kröntes med sin äldre spira.
Seminarielektor Anna Linder. Född i Linköping 1867 som dotter till domprosten Carl Vilhelm Linder och makan Ulrika Wallenberg. I vuxen ålder lärare vid stadens elemantarläroverk för flickor och efter vidare studier seminarieadjunkt och lektor vid läroverken i Landskrona och senare Kalmar. Från 1927 åter boende i Linköping.
Parti av Drottninggatan i Linköping. Gatan lades ut under senare delen av 1800-talet och bildade i stora drag stadens bebyggelsemässiga gräns i söder. Husen gavs en ståndsmässig karaktär, varav ett antal ännu kvarstår. Två sådana exempel är husen närmast till vänster i bild, Drottninggatan 37 följt av 35. Båda uppfördes runt förra sekelskiftet av byggmästare Anders Ohlsson, som troligen även gjort ritningarna till gatufasaderna.
Vy längs Sankt Korsgatan i Linköping. Tiden är år 1900 och bebyggelsen speglar väl den enkelhet som länge var dominerande runt stadens omedelbara centrum. Närmast till vänster ses Gelbgjutaregården och till höger Bryggaregården, som oaktat sitt namn inrymt skiftande verksamheter över åren. Upplysningsvis är båda husen flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
En grupp nyfikna läroverkspojkar samlade framför fotografens kamera. Hans skäl till motivet är oklart men kan kvitta. Resultatet blev ett illustrativt ögonblick från Borggården 1905. Den vita byggnaden i bakgrunden fungerade vid tiden som stadens telefon- och telegrafstation. Notera gärna den lilla byggnaden i bildens högra kant, den sällan avbildade musikpaviljong som tillkom när stallgården omdanades till en promenadpark under 1800-talet.
Gottfrid Westling föddes i Linköping 1844 men växte från tioårsåldern upp i Rappestad, där fadern utnämnts till församlingens kyrkoherde. Efter studier i Uppsala återflyttade han 1879 till födelsestaden för tjänst som adjunkt vid stadens folkskoleseminarium. Sedermera blev han skolans rektor och fungerade som sådan till 1910. Från 1881 var han gift med Maria Concordia Sondén, bördig från Kvillinge.
Porträtt av handskmakare Carl Johan Blohm, Linköping. Han drev länge sin verkstad från stadens S:t Kors kvarter 27. År 1875 lämnade han över rörelsen till sin son och flyttade med sin hustru till Tannefors kvarter 3. Från 1846 var han gift med Dorotea Wilhelmina Bredendich, född i Skeda 1828. Han blev änkling 1881 och avled själv året därpå.
Vy från stadens vattentorn i nordostlig riktning över Linköping. I förgrunden kvarteret Elefanten med bland annan bebyggelse det pampiga Lorichska huset i hörnet av Barnhemsgatan-Storgatan. Anm: Fotografiet har tillskrivits Didrik von Essen (1856-1922). Detta kan avfärdas bland annat av seminarielärare Gustaf Olssons villa i förgrunden, som denne erhöll bygglov för först 1926.
Ett illustrativt panorama över Linköpings västra delar. Av mer monumentala anläggningar kan till vänster lyftas stadens vattenreservoar och länets cellfängelse. Därefter är Linköpings slott och domkyrka är lätt igenkännliga liksom Trädgårdsföreningens vida utbredning i bildens förgrund. Däremellan finns mycket att finna för den intresserade, främst utmed Barnhems-, Djurgårds- och Drottninggatan.
Gamla skjutsstationen eller "Pinnebo" i hörnet av Murgatan och Mjölbygatan i Skänninge. Det folkliga namnet ska huset fått efter att det länge ska stått ofärdigt med naken timmerstomme, dock förberedd med islagna träpligg innan putsen kom på. Gårdsanläggningen revs 1952, främst för det utgjorde hinder för den ökade trafiken. Före bilismens tid låg här stadens skjutsstation. Här en dokumentation kort före rivningen.
Enligt påskrift porträtt av kyrkoherde Adolf Ölander. Av detta tolkat föreställa Adolf Fredrik Ölander, starkt knuten till Svanshals. Född i socknen 1820 och vidare dess kyrkoherde från 1871 till sin död 1890. Före utnämnadet hade han från 1854 varit i tjänst som lärare vid Linköpings gymnasium och vidare stadens läroverk. Från 1855 gift med Elin Maria Arosenius.
Strykjärnet på Laxholmen i Norrköping är en av stadens mest karakteristiska byggnader. Uppförd åren 1916-17 med en udda planlösning för att på bästa vis nyttja den lilla holmens yta. Byggnaden beställdes av Holmens bruk som del i koncernens textilberedning. Sedan år 1991 byggnadsminne och plats för Arbetets museum. Här en odaterad vy från 1900-talets mitt.
Linköpingsvy som utifrån andra, sannolikt samtida, tagningar kan dateras till 1906. Vy från Lithografens då nya anläggning med kameran vänd rakt västerut. Närmast ses stadens flickskola, Elementarläroverket, som döljer Brandstodsbolagets kontor och skymmer den år 1903 invigda teatern. På tomten i förgrunden kom vidare Frimurarehotellet att uppföras, invigt 1912.
Motivet kom lite på sned, kanske som ett resultat av Kanbergets ojämna terräng. Oavsett blev det en inte alltför vanlig dokumentation av Linköpings epidemisjukhus. Anläggning stod färdig 1901 och det var med lättnad man då kunde lämna det intilliggande gamla "Bysket". Till vänster skymtar stadens vattentorn, invigt 1910.
Westmanska BB i Linköping 1916. Anläggningen var då ännu inte tio år men hade redan påverkat stadens demografi i positiv riktning. En smula trubbigt bestämt hade spädbarnsdödligheten reducerats med över 50 % mätt under 1906 mot 1916. Barnbördshuset hade realiserats genom en donation av den för Linköping så betydelsefulle välgöraren kapten Henric Westman och var invigt i juni 1908.
Parti av Linköping som utifrån moptsvarande motiv kan dateras till 1906. Vy norrut mot Stångebro. Närmast till vänster ses del av kvarteret Draken, vars ingående byggnader ännu vid tiden nyttjades för stadens fattigvård. De bägge husen vid brofästet bortom Storgatan inrymde vid tiden Nyströms tvättinrättning och som tydligt annonseras Johnson & Tengners snickerifabrik.
Linköpingsmotiv från 1929 som inte självfallet låter sig lokaliseras. Närmast Klostergatan 15 följd av nummer 17 bortom grenverket och vidare gaveln till nummer 19. Det sistnämnda huset, Wetterbergska gården, inrymde i än äldre tider stadens första folkskola för flickskola. Bakom skrädderiet som annonseras invid grindstolpen till nummer 15 finner vi sannolikt Klas Klasén.
Åldrigt parti av Storgatan i Linköping. Vy från Järntorget österut som genom inslag i bilden kan dateras till sommaren 1875 eller 1876. Närmast till vänster ses en skymt av stadens läroverk, i funktion från 1864. Närmast till höger ligger den så kallade Landskamreraregården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.