Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Från 299 kr
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ur- sprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Västgöta regemente, IÂ 6. f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet V. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Västgöta regemente, IÂ 6, f.d. infanteriregemente. Regementets ursprung var det västgötska rytteri, uppsatt vid mitten av 1500-talet, som från 1628 utgjorde Västgöta kavalleriregemente. Detta omorganiserades 1811 till infanteri med namnet Västgöta regemente. Regementet vapenövades från 1745 på Axevalla hed och flyttades 1916 till Vänersborg. Det drogs in 1927. Se vidare artikel i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=347639
Avbildning av statyn "Strategien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Industrien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Handeln" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Åkerbruket" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1950-51. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Falköpings centralstation under byggnad. Kupolen i mitten av bilden är Pressbyråns kiosk. Innehavare av denna var kontorsbiträdet Klein. Där bakom matsalar m.m. Byggnaden till vänster var poliskontor jämte arrestlokal (låg åt bangården), vidare var där toaletter för kvinnor och män samt smörj- och lamprum.
Två män står vid en bil på Ekans gårdsplan år 1953. Från vänster: Rolf Svensson (född i Släp 1909, avliden i Kållered 1989) samt traktorreparatör Malte. Rolf arrenderade först Ekans gård, sedan köpte han gården men sålde den vidare cirka 1965.
Malmö - Trelleborgs Järnväg, MTJ, lok 1. Sadeltanklok inköpt 1904. Tillverkat av Nydqvist & Holm 1904. Axelföljd C, det vill säga tre drivande axlar. Vid förstatligandet fick loket SJ nummer 1638 littera K17. SJ sålde loket vidare 1948 till Svenska Sockerbruksaktiebolaget, SSA i Hököpinge. Loket skrotades 1961.
Född: 1855 i Gävle död: 1915. Son till grosshandlare Victor Theodor Engwall. (f. 1827 d. 1908) vars företag han arbetade i, sedermera övertog och ledde fram till sin död. Far till direktör Sven Engwall född 1891 död 1967 som framgångsrikt ledde företaget vidare och introducerade Gevalia på kaffemarknaden. Företaget stannade i familjens ägo t.o.m. 1971.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.