Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Galten och Suggan är två likartade, men inte identiska, kanoner som sedan den 22 augusti 1623 förvaras på Gripsholms slott vid Mariefred, där de står uppställda på den yttre borggården. De båda kanonerna har även kallats Rysseulvarna och har dessutom gått under namnen Vargen och Varginnan. Den ena av dem togs som krigsbyte vid Narva av Pontus de la Gardie år 1581. Den andra beslagtogs av Evert Horn vid Ivangorod år 1612. De båda kanonerna är rikt utsmyckade med beslag och inskriptioner på ryska. Den större av dem göts 1579 och den mindre år 1577. Flera gånger under 1700-talet, 1722, 1734 och 1764, var de hotade eftersom det fanns planer på att smälta ned dem och gjuta nya pjäser. I boken Gripsholm, slottet och dess samlingar, 1537-1937 tecknar kapten Sten Djurberg de båda kanonernas historia. I essän Till Galtens och Suggans historia skriver han att "blott ingripandet av några för våra stolta historiska troféer intresserade personer ha vi att tacka för att de undgingo förgängelsen". Han konstaterar avslutningsvis att "från sin plats på den gamla vasaborgen minna de alltjämt besökaren om tider, då Sverige i kamp och umbäranden och blott genom att spänna krafterna till det yttersta lyckades hävda sin självständighet och lägga grunden till sitt stormaktsvälde." (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
'Vy med 3 kanoter invid flodkanten, 2 personer står på stenar och drar i 1 kanot. :: Text på baksidan: ''Jag gick uppför Sembakongfloden - 14 dagar - med tre kanoter och 15 man. Ju högra upp vi kommo, desto stridare blev floden. Till sist måste vi överge kanoten och fortsätta till fots med bärare. R. Blomberg'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4038:1-4.'
människa, kanot, fotografi, photograph
träd, fotografi, photograph@eng
strand, kanot, batt, flod, fotografi, photograph@eng
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Gastorp 1:31. Hus nr: 569B2021. Benämning: permanent bostad, redskapsbod och hönshus. Kvalitet, bostadshus: god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material: trä. Övrigt: höns och kaniner. Bråtigt, men på husets baksida. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
HMS Prince sjösattes 1670 vid Chatham. Hon var ett 100 kanoners fartyg och var rikt utsmyckad med ornament speciellt i fören. Prince deltog i slaget vid Solebay där holländarna förlorade, hon blev dock hårt åtgången. Prince skrotades 1692 men en del av virket användes för att bygga Royal William.
Bilden visar pansarskeppet Dristigheten bakifrån som ligger förtöjd vid en kaj på Lindholmens varv. Ombord syns många varvsarbetare på byggställningar som håller på med olika arbeten. Kanonen på den aktra tornen saknas fortfarande.
Rasberget vid länsgränsen 1961. En vattenkanon åker längst med en motorväg och har kanonen riktad mot en bergvägg. Vattnet träffar högt upp på berget och nedanför ligger rasmassor. Mot vägstaketet står tre herrar lutade, en av dem är polis.
Artillerister ur Göta artilleriregemente A 2, II batteriet, 4:e kanonen, poserar framför en 8,4 cm kanon m/1881. I bakgrunden två tält och en vaktkur utanför en mur. Soldaterna bär uniform med sabel m/1889.
I en utställningarna på Marinmuseum visualiseras hur stöttor placeras mellan batteridäcken för att stärka upp. Notera även stöttan i taket rakt ovanför kanonen. Stöttorna förvarades hängande under däcket när de inte behövdes.
Huseby är ett före detta järnbruk i Alvesta kommun i Kronobergs län. Det ligger vid Helige å, mellan sjöarna Salen och Åsnen. Den äldsta benämningen av platsen är Hosaby 1419. Namnet antyder byns läge vid (h)oset, det vill säga Helgeåns mynning i sjön Åsnen. Egendomen var huvudgård i friherreskapet Bergkvara. Brukets historia börjar med dess dåvarande ägare, riksamiralen Carl Carlsson Gyllenhielm. 1629 finns den äldsta uppgiften om tackjärnsblåsning på platsen. Bruket var helt baserat på sjömalm vilken upptogs från de stora sjöarna i trakten. Under 1630-talet påbörjades gjutning av kanoner men också av järnkakelugnar, s.k. sättugnar. Arnold de Rees från Holland fick arrende på bruket 1642. Året efter fick han ensamrätt att bedriva bruksrörelse i Småland. Huseby utvecklades nu i stor skala. Arnold de Rees byggde upp en effektiv transportled mellan bruket och Bodekull, föregångaren till Karlshamn. Leden, som innefattade pråmtrafik över Åsnen och landtrafik till den blekingska kusten, kallades för "Holländarevägen". På ägarens egna fartyg utskeppades järnvaror i stor mängd till Köpenhamn, Stralsund, Lübeck, Hamburg, Haarlem och Amsterdam. 1792 blev greve Axel Hamilton ägare till bruket. Han utökade gårdsbeståndet genom att köpa gårdar främst i Skatelövs, Vederslövs, Öja och Blädinge socknar. Huseby förvandlades till en enda stor brukningsenhet. Godset ärvdes 1814 av grevarna Hugo och Malcolm Hamilton som också utökade gårdsbeståndet och uppförde nuvarande corps-de-logi. När godset år 1867 köptes av Joseph Stephens för en köpeskilling av 530 000 riksdaler ingick förutom järnbruket, sågverk och kvarn även 46 jordbruksfastigheter om 24 mantal och ca 6 000 hektar mark. Tackjärn tillverkades för sista gången 1930, men gjuteriet var i drift in på 1950-talet. Egendomen testamenterades till staten av fröken Florence Stephens innan hon avled 1979. Sedan 1994 förvaltas Huseby av Statens Fastighetsverk.
Fotografi från expedition till Grönland. Motiv av säljägare hemkomna från lyckad jakt. Ett antal människor står samlade på en klippstrand bredvid två kanoter. Till vänster om människorna ligger en död säl.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.