Brevkort stämplat 11 april 1903, "Susegården" samt notering "1 1/2 mil n. om Halmstad ngt s. om Fröllinge." Susegården ligger i Kvibille och Fröllinge slott i Getinge. Susegården ägdes i början av 1600-talet av två bröder Susse, från vilken den fått sitt namn. 1639 köptes den av Holger Rosenkrantz som var ägare till Glimmingehus i Skåne. Här ses mangårdsbyggnaden med flyglar ligga vid en damm. Byggnaderna har alla valmade mansardtak, där nedre takfallet på huvudbyggnden fått fyra smala takkupor. Entrén är försedd med en bred veranda med balkong ovanpå. Bild 2 visar kortets hälsning till fröken Sally Nyman i Heberg.
Från 299 kr
Brevkort, "Parti af Varberg", skrivet 1902. Motivet är en utsikt från fästningen mot staden i öster med del av Platsarna till höger i bild. Gerlachska huset och dess stallar syns mitt i bild på den breda Bäckgatans vänstra sida. Längre upp på gatans högra sida ses Sparbanken och som uppfördes 1898 - fotografiet måste således vara taget mellan 1898-1902. Vid horisonten ses Träslövs kyrka, till vänster om Varbergs kyrktorn. Jeppa Förstbergs handelsträdgård ligger till vänster i bild och byggnaden nedtill med vågräta fasadband är 'Freds' banvaktsstuga (Mellersta Hallands järnväg invigdes 1886) och den s k Tågängen.
Palmvillan, Wilhelmsro, Jönköping. Ebba Gustava Ramsay, född Karström 1 oktober 1828 i Stockholm (eller Göteborg), död 29 oktober 1922 i Jönköping, grundläggare av epileptikeranstalten Vilhelmsro. Brefkort från Ebba till Stockholm med motiv från hennes trädgård.
Elizas skola, Wilhelmsro, Jönköping. Ebba Gustava Ramsay, född 1828 död 1922, grundläggare av epileptikeranstalten Vilhelmsro, lät 1882 uppföra en skola med stöd från Eliza Hornbuckle, Skottland. Brefkort till Stockholm 1905-12-30.
Vykort "brefkort " på häst med 2-hjulig kärra och kusk. Text på fotots framsida "Minne af den 22/1 1905. Wiktor" På baksidan adresserat till "Herr Bror Carlsson, Lilla Edet". Obs! Uppgifter saknas.
fönster, byggnad, människor, museum, fotografi, photograph
Brevkort, "Nidingens fyrar. Onsala.", daterat 1905. (Bild 2 med text.) Redan när danskarna anlade en fyrplats på detta flacka skär byggdes två fyrar - världens första dubbelfyr - bestående av två vippfyrar. Ett stenhus med vaktstuga och förråd uppfördes också. Anläggningen blev Sveriges första fyr när Halland blev svenskt 1645. Nidingen utmärker sig även genom att 1766 bli den första svenska fyrplatsen med mistsignalstation och den första fasta fyrplatsen i världen med ordnad mistsignalering. De sexkantiga dubbelfyrarna av sten, som står där än idag, uppfördes 1832 tillsammans med ett bostadshus och en ny klockstapel. Styrman H. Lund från Onsala var entreprenör för byggandet. Ytterligare en sak var Nidingen först med, denna gång ur ett västkustperspektiv: 1916 försågs fyrpersonalen där med en motorbåt istället för den gängse lilla segelbåten. 1946 restes en tredje fyr på Nidingen vilken ersatte de gamla och drevs med elektricitet istället för olja och fotogen, som då hade använts de senaste 100 åren.
Brevkort, "Warberg från Fästningen." Vy från fästningen över vallgraven, societetsparken och staden åt nordöst. Till vänster skymtar tullhuset och gaveln tillhör ett timrat lagerhus för spannmål, kallat Lundqvists magasin (rivet 1978). Det var sammanbyggt med hamnmagasinet från 1874, varifrån rian sticker upp. Staketet hägnar societetsparken och längs vallgraven löper godsrälsen mellan hamnen och stenbrottet söder om fästningen. I vallgraven förefaller en skjutövning pågå; militärer eller skytteklubb. I Krigsarkivet finns förslag att anlägga skjutbana för Volontärskolan infanteri söder om fästningen, vilken senare ändringsritningar bekräftar skedde. Kanske är detta taget innan de fick den skjutbanan och de använde vallgraven så länge? Ovanför rälsen ligger 18 kvarnstenar; troligen huggna i stenbrottet söder om fästningen. De finns med på en tavla av Nils Kreuger från 1893.
Brevkort, "Skandinaviska Textilfabriken. Varberg", avsänt 1902. Fabriken stod klar 1897 och Hugo Gerlach var med och startade den 1896. Där tillverkades först bomullstyger, men från år 1906 även ylletyg. Här var en av få industrier där kvinnor kunde få jobb och utgjorde klar majoritet av de ca 100 anställda som fabriken hade kring år 1900. Trots att ett mekaniskt ullspinneri tillkom och personalen dubblats vid 1912 gick företaget i likvidation och övertogs av Malmö Yllefabriks AB (MYA, eller MYAB). Dessförinnan hade en rekonstruktion gjorts till Varbergs Yllefabrik. Fabriken hade då eget spinneri, väveri, färgeri och appreturverk (appretering ger tyget vissa egenskaper som glans, styvhet etc). Efter MYAB:s övertagande startades fabriken om 1915 som bomullsväveri och -spinneri, vars produkter främst omsattes inom MYAB:s stora koncern. Tidigare hette kvarteret Vävaren, numera Renen.
Brevkort, "Eskilsgatan. Varberg". Vy österut från Varbergs järnvägsstation längs Eskilsgatan, försedd med en nyplanterad allé på boulevardmanér à la Paris. På bilden syns vid Kungsgatan de sk Tvillinghusen som lär ha uppförts på 1890-talet; det vänstra ligger i kv Prostlyckan 4 och det högra i kv Komedianten 1. Närmast kameran löper Västra Vallgatan. 1895 stod Varbergs Teater klar vid huset till höger, så fotografiet är således taget dessförinnan, även om just detta postades först 1910. Det s k Ternellska huset som nämns i noteringen på kortet uppfördes vid huset till vänster först 1906-1907. Innan man byggde upp denna flotta stenstadsdel var här gammal industrimark. Kvarteret på ytan närmast till vänster heter därför Pipebruket och det till höger Verkstaden, efter respektive tidigare verksamhet på platsen.
Brevkort, "Karlstorp" kolorerat, skrivet den 5 november 1903 med hälsningen: Ryggåsstuga hvilade Carl den 11:te natten mellan d. 16 & 17 Augusti 1676. Jag kommer till Eder gods om några dagar. Hälsningar från kkusin Sven (till Otto Anderberg, Göteborg). Troligen ligger torpet under godset Sperlingsholm, känt från medeltiden under namnet Klackerup. Karlstorpsstugan är en högloftsstuga, dvs en ryggåsstuga som omges av högre loft på ömse sidor. Oftast gick man in till stugan via loften, som dörren till vänster, men här har stugan försetts med en dörr sedd till höger i bild. En gammal kvinna står framför huset med en hund som hoppat upp på sin koja och på market står ett par tråg. (Se även bildnr F9207)
Brevkort, "Helsning från Harplinge" med sekundär notering: 1 m. norr om Halmstad. Motivet verkar vara en mindre industri med flera tegelbyggnader täckta med plåttak och flera skorstenar. Meddela oss gärna om du känner till byggnadernas funktion! Mellan husen ses i bakgrunden Harplige väderkvarn uppförd 1895 av godsägare Gustaf von Segebaden, Fjälldalen. Den är av holländsk typ vilket innebär att hättan vrids med vinden. Kvarnen är dessutom ”självseglande” eller ”självdrejande”, dvs vingarna regleras automatiskt efter vindriktningen och vindstyrkan. Detta kräver bl a ett sinnrikt system med vridbara luckorna på vingarna. Självseglingstekniken introducerades i slutet av 1800-talet och kom att bli den sista stora innovationen inom tekniken att mala säd med vindkraft. Harplinge väderkvarn tillhör därmed den yngsta generationen av väderkvarnar och finns upptagen i Halmstads kommuns kulturmiljövårdsprogram. Användningen lades ner 1967 men efter renovering år 2000 blev den åter funktionell.
Brevkort, "Mostorp", handkolorerat (sekundär påskrift: Mostorp (Slöinge-Getinge). Mostorps slott med sina två torn med verandor emellan i två våningar. Slottet byggdes av granit 1878–1880 i medeltidsromantisk stil. Mostorp nämns första gången 1566 i ett brev från Fredrik II. 1854 köpte Ludvig von Segebaden en del av Mostorps by och utökade eferhand sin egendom. När Ludvigs dotter Ester med maken Rolf von Braun övertog Mostorp 1893 var det en Hallands största gårdar. Corps-de-logiet är ritat av dansken Thorvald Bindesböll och tillhör de fåtal byggnader han ritade, innan han helt gick över till design och konsthantverk. Till gården hör en parkanläggning i engelsk landskapsstil med fornminnespark, stenpartier, fontäner etc. Den har förenklats under senare år men har fortfarande ett högt kulturhistoriskt värde.
Brevkort, "Tjolöholm. Storstugan." Storstugan till arbetarbyn vid Tjolöholms slott stod klar 1903. Fotot är sannolikt taget i samband med det eller den närmaste tiden därefter. Där bedrevs godsets skola för förstaklassarna i den lilla salen, ingången till vänster, men i den stora samlingslokalen i mitten hölls konserter, föredrag, helgmålsböner, fester, symöten m m. Här kunde arbetarna också förkovra sig i böcker och tidskrifter eller använda skrivmaterielet som tillhandahölls. Kyrkan ligger på en höjd till vänster ur bild och arbetarstugorna hitom på samma sida. På kortet har någon skrivit "Kyrkan bland Hedlunds kyrkor", vilket anspelar på att Hans Hedlund var arkitekten bakom kyrkan. Lars Israel Wahlman var arkitekt till slottet och stugorna. Förebild till Storstugan var det halländska högloftshuset.
Brefkort till fröken Anna Carlsson, Trädgården, Mölndal. Bilden är tagen från Gamla torget över Forsebron och Kvarnbyn, på kortet kallat Mölndal Torget. troligtvis 1900-tal. I förgrunden syns en bryggarhäst med kärra och till höger Axel Nyströms speceri- och delikatessaffär (Kvarnbygatan 4).
Brefkort, "Skansen". Kungsbacka." daterat 1902-05-09. Meddelande: "Tingsställe, länsmansboställe, med en ganska stor och vacker park..." En man står i den lilla grindöppningen till spjälstaketet som omgärdar tingsstället. Tingshuset Skansen ligger i Storgatans förlängning på en udde där Kungsbackaån och Söderån flyter samman. På medeltiden låg försvarsanläggningen Kungsbacka hus på platsen. Nuvarande byggnad uppfördes 1890 och ersatte då tingshuset från 1700-talet. Detta var Fjäre härads tingsställe fram till 1996. Kyrkan hade då sålts till Kungsbacka församling, som idag har församlingshem i byggnaden.
Brefkort, "Västra delen af byn a godset Tjolöholm i Halland." Bilden visar arbetarstugorna omgärdade av staket och vägen som leder fram till dem, kyrkan och Storstugan. De är i typisk nationalromantisk stil; timrade, stråtak, höga skorstenar, gavelprydnader och småspröjsade fönster. Efter filantropiska ideal hade alla i byn egen trädgård och hönshus. Arkitekten var densamma som till slottet, Lars Israel Wahlman, och byn var klar 1903. Fotografiet är sannolikt taget den närmaste tiden därefter.
Brefkort, "Tvååker". Byggnaden uppfördes på 1890-talet av gästgivaren Johan Elis Johansson, kallad "Snickere-Johan". Dessförinnan hade gästgiveri bedrivits på en annan gård. Byggnaden på bilden kallades för "Hotellet". Olof Larsson arrenderade gästgiverirörelsen där under början av 1900-talet. I delen närmast kameran inredde han en lanthandel, men den flyttade han till sitt eget nyuppförda hus rakt över vägen år 1909. Därefter drev en man vid namn Bergendahl affär i gamla "Hotellet" 1909-1920. Efter honom blev det Oskar Svenssons boningshus under 1920-1930-talen. Han var försäljare av jordbruksmaskiner. Oskar ska ha byggt till verandor på huset. På gaveln häråt var det kafé på 1940-1950-talet och senare bl a en skoaffär.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.