Ombord på kabelfartyget Great Eastern följde en journalist och en tecknare det svåra arbetet att lägga telegrafkabeln. Här är en ögonblicksbild från den 2 augusti 1865 då man upptäckt att kabeln brustit The Illustrated London News i augusti 1865
Från 299 kr
Målning på timret upptäckt vid reparationsarbete i Dahmska huset 1941. Nedre våningen, hörnrummet. Fragment från rummets hörn mot S. Långgatan o. V. Sjögatan. Se uppmätning, akvarellavbildning och färgprov 1941.
Åtskilliga gamla minnesmärken funna i den år 1805 på Axevalla hed raserade gamla grafven.
Skyberg. Runsignum Vg 133
Runsten upptäckt 1937 vid vägbygge. Stenen står vid Aspa i Ludgo socken, inte långt ifrån Tingshögen vid Aspa löt. Den är numrerad Sö Fv1948;28 i Sörmlands runinskrifter. Runstenstext: "Astrid lät göra detta minnesmärke efter Anund och Ragnvald, sin son. Blevo döda i Danmark, voro rika i Rauninge och raskast i Svitjod"
Gripsholms Kemiska fabrik. Kvarstående byggnad 1951. Till vänster spannmålsmagasin, först till Gustaf III:s bränneri, därefter för den kemiska fabriken. Användes 1951 för diverseförråd. Till höger kemiskt laboratotium under fabrikens tid till 1826. Användes av Jons Jacob Berzelius. Här har han möjligen upptäckt grundämnet selén.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Spanien, 1962. Motiv av Nunez Cabeza de Vaca -spansk kolonisatör av Florida. Ankom här 1528 med Panfilo de Narvaez. Fången hos Indianerna 8 år. Flyktade senare till Mexico. "-Serie: 400-årsminne av Floridas upptäckt-"
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Frankrike, 1946. Motiv av Antoine Henri Becquerel: 1852-1908. Fysiker i Frankrike. Elektricitet och elektrooptik. Uranhaltiga kroppars strålning: "Becquerelstrålar" 1896. Nobelpris i fysik 1903 tillsammans med mekarna Curie. 50-årsminne av radioaktivitetens upptäckt. 1896-1946.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från New Foundland, 1897. Motiv av Giovanni Cabot (John Cabot): 1451-1498. Italiensk- engelsk sjöfarare o. upptäctsresande. Labradors upptäckare: 1497. "Minnesserie: 400-årsminne av New Foundlands upptäckt 1497-1897. Samt minne av Drottning Victorias sextionde regeringsår."
'2 st murödlor bland stenblock. :: :: Text till bilden: ''2 st murödlor bland de stenar där de troligen tillbringat natten. Den övre ödlan har just upptäckt den ankommande undre, och är på väg att ge sig av. De gillade inte att ha någon släkting i närheten av solbadet.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 6989:1-9.'
Vy över Järnvägsparken i Linköping med kameran riktad norrut. Vyn från Lithografens hus kan genom markörer bestämmas till våren 1906. Till vänster skymtar gaveln till det så kallade Miljonpalatset, inflyttningsklart 1898. Det iögonfallande huset i blickfånget stod klart 1895 och tycks ha tillkommit i kombinat med flera intressenter. Som nytt och en längre tid anger stadens fastighetslängd snickaren Karl August Sundberg "med flera" som ägare. Från 1903 var Östra Centralbanans Järnvägs expeditioner inrymda i huset och från omkring 1908 även Mellersta Östergötlands Järnvägs kontor. Bolaget kom vidare att köpa fastigheten. I bildens högra kant upptäcks Linköpings sockerbruk, klart för produktion 1905. Den exakta dateringen kan beläggas i avsaknaden av de så kallade järnvägsbostäderna, inflyttningsklara 1907.
Vallentuna kyrka. U 212.
fotografi
Ortala sjöhage och Ortalalund. U 594, U 593.
Han kom i vägen, mannen som tycks upptäckt sitt misstag men inser att skadan inte kan göras ogjord. Fotografen hade ställt upp sitt kamerastativ på Borgmästaregatan för att få fri sikt mot S:t Larskyrkan i avsikt att dokumentera det pågående restuareningsarbetet. Varken fotograf eller fototid är presenterat men till upphovsman kan vi på goda grunder knyta Fritz Lovén. Denne fritidsfotograferande generalmajor bar en passion att skildra förändringar i stadsbilden och kyrkans ombyggnad vore honom olikt att förringa. Tiden kan dock säkerstsällas till 1906, möjligtvis 1907.
Grottstugan på Kinnekulle. Bebodd av tjuvskytten Lasse med fru och barn. Med länsmans hjälp blev Lasse tre gånger driven ur socknen - men kom alltid tillbaka. Vistades så i sju år inom kommunen utan att bönderna kunde utfundera var han höll hus om natten. Till sist blev hans vistelseort upptäckt på själva länsmansbostället, där han i en otillgänglig grotta i berget uppförde sin bostad. Då länsmannen fick spörja detta sade han till bönderna: "Har Lasse sökt skydd hos mig, får han också stanna till dödagar." Lasse var så skicklig skytt och kände skogarna så väl att, vad vilt som än önskades till en bestämd dag, kunde han leverera redan tidigt på morgonen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.