Flygeln. Av timmer i hörnstolpar. Röda väggar, stolpar svarta, list och foder vita. Rik taklist, se sektion. Taket klätt med näver, torv och tegel. Under huset murad källare, ej välvd. I skorstensmuren på vinden finns årtalet 1866 inristat.
Från 299 kr
Flygel nr 2 på Hossmo säteri enligt situationsplanen. Den är knuttimmrad och delvis klädd med panel avstående brädor med täcklister och har tak av enkupigt tegel på näver och torv. Rödmålad med vita fönsterfoder.
Ryggåsstugan på Knaparydet, Knaparydsstugan, den äldsta i Onsala med sina ca 350 år. Till vänster är själva stugan, sedan den fått tegeltak istället för torv, och papptaket till höger täcker den sammanbyggda ladan. Nere till höger står en böjd kvinna.
Nyhems mosse. 1950-talets början. Kurt Grimling, de två barnen är eventuellt hans syskonbarn. Kurt Grimling tillverkade tillsammans med två bröder ett eget torvupptagningsverk, och tog upp torv på Nyhems mosse.
fotografi
Ark med tre monterade foton och text: "a. Kyrkan sedd snett framifrån. Kyrkans bredd med torven är 9 á 10 m. b. - c. b. visar torvväggen till vänster om ingångsdörren och c. till höger om dörren. Torv i kileteknik = Klömbruhnaus. Snittutorv. Strengir = det plana lagret mellan vinkeltorven."
Till vänster huvudbyggningens högra spetsiga sadeltak. Kalkstenshuset i mitten tvättstuga. Till höger grishus av sten, en mycket gammal byggnad, bl.a. synlig på karta 1815. Taket är täckt med torv med flis i takfoten, under torven halm. Över hela torvtaket senare tegel.
Sjunkna pråmar och pråmekor i Långsjön,, vilka blir synliga endast vid mycket lågt vattenstånd. Ännu fram på 1900-talet gick pråmarna i fraktfart på Långsjön. De tillhörde slutligen Trafik AB Långsjön. De drogs av en liten ångslup, Undine. Man fraktade skogsprodukter, ved, props, träkol, bräder, plank, fin sand, torv etc.
Lantgård Mossen, Onsala. Bostadshus och ekonomibyggnader. I socknens norra delar låg vidsträckta mossar där torv kunde utvinnas till bränsle; viktigt i en skogsfattig socken som denna. Mossar för bränntorv ägdes och hanterades av socknen i samfälligheter. Här uppstod ett antal gårdar samlade till en liten by, Mossen-gårdarna. Vilken som bilden visar är inte utrett.
Tulebo Nordgård 1:6 "Mossen" år 1980. Smedja av sten. Tak gjort av tegel med tätning av torv. Finns ännu kvar men är förfallet (år 2020). Siste brukaren av denna lilla gård var Konrad och Olga Helgesson samt Konrads syster Hulda Helgesson. Relaterat motiv: A0646.
Moholmsbygden nr. 20, 1991. Cirka 100 meter väster från Svens torp Fallet låg Lotta Johansdotters lilla stuga. Lotta var syster till Sven, och född 1842. Stugan lär brodern Sven ha byggt åt Lotta. Stugan innehöll ett rum och ett litet kök. Taket på stugan var av torv. På senare tid hade några personer hjälpt Lotta, så hon fått liten kokspis och också kunde baka. Lotta gick som hjälp på Boda med tvätt, slakt och bakning. På vintern fick hon spinna ull. Hon skall ha haft en dotter, Maria, som lär ha emigrerat till Amerika. Stugan är borta nu sen många år.
Knaparydsstugan - Onsalas äldsta ryggåsstuga, sannolikt uppförd under 1600-talet. Knaparydet betecknade en gång de skoglösa och bergiga markerna mellan Vikaholm och Gjövik ägda av Råö säteri/Knapagårdarna. Över seklerna hände det att delar av den bördigare marken "intogs", d v s inhägnades för nyodling, och att små bostäder uppfördes på ofri grund. Det var fattiga som bebodde dessa "lägenheter". Lägenheten med Knaparydsstugan var minst, men var redan under 1600-talet ett torp kallat Lyckerij eller Ryet, lydande under säteriet. Den lilla ryggåsstugan var sammanbyggd med ladan och taken täcktes med långtång och senare med torv (tegeltaket tillkom före 1920). Hushållet bestod av ca 6-8 personer, men männen gick på sjön så kvinnor och barn fick sköta om det lilla man hade av odling och djur. Dessa "backhussittare" på Knaparydet fick understöd av socknens fattigkassa för att klara livhanken. Sally Therese Andersson (f 1879) och hennes dotter Ethel blev de sista av fyra generationer av samma sjömanssläkt att bebo Knaparydsstugan. Sally Therese hade löst in tomten 1937 och sålde den på 1950-talet. Nordhallands Hembygdsförening och Onsala Hembygdsgille köpte stugan och flyttade den med inventarier till Utholmen i Gottskär. Uthuslängan kortades då av med ca 1/3. Dessvärre blev byggnaden vandaliserad och därför flyttad 1985 till en plats vid kyrkstallarna intill Onsala kyrka där den fortfarande (2022) står kvar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.