Karl Johan Broholm. Född 1889-04-24 i Södra Råda Död 1949-08-07 i Nysund sn. År 1905 emigrerade Karl Broholm till USA och kom hem först 1917, mitt under brinnande världskrig. Efter hemkomsten studerade han teologi vid Uppsala universitet och prästvigdes 1922 för Karlstad stift.
Från 299 kr
Karl Johan Broholm. Född 1889-04-24 i Södra Råda Död 1949-08-07. År 1905 emigrerade Karl Broholm till USA och kom hem först 1917, mitt under brinnande världskrig. Efter hemkomsten studerade han teologi vid Uppsala universitet och prästvigdes 1922 för Karlstad stift. Ungdomsporträttet är taget i USA.
Detta andra vapen ett på varje sida om altaret. "Denne välborne herren Gustaf Ribbing Zachrisson, herre till Valstad Österby och Em är född i Småland på Ringnäs anno 1671 d 21 maj kl 8 om morgonen och här begraven 1691." (under teckningen). Begravningsvapen över Gustaf Ribbing (1671-1691). Hade sin plats vid sidan om altaret i gamla kyrkan. Teckning av N I Löfgren 1820. I Löfgrens "Calmar stift" I. ATA.
Porträtt av Esther Hellström 1881. Gift 1889 med Ernst Frithiof Lönegren (1862-1937). Mellan åren 1889-1894 var paret bosatta i Kärna prästgård, med anledning av att Lönegren tjänstgjorde som socknens pastor. I Kärna föddes även parets barn Ruth, Gustaf Alvar och Anna. Ytterligare tre barn skulle komma. Efter en tid i Öved flyttade familjen till Stockholm 1899. Enligt notering avled Esther samma år. Maken blev sedermera biskop i Härnösands stift.
Älmeboda kyrka är en kyrkobyggnad som tillhör Älmeboda församling i Växjö stift. Kyrkan ligger i samhället Rävemåla. Nuvarande stenkyrka uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Kyrkan invigdes den 19 september 1877 av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Herrgården, Kronobergs kungsgård. Under 1720-talet fick landshövdingebostället Kronoberg en ståndsmässig bebyggelse som passade för en storgård. Sedan residenset i Växjö stod klart år 1848 användes kungsgården endast som sommarställe av landshövdingarna. År 1942 förvärvade Växjö stift en del av tomtmarken till Kronobergs kungsgård och anlade en folkhögskola. Skolbyggnader och elevhem byggdes, ett äldre sädesmagasin flyttades och byggdes om till kapell. År 1959 brann det äldre boningshuset - herrgården - ner.
Beslag till remtyg? Fornfynd från båtgrav. Ett trearmat toppbeslag av förgylld brons med en runt kanten pånitad bård av niello-inlagt silver. Djurornamenten gjutna och efteråt något uppskurna, silverbården däremot har ett mönster, som har skurits i det tunna silverblocket sedan detta anbringats på bronsbelsget: där silverbeslaget nu är skadat syns nämligen hur verktyget ibland skurit ned även i bronsen. Alla försänkta fält och cirkellinjer på silvred har en gång varit helt utfyllda med niello. Mitt på beslaget ett försänkt runt fält utan förgyllning, vilket helt täckts av toppknappen. För dennas stift är uttaget ett stort hål i entrum och intill detta finnes hål efter tre små järnstift, varmed toppbeslaget varit fästat: ett stift sitter kvar. Ett liknande stift finnes vid ytterändan av varje arm. Beslaget är starkt förböjt och har flera huggmärken, varav ett tvärs över en arm gående torde vara gjort med finare eggredskap, möjligen ett svärd, andra sannolikt med en spade. Armarnas längd (från centrum räknat) 6,5 cm; bredd vid ytterändarna 1,8 cm, beslagets tjocklek 0,1 cm.
Fynd från båtgrav i Nabberör, från vendeltid. Ett trearmat toppbeslag av förgylld brons med en runt kanten pånitad bård av niello-inlagt silver. Djurornamenten gjutna och efteråt något uppskurna, silverbården däremot har ett mönster, som har skurits i det tunna silverblocket sedan detta anbringats på bronsbelsget: där silverbeslaget nu är skadat syns nämligen hur verktyget ibland skurit ned även i bronsen. Alla försänkta fält och cirkellinjer på silvred har en gång varit helt utfyllda med niello. Mitt på beslaget ett försänkt runt fält utan förgyllning, vilket helt täckts av toppknappen. För dennas stift är uttaget ett stort hål i entrum och intill detta finnes hål efter tre små järnstift, varmed toppbeslaget varit fästat: ett stift sitter kvar. Ett liknande stift finnes vid ytterändan av varje arm. Beslaget är starkt förböjt och har flera huggmärken, varav ett tvärs över en arm gående torde vara gjort med finare eggredskap, möjligen ett svärd, andra sannolikt med en spade. Armarnas längd (från centrum räknat) 6,5 cm; bredd vid ytterändarna 1,8 cm, beslagets tjocklek 0,1 cm.
" Teckning av N J Löfgren 1820. I Löfgrens "Calmar stift" I. ATA. Ålems gamla kyrka, östra delen samt koret. Teckning av N J Löfgren 1820. Efter Löfgrenska samlingen i ATA; Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien. Här synes den breda triumfbågen mellan långhuset och koret, vidare skeppets pelare och valv. Alldeles till höger om bågen synes det målade fältet med Johan Skyttes och hans makas vapen samt inskription, angående donationen av kyrkans målningar. På motsvarande plats vänster om bågen hänger den ännu bevarade oljemålningen med Lazari uppväckande. Vid båda sidorna om altaret nummertavlor samt två adliga banér, det Ribbingska och det Mörnerska." Ålems kyrka.
Teckning från 1819 av Sankt Elavis kapell på Kapelludden, Borgholm. Det fanns redan under medeltiden ett kapell på kapelludden i Borgholm, helgat åt det lokala helgonet Sankt Evald. Första gången kapellet nämns är i biskop Brask kapellförteckning av år 1515, där det endast uppräknas; "Elavi in Borgholm". Men någon beskrivning finns inte förrän i slutet av 1600-talet i en förteckning över fornminnen i Kalmar stift där det heter att murarna var väl bibehållna, men att det var "Uthan taak och dörr". De sista resterna av kapellet revs så sent som 1820. Källa Kyrkoguiden.se
Interiör från Biskopsgården; salong med gustavianska möbler. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Interiör från Biskopsgården; rum med kakelugn, bord med böcker på och en lampa i taket. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Interiör från Biskopsgården; salong med kakelugn, soffor, bord, stolar och konstverk på väggarna. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Exteriör av Biskopsgården. Den 5 oktober 1772 förklarade Kunglig Maj:t att superintendenten, stiftschefen i Karlstad stift, skulle äga samma ämbete och anseende som biskoparna. Biskopsgården byggdes 1778. Detta årtal står inristat i spiselhällen i gårdens kök. Ursprungligen var byggnaden rödmålad, men vid branden 1865 skadades ytterväggarnas fasader och huset målades där efter vitt. Sin nuvarande färg fick byggnaden 1997. 1881 avstyckades en del av biskopsgårdens mark och såldes till privatpersoner varvid kringliggande villor byggdes. Källa: Karlstads fasader, Anita Meyer-Lie & Per Berggrén. Tryckår 1999.
Teckning från 1819 av Sankt Elavis kapell på Kapelludden, Borgholm. Teckning från 1819 av Sankt Elavis kapell på Kapelludden, Borgholm. Det fanns redan under medeltiden ett kapell på kapelludden i Borgholm, helgat åt det lokala helgonet Sankt Evald. Första gången kapellet nämns är i biskop Brask kapellförteckning av år 1515, där det endast uppräknas; "Elavi in Borgholm". Men någon beskrivning finns inte förrän i slutet av 1600-talet i en förteckning över fornminnen i Kalmar stift där det heter att murarna var väl bibehållna, men att det var "Uthan taak och dörr". De sista resterna av kapellet revs så sent som 1820. Källa Kyrkoguiden.se
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.