isbrytning
Från 299 kr
eld, fotografi, photograph@eng
"Idyll." Tre meniga har lagt sig ner för att vila vid en tegelbyggnad, med en liten flicka mellan sig.
Värmland, Älvdals hd., Norra Ny sn., Fämtå. Gammal skvaltkvarn med ränna av urholkade stockar. Teckning av Ferdinand Boberg
Abrahamsons Berednings Aktiebolag. Ullkar vid väggen där egentliga tomten slutar och bryggan börjar. Ränna för vatten synlig.
Avbanad del av Västra skolgatan, intill korsningen Brånebacken, med fyra stenskodda stolphål på rad och en ränna.
Från fd bgm J Björk Trelleborg från vintern 1923-1924, Isbrytaren II bryter ränna, fartyget besökes av bl a gd Granholm, som gick ut till isbrytaren på isen., 64:619.
Från fd bgm J Björk Trelleborg från vintern 1923-1924, ”Isbrytaren II” bryter ränna, fartyget besökes av bl a gd Granholm, som gick ut till isbrytaren på isen., 64:619.
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. Dilatationsfogen linje 6 plan 46.50. Tätningslist av gummi ingjutes i bjälklaget. Bilden visar övergången mellan bjälklag och ränna.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Plan över vinden med ränna, takljus, toalett, hiss, mörkrum, rum för plåtar, fotografiateljé, tornlif och murlif. Plan. Vinden. 56x71,5 cm. Tusch, grått och brunt. Linjalritning. Osignerad.
stenarm, stenfot, dokumentation, kvarn, kulturmiljövård
Ränna med vattenhjul som fotografen "Kloar-Erik" själv byggt vid sin stuga. Även om han var en särling, så imponerades många av hans uppfinningsrikedom. Erik var en skicklig snickare som byggde sig ett vattendrivet snickeri med såg och svarv, som han dock sedermera fick inrätta i hemmet och driva med fotogenmotor.
'Från Landsvägsbron mot Kvarnberget, vy över del av sjön med vassvegetation. Hus på andra sidan. :: Text på baksidan: '' Från landsvägsbron mot kvarnberget. Den ränna som vid lågvatten möjliggör förbindelse med sjön går utefter vasskanten men behövde ej anlitas i år åtminstonde ej under maj månad.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Vy mot sammanfogningsmaskin och i bakgrunden maskin för fasning av lock och botten. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På grunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Remtransmission i taket. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Maskin för fasning av lock och botten. Bild 3 visar en detalj. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Interiör från Stegareds tunnbinderi. Hyvel för fasning av tunnstavar. August Svensson, nämndeman och jordbrukare, startade en liten industri av dritteltillverkning i Stegared vid sågen i Mjällsjöbäcksfallet. Från 1913 fanns här även en turbin för elkraft. Efter August död på 1930-talet tog sonen Artur Svensson över och fortsatte rörelsen till 1965. Industrin sysselsatte 5-6 arbetare. Man tillverkade drittlar av bok för lagring av smör åt mejerierna fram till 1950-talet. Anläggningens intagskanal rinner i en ränna av huggen natursten, som vid turbinintaget övergår i en betongkonstruktion. På husgrunden efter drittelfabriken uppfördes ett bostadshus i timmer. (Se även bild VMF031965:a-b samt samt VMA12342_1-16).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.