Beridna högvakten på Nybroplan, vid Kungliga Dramatiska teatern.
Från 299 kr
Rissne. Firande av regementets dag på A1.
"A. Gustavsson, Katrineholm." En död man liggandes i sin kista i en kyrka. Post mortem, traditionen att avporträttera personer som nyligen avlidit, för att ha porträttet framme i hemmet, finns i konsten från 1600-talet och var en vanlig praktik i fotografiets barndom på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Döden var en del av livet och det var vanligt att den avlidne låg i hemmet på lit-de-parade, dvs i sin säng eller i en öppen kista där anhöriga och vänner kunde komma förbi för ett sista farväl. Innan handkameran blev vanlig togs porträtten ofta av kringresande fotografer. Genom kläder, blomster-dekorationer och olika symbolladdade element tillfördes genren en egen estetik. Porträtten fyller en tydlig minnesfunktion.
En gammal kvinna "ligger lik" i hemmet. Kistan är placerad i ett hörn där lakan hängts upp på väggarna. I kistan ligger små kvistar av buxbom utspridda och fäst på lakanet ovanför huvudgärden sitter ett kors av murgröna, Ända sedan hednisk tid, och fram tills det i Sverige förbjöds 1686, höll man likvaka/likvakt natten till begravningen av en död (gravöl hölls däremot efter begravningen för att hedra och minnas den döde ). En anledning till att seden då förbjöds i kyrkolagen var att vakan ofta antog karaktären av fest med sprit och dans, vilket inte gick ihop med den Lutherska moralen. Seden övergick till att man gick för att "se liket", vilket förmodligen är fallet vid denna fotografering, utan en regelrätt likvaka. Detta lever ännu kvar inom katolicismen där prominenta personer kan läggas på "lit de parade", i betydelsen paradsäng; en säng som sörjande kan paradera förbi och ta farväl av den avlidna före begravningen.
En ung man "ligger lik", troligen i hemmet. Kistan är placerad vid ett fönster med fördragna gardiner och klädd med stjärnbeströdd svart tyll runt den avlidnes bädd. På täckelsen ligger rosor och kvistar av asparagum. Ända sedan hednisk tid, och fram till det i Sverige förbjöds 1686, höll man likvaka/likvakt natten till begravningen av en död (gravöl hölls däremot efter begravningen för att hedra och minnas den döde ). En anledning till att seden då förbjöds i kyrkolagen var att vakan allt som oftast antog karaktären av fest med sprit och dans, vilket inte gick ihop med den Lutherska moralen. Seden övergick till att man gick för att "se liket", vilket förmodligen är fallet vid denna fotografering, utan en regelrätt likvaka. Detta lever ännu kvar inom katolicismen där prominenta personer kan läggas på "lit de parade", i betydelsen paradsäng; en säng som sörjande kan paradera förbi och ta farväl av den avlidne före begravningen.
fotografi
Barnens Dag "Vita Paraden"
Biografen Paraden Exteriör
Flerbostadshus Biografen Paraden Exteriör
Militär musikkår leder tåget med skolbarn som besökt Skeppsholmen.
Maria Skolgata västerut. Parad vid årsavslutningen i Maria folkskola.
Allmänna Gränd. Barnens dags tåg till Tivoli. Tåget gick i familjen Hedenhös tecken.
Paraderande ungdomar vid "Ungdomsolympiad" på Södermalm år 1936. En grön ödetomt mellan Högbergsgatan och tågspåren vid Södra station. I fonden Nürnbergbryggeriet och en byggnad på Björngårdsgatan.
En hästdragen likvagn för stoften efter män ur Andrées polarexpedition till Kysthospitalet i Tromsö, Norge, där en vetenskaplig undersökning ska genomföras.
Beskurna träd i Valhallavägens allé. Vy österut från hörnet av Sibyllegatan.
Allén på Valhallavägen. Vy österut, kv. Artilleriberget närmast.
Valhallavägen vid korsningen av Erik Dahlbergsgatan. Vy åt nordväst.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.