Gräddkanna av porslin med dekor i blått: Blommor och blad samt en medaljong med en metare. RÖRSTRAND inpressat på fotringen och tryckt elefant på botten. Höjd 8 cm. Diameter 5 cm. Pip och handtag samt en del av kärlkroppen avslaget.
Från 299 kr
Barnens Dags 30-årsjubileum. Severin Holm, kallad Seffran, Arbogas meste metare, sitter på ett lastbilsflak. Bilden fanns med på en utställning 1985 samt i Reinhold Carlssons bok "Arboga objektivt sett".
fotografi
Edvard Svensson arbetade som mätare på propsgården 1877-1908, sedan i Ätran 1908-1912 och på Fajans Tegelbruk 1912-1932. Intervju med honom finns i museets arkiv, under samlingar&arkiv/intervjuer.
Mätare uppsatta på en vägg. Interiörfotografi från byggnad vid Soabs industrianläggning i Mölndals Kvarnby, år 2007. Anläggningen användes vid fototillfället av Hexion Speciality Chemicals Sweden AB.
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Baku. Kisli. Schaksej Vaksehej. Bilden visar en grupp Tatare som huggit sig med Kinschaler så bloder rinner kring deras huvuden och nu omhändertages av kamrater för att förbindas. Efter oroligheterna
Här använder man radioaktiva bakterier för att undersöka olika tvålars och tvättmedels förmåga att rengöra tvätt. Matade med radioaktivt material har bakterierna sedan placerats på små tygstycken, vart och ett därefter tvättat med olika tvålar. Om en enda radioaktiv bakterie kvarblivit på tygbiten, kan detta konstaterats. Teknikern på bilden undersöker med Geigerräknare mängden av kvarstannade radioaktiva bakterier på sådana tygbitar.
Lagerbyggnad 110 och 111 under uppbyggnad på Papyrus fabriksområde, 25/7-1945. Två okända män är med på bilden. Fabrikskiosk. Har kunde man köpa snus, svagdricka, mjölk, godis, cigaretter mm. Anni Andersson matade hästarna med socker o sen ville de inte gå vidare. Nedre Ångcentralen till vänster. Ångcentral och kiosk revs för att ge plats åt byggnad 110.
Lagerbyggnad 110 och 111 under uppbyggnad på Papyrus fabriksområde, 25/7-1945. En okänd man är med på bilden. Fabrikskiosk. Har kunde man köpa snus, svagdricka, mjölk, godis, cigaretter mm. Anni Andersson matade hästarna med socker o sen ville de inte gå vidare. Nedre Ångcentralen till vänster.
Tydligen har man börjat etablera gårdsparten på västra sidan av vägen. Denna bulbyggnad med halmtak är inte så gammal även om taket ser rätt taget ut. Byggnaden kan vara tillkommen efter branden 1865, men även lite senare. Den är byggd i rätt klent virke, den är ganska hög och bred, med två mötare, stolpar på gaveln, vilket är vanligt på yngre byggnader, äldre hade bara en mötare i mitten. Det ser ut som man planerat att fortsätta att bygga åt höger, hammarbandet sticker ut uppe vid takfoten. Till vänster ligger kohuset, till höger stallet med hoimd, därefter ett portlider. Det ser lite ödsligt och övergivet ut som på de andra ladugårdsbilderna från denna part.
Interiör med cylindriska turbinliknande maskiner med mätare. På väggen hänger en tavla med skiftnycklar i olika storlek. Ledningar löper ut genom den välvda öppningen. Kraftverk? Meddela oss gärna om du har uppgifter kring motivet!
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall östra väggen, tryck- och temperatur armaturer för huvudvärmeväxlarna. P159 mätare, P236 rörinstallationer, P159 mätare & P236 rörinstallationer. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall västra väggen. Tryck- och temperaturarmaturer för huvudvärmeväxlarna. P159 mätare, P236 rörinstallationer, P159 mätare & P236 rörinstallationer. Spirorör installerades i samband med uttag av huvudväxlare 1992. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Bunkern i Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Till vänster syns en av två skopor med vilka man matade de fem ugnarna med sopor.
Här ser vi det mycket gamla huset från andra håller. Baksidan är blind, här finns bara en dörr, vilken kan ha gått till ett minimalt kök på husets baksida, iom att man lagade mat över öppen eld, behövde man inte kosta på sig ett fönster. Möjligen kan det vara ett igensatt fönster längst bort mot hörnet tillhörigt vardagsstugan. Salen hitåt har bara ett fönster på gaveln. Så fönsterfattiga var bostadshusen för 250-300 år sedan. Väggarnas bular är hellängdare utan skarvar, vilket också är ett mycket gammalt tecken. Dörrposterna fungerade här som mötare, stående stolpar där bularna skarvades.
På denna närbild kan man tydligt se hur bulladugården är byggd. Den har syllar och syllfoder och rätt breda bular. Mötare, dörrposter och rifoder (den tjockare bulen som bjälklaget vilar på) är inte så kraftiga. Längst till höger har man spikat på en lodstående planka. Dörren är av svaiptyp med en rätt liten svaip och en ganska stor underdörr. Man ser rätt få skador på virket, men ladugården har satt sig lite. Fönstren är isatta senare. Man kan också ana vastknaparna upp under agtaket, vilka bär den vågrätt liggande vastraften, som i sin tur håller emot agen.
Översvämning på varuhuset Nordiska Kompaniet i Stockholm 1947. Fyra män, troligen brandmän, står runt en teknisk apparat med slangar och mätare. Mannen som sköter apparaten är klädd i uniformsjacka och mössa, hans byxor är uppkavlade. De övriga männen har bar överkropp, en av dem är tatuerad. I bakgrunden står en något äldre man i kavaj, skjorta och slips. Det är vatten på golvet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.