Bostadshus och kyrkobyggnad. Dalarna.
Från 299 kr
Skinnskattebergs gamla kyrka, kyrkobyggnad. Skinnskatteberg, Västmanland. Kyrkan ersattes av en stenkyrka uppförd på samma plats år 1863. Bilden är en reproduktion (reproår 1940), efter en äldre bild tagen före 1863.
Kyrkobyggnad, gruppbild, flera personer framför byggnaden.
Stora Åby kyrka 1970. Vy mot norr. Den nya kyrkan uppfördes på rekordtid 1757. Den ersatte en äldre som utdömts för sin litenhet. Biskop Olaus Rhyzelius rekommenderade socknen att välja byggmästare Peter Frimodig för uppgiften. Denne hade vid tiden stor erfarenhet och kom även i fallet Stora Åby visa sig vara kapabel uppgiften. Arbetet började den 13 juni 1857 och kyrkobyggnaden stod klar den 8 oktober samma år och kunde invigas dagen därpå. För ritningarna stod självaste biskopen.
Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Arkitekt Erik Lallerstedt förvandlade den enkla empirekyrkan till en livlig jugenddekorerad helgedom. Predikstolen är dock ursprunglig och utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
Stora Åby kyrka 1970. Vy från väst. Den nya kyrkan uppfördes på rekordtid 1757. Den ersatte en äldre som utdömts för sin litenhet. Biskop Olaus Rhyzelius rekommenderade socknen att välja byggmästare Peter Frimodig för uppgiften. Denne hade vid tiden stor erfarenhet och kom även i fallet Stora Åby visa sig vara kapabel uppgiften. Arbetet började den 13 juni 1857 och kyrkobyggnaden stod klar den 8 oktober samma år och kunde invigas dagen därpå. För ritningarna stod självaste biskopen.
Hägerstad ödekyrka var i allra högsta grad övergiven när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en myndighetskontroll 1930. Som synes fann man då ruinen i ett höggradigt förfall. Framstötar skulle dessbättre leda till att kyrkobyggnaden från 1936 sattes under restaurering. När arbetet slutfördes 1939 var kyrkans väggar resta och byggnaden var åter under tak. Här en vy mot den medeltida byggnadens norra fasad. Till vänster ses resterna av sakristian som tillkom under 1600-talet.
Del av södra fasaden till Hägerstads gamla kyrka. Här från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1866 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen av Åtvids gamla kyrka tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1885 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1950-talet åter som gudstjänstlokal.
Station på SCJ öppnad 1874, senare håll- och lastplats. Ett äldre stationshus byggt av SCJ ersattes 1916 av ett byggt av BKB. Till SJ 1942. Breddad 1954. Eldrift 2007. Det runda vita är Gratia Dei (latin för "Guds nåd") är en stiftelse med sin ursprungliga hemvist inom Svenska kyrkan. Stiftelsen grundades 1950 av den högkyrklige församlingsprästen Gunnar Rosendal i Osby och äger och förvaltar idag kyrkobyggnaden Himmelska glädjens kapell, med tillhörande studenthem, i Kristianstad. (text Wikipedia.)
Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Bostadshus och kyrkobyggnad i Dalarna.
Likbil. Kyrkobyggnad i bakgrunden. Begravningsföreningen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.