Vist 123:1
Från 299 kr
Motiv från Linköpings hamnområde i höjd med Nykvarnsparken. Året är 1892 och vid kaj ses bogserångfartyget Tekla, byggd i Stockholm 1889 för trafik på Kinda kanal. Fartyget tillhörde P. Wikström i Stockholm som även ägde Linköpings ångsåg vars anläggningar skymtar mellan träden i bakgrunden.
M/F Iris i Vadstena hamn 1949. Samma år hade hon förvärvats av Sven Ivan Holmberg i Örberga för att tjäna som sandsugare i Vättern. Ursprungligen byggdes fartyget i Hägerstad av skeppsbyggmästare Robert Alm och kom att gå på Kinda kanal från sommaren 1922.
Stångebromonumentet vid Stångåns östra strand i Linköping. Invigt söndagen den 25 september 1898 till minne av stångebroslaget 1598. I bakgrunden Linköpings hamn som fått besök av passagerarfartyget S/S Wisingsö som trafikerade ångbåtsleden Jönköping-Stockholm och till höger ångfartyget Brokind. Det sistnämnd fartyget trafikerade Kinda kanal under åren 1878-1903.
Projekteringen och påföljande realisering av Kinda kanal kom att få stort genomslag för skogsindustrin i Kindabygden. På ett flertal platser anlades sågverk nära vatten, som här i Hycklinge alldeles invid Hycklingeviken. Det sena 1800-talets expansion krävde enorma mängder av trävaror, inte minst byggnadsmatrial. Vid Hycklinge ångsåg gjorde man som synes sitt bästa för att tillgodose marknaden.
Suddig men unik vy mot Linköping. I stadssiluetten märks Linköpings domkyrka med sitt gamla torn, det så kallade Hårlemanska tornet som revs i början av 1880-talet. I förgrunden slingrar sig en Stångån grund och slingrande, ty ännu har inte Kinda kanal tillkommit. Bilden kan dateras till 1869 genom det pågående takarbetet på domkyrkan och uppförandet av seminariebyggnaden som kan anas något till höger.
Stångebromonumentet vid Stångåns östra strand i Linköping. Invigt 1898 till minne av stångebroslaget 1598. I bakgrunden Linköpings hamn som fått besök av S/S Wisingsö som trafikerade ångbåtsleden Jönköping-Stockholm och Brokind. Det sistnämnd fartyget trafikerade Kinda kanal under åren 1878-1903.
Nykvarns värdshus omkring förra sekelskiftet. Värdshuset anlades 1843, främst för att tjäna resande på Göta kanal till och från Linköping. När senare Kinda kanal tillkom ökade behovet yttermera av utskänkning och anläggningen blomstrade. Nykvarn blev även under det senare 1800-talet betydelsefull för stadens nöjesliv av en mer folklig karaktär. En bit in i det nya seklet hade passagerartrafiken till sjöss vikit till tågets fördel. Värdshusets verksamhet lades ner 1906.
Motiv från Vessers udde på godset Bjärka Säbys ägor. Området fredades av dåvarande ägare 1923 och har sedan dess haft tillträdesförbud för studier av naturens förändringar. Halva reservatet utgörs av sjön Stora Rängen, på landsdelen finns strandskogar och igenväxande lövängar. Strandskogen kom till efter sjösänkningen 1855 i samband med byggandet av Kinda kanal, då sjön sänktes med 1,7 meter. Här en bild från udden kort före anpassningen till fridlyst område.
Direktionen för Kinda kanal framför slussvaktarebostaden i Hovetorp. Året är 1895. Direktionens medlemmar fr.v; Kanalbyggmästare Sven Christoffersson, distriktchef Gustaf Morsing, överste Carl Anders Georg Ahnström, kammarherre Axel von Arbin, bankdirektör Reinhard Westman, major Jerome Marcks von Würtenberg, generalmajor Melker Lagerfelt, landhövding Robert De la Gardie, greve Melker Falkenberg, vice talman Gustaf Fredrik Östberg, löjtnant Henric Westman, riksdagsman August Petersson, landskamrer Nils Henrik Joachimsson samt kammarherre Axel Burén.
Linköpings hamn 1902. Vid kaj ligger ångaren Linköping (III) som vid tiden gick på traden Stockholm-Linköping. Bakom ångaren ses stadens hamnpaviljong, ursprungligen uppförd vid mitten av 1880-talet men förlängd för större kapacitet 1895. Ovan paviljongen skymtar det 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Till vänster rusar ett godståg på Östra stambanan över ån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal.
Porträtt av John Åstrand, auditör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Född och uppvuxen i Ydre kom han efter juridikstudier i Uppsala att tjänstgöra vid både Göta och Svea hovrätter. Efter omorganisationen av den militära jurisdiktionen knuten till nämnda regemente. Vid sidan av sitt egentliga yrke innehade han en mängd förtroendeuppdrag i så skilda verksamheter som Östergötlands läns landsting, Kinda kanal, Bona uppfostringsanstalt med flera. Under hösten 1903 lämnade han Ydre för att inflytta till Linköping. Från 1909 var han gift med Louise Segerdahl.
Motiv från Vessers udde på godset Bjärka Säbys ägor. Området fredades av dåvarande ägare 1923 och har sedan dess haft tillträdesförbud för studier av naturens förändringar. Halva reservatet utgörs av sjön Stora Rängen, på landsdelen finns strandskogar och igenväxande lövängar. Strandskogen kom till efter sjösänkningen 1855 i samband med byggandet av Kinda kanal, då sjön sänktes med 1,7 meter. Här en bild mot udden från söder, kort före anpassningen till fridlyst område.
Landeryd 166:1
Vy mot Linköpings hamn med ångaren Trafik vid kaj. Till vänster löper Östra stambanan över Stångån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal. De tre större husen utmed kajen är från vänster boningshuset till Stångs kvarn, följt av ett sedan länge rivet bostadshus, och längst till höger det år 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Notera att Kungsgatan vid tiden och en tid därefter löpte obehindrat till hamnen. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Skorpafallet i Stångåns flöde i Hovetorps närhet har sannolikt utnyttjats sedan medeltiden. Från 1700-talet är kvarn-, såg- och smidesverksamheter kända på platsen. I seklets sista husförhörslängd nämns "Skårpa bruk", vilket utvisar industriell tillverkning på platsen, åtminstone i någon skala. År 1890 stod stod bildens anläggning klar och inrymde en trämassefabrik. Företagsidén bar bäring. Marknaden för papper var i stigande och genom den intilliggande Kinda kanal kunde råmaterial levereras från Kindabygden. Fotoåret 1920 var dock fabriksbyggnaden såld till Norrköpings stad för ny funktion som vattenkraftverk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.