Kombinerad station/poststation sedan 1865. På smalspårstiden fanns inget egentligt stationhus. Första stationshuset togs i bruk 1876. Arkitekt Axel Kumlien. Nytt stationshus byggdes 1900. Samma år byggdes bangården ut till sju spår.
Från 299 kr
porträtt, byinvånare, kvinna, fotografi, photograph
Vid främst 1900-talets mellersta årtionden omdanades våra svenska städer i stor skala. Linköping utgjorde inget undantag. Under perioden 1930-1975 utplånades med något enstaka hus undantaget all bebyggelse i åtminstone 14 kvarter i stadskärnan. Kvarteret Apoteket var ett av dem som vid 1970-talets början närmast totalt utraderades vad äldre hus beträffar. Här Domkyrkogatans löp mot Stora torget 1970 eller möjligen 1971.
Med solen i ögonen och en hand om kameran blev resultatet därefter. Ändå en intressant dokumentation av ekonomidelen av Slattefors gård så länge den stod intakt. Idag återstår inget av gårdsbildningen förutom magasinet som flyttats för ny funktion närmare gårdens huvudbyggnad.
Under självaste nyårsaftonen år 1873 undertecknades lagfarten till tomten Tannefors kvarter 87a utmed Stångån och invid Drottningbrons västra landfäste. Köpare var Linköpings Bryggeriaktiebolag och nämnda bro var ännu inte byggd, så den utgjorde inget hinder för bolagets etablering i området. En större anläggning uppfördes efterhand som över åren använts för skiftande verksamheter. Bilden visar gårdssidan av bostadshuset som låg utmed Drottninggatan.
Fanns det inget bättre sätt? Det sägs att museets flaggstång var Linköpings högsta (24 meter) innan den kapades något. Om det är med sanningen överensstämmande har inte kontrollerats för denna uppgift. Oavsett krävde ommålningen av den resta stången goda nerver. Foto 1955.
Ur en större samlingar av glasnegativ har sällan varje enskild glasplåt klarat tidens förlopp. Ydrefotografen A C Hultgrens fotografiska kvarlåtenskap utgör dessvärre inget undantag. Den något naggade vyn mot torpet Bogölen i Svinhult är ändå värd att framhålla. Fotoåret 1915 ännu brukat av torparen Karl Johan Johansson och hans maka Johanna Gustava Adolfsson.
Den som promenerade utmed Hunnebergsgatan i början av 1970-talet passerade till stora delar rivningshotade hus. Hunnebergsgatan 1 utgjorde inget undantag och faktum är att stora delar av kvarterets hus skulle komma att rivas. Några sparades lyckligtvis för att bli del av Aspens servicehem. Ett av dem är bildens hörnhus.
Fäi-Jakå trampar till lasset så släken packar sig, så inget ramlar av och att han får på så mycket som möjligt. På marken bakom lasset ligger en säck. Troligen tänker Jakå sitta på den på lasset och åka, men det kan han nog bara göra på slät mark och i nedförsbacke. Vägen hem är mest uppförsbacke, så han fick sannolikt mestadels gå bredvid.
Inget vatten till synes men ändå är den forna kvarnbyn Tannefors starkt förknippat med elementet. Ett par kvarnstenar vittnar om tiden då antalet kvarnar i fallet kunde räknas i tiotal. I den gamla kvarnbyggnaden till höger tillverkas och lagas numera presenningar. Byggnaden i fonden är Linköpings första vattenverk.
Inblick i konstnären och fotografen Didrik von Essens hem. Inget i den odaterade interiören ger något direkt stöd från vilken av von Essens många bostäder i Linköping bilden är hämtad. Ett gott antagande är dock dåvarande Barnhemsgatan 5 (Rosendal 2) som var hans hem under åren 1893-1903.
Ett av många högklassiska hus som ansetts stå i vägen för efterkrigstidens upplevda behov. Det gäller inte minst det sena 1800-talets ofta rikt putsdekorerade byggnader som vid den tidens expansion omsorgsfullt uppfördes utmed svenska städers centrala gator. Linköpings paradgata Drottninggatan var inget undantag, tvärtom, och bruksägare Christian Sjögreens fastighet från det sena 1870-talet uppfyllde sannolikt anspråken. Foto 1956 kort före rivning.
Lekande barn på Trädgårdstorget i Linköping 1929. Det framgår inte tydligt av bilden men torget hade vid tiden omdanats. Torgets tidigare triangulära form hade efter husrivningar utmed torgets västra sida utvidgats och ytan blivit rektangulär. En annan förändring var att torget skulle heta Trädgårdstorget, även om de äldre benämningarna Köttorget och Tanneforstorget levde vidare i folkmun. Av husen i bakgrunden kvarstår inget.
Storgatan 52 i Linköping från gårdssidan. Som närmast alltid skvallrar gårdsfasaden inget om dess påkostade motsats mot gatan. Under sin glans dagar hade huset gått som Bielkeska gården efter grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som låtit uppföra huset omkring år 1800. Nu var det nedgånget och ansågs stå i vägen för modernisering av stadskärnan. Huset revs en tid efter fotoåret 1966.
Första stationshuset togs i bruk 1876. Nytt stationshus byggdes 1900. Samma år byggdes bangården ut till sju spår .På smalspårstiden fanns inget egentligt stationhus, utan ett 1850 uppfört hamnkontor tjänstgjorde även som stationshus fram till breddningen 1875/76. Kombinerad station/poststation sedan 1865. Nytt stationshus uppfört av SWB 1875/76.
Harsprångets kraftstation. I Harsprånget byggde och bodde, då ruschen var som störst, 2134 personer. Många av dem har sett samhället växa fram från den första planeringen, sett det som för åtta år sedan inget annat var än vildmark förvandlas till ett modernt svenskt samhälle.
Handskriven text på bildens baksida: "Susanna Gollungberg Uddevalla lasarett" Brev från givaren: Bohusländska fotografer! Härmed en gåva som kanske har intresse. Vet inget om personerna på fotot. Enligt gammal Bohusläning skall det vara från Uddevalla lasarett vilket kanske också kan bekräftas av texten på kortets baksida. Vänligen: Göran Larsson Barytone 11 421 38 V.Frölunda.
En halvvägs undersökt skelettgrav, A 3819, fotograferad i samband med en arkeologisk undersökning av gravfältet RAÄ Barnarp 29:1, L1974:2724 på Torsvik i Jönköping. I graven påträffades bl.a. två bronsringar. Förutom ett finger- eller tåben, där en av bronsringarna satt, samt ett fragmentariskt lårben så fanns inget bevarat av skelettet men en färgning efter den döde kunde ses.
Fyra vuxna och ett litet barn står söndagsklädda i trädgården framför en stuga. Alla bär huvudbonader utom den äldsta kvinnan. En stig i gräsmattan, med äppleträd på båda sidor, leder fram till stugdörren. Den är ålderdomlig med två smala dörrblad och endast ett nyckelhål, inget vred. Husgrunden är vitkalkad och sticktaket (pärt) har lappats med stickor av större storlek än övriga.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.