255 kw cylindrisk vertikal ugn för härdning, normalisering etc. av rör och rörmanufaktur. Värmeelementen är uppdelade i 6 individuellt reglerade zoner. Chargen skyddas mot oxidering avkolning etc. i ugnsrummet av vätehaltigt kväve. Temperatur max 950 grader. Leverantör till Sandvikens Jenverk, AB Elektrougnar, Stockholm. Fotot taget i samband med Svenska Mässan 1944.
Från 299 kr
Framställning av skifferolja ur alunskiffer vid en av destillationsugnarna vid Kvarntorp, Närke. Vagn fylld med krossad skiffer, vilken av en man håller på att utslussas ur den ca. 80 meter höga tunneln, där oljan avdrivits ur skiffern genom direkt upphettning till ca. 500 grader. Enligt AB Industrimetoders system.
Lavering , lavyr, målning med en enda färgton i tusch, akvarell, sepia, bister, bläck etc., ofta med olika grader av utspädning, så att ett spel av valörer uppnås. Laveringen kan ses som en art av teckning, eller som en målerisk bearbetning av teckningen. Tekniken brukades särskilt mycket under 1600- och 1700-talen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=238635
'Bildtext: ''Havsvik med strandäng och rundhällar. Riktning 0 grader.'' Strandäng nedanför rundhällarna. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 0 grader.'' Vy över öppet fält, åker intill väg. På avstånd delvis trädbevuxet berg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'''Skageraks''expedition 6-10 juni 1939: :: :: Fågelmoln över vatten. På baksidan står ''är ej denna bäst. HT 3n. Stormfåglar och ett par måsar följa Skagerak'' Rektangel i blyerts utritad på fotot. Står på baksidan ''14.4 vinkla, 71 grader F, 617/7''. :: :: Ingår i serie 4101:1-8.'
Björn Ekman (1913 - 1992) och Mary Ekdahl (1920 - 1988, gift Ekman) firar nyår 1941 på M/S Roxen i Oxelösund. Paret har fotograferat varandra, ståendes på däck. Text och illustration gjord av Mary: "Vintersol och värme trots -28 grader. Klocka ring."
Köldvagn SJ GHz 43154 utvecklad från en standard G-vagn. SJs första vagn för transport av djupfrysta produkter ner till -20 grader och lägre. Den utvecklades genom ett samarbete mellan SJ och Helsingborgs Fryshus och var försedd med eldrivna kylmaskiner på 10 kW.
Gustav Jansson, på kuskbocken, kör årets Lucia, Ingrid Zettergren. Ingrid tyckte att detta var en fantastisk upplevelse men hon frös. Det var -13 grader den kvällen. Hon har batteriljus i håret och en hökärve i knät. Vagnen är pyntad med julstjärnor och Gustav har en vagnslykta intill sig.
Inför julen 1951 väntade 30 ton julskinkor i ÖAFs Östergötlands andelsslakteri i Linköping. Verkmästare Gotthard Lind visar skinkorna som förvarades i ett kylrum med temperatur - 26 grader. Fotot publicerades i Östgöten den 20 oktober 1951. Julskinka. Julmat. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En serie tennisbollar, fotograferade med vidvinkelobjektiv. Objektivets huvudaxel var riktad mot bollen längst till höger? Vinkeln till bollen längst till vänster var ca 50 grader? För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 161.
'Bildtext: ''Pegmatitgång. 6-7 meter bred. Riktning 270 grader.'' Närbild på pegmatitgången. I fonden fabriksbyggnader / oljeraffinaderier. Se även fotonr. 6970:66. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Närbiild. Bildtext: ''Häll med räfflor och plastisk skulptur. Räfflornas riktning 240 grader.'' Lavbevuxen häll nedanför trähus. Trekantigt mindre block med någon form av information, ser ut att stå P i en cirkel bl.a. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
Masse har medvetet tagit en miljöbild vid Hallgrens boställe. Till vänster skymtar bostadshuset och till höger Södergrens märkliga väderkvarn. Den lilla resvirkesboden har Anton vridit 90 grader. Men framförallt har han byggt en ny ladugård. Den är så ny, att han ännu inte hunnit måla gaveln! Det är en bulladugård, vilket var en väldigt gammalmodig konstruktion vid den här tiden. Den liksom hela boplatsen övergavs bara 13 år efter det att bilden togs. Anton hade nog tänkt utöka ladugården ut till vägen, skjulet på gaveln framstår som provisoriskt och foderluckan i takfoten var nog tänkt att sitta mera mitt på taket när ladugården blivit utbyggd.
Sju män i uniform utanför en (förmodad) lotsstuga med havet skymtande i bakgrunden. Ytterligare en man kikar ut genom fönstret till höger. De två som står till höger är flottister och övriga förefaller vara lotspersonal med olika grader. Tre av dem tycks bära märket för kronolots på mössan och de två sittande har lotsuniformens enkla v-ställda bandchavroner nedtill på ärmarna (mästerlotsar har två band). Mannen vid dörren håller i en tubkikare och den ena flottisten i en flagga. Beställare: Lotsförman Bergström. (Männens ansikten är retuscherade på negativet.)
Mölndals konstisbana år 1973. Den invigdes hösten 1959 och låg invid Mölndalsån mitt emot Centrallasarettet. Den var mycket uppskattad av ungdomen i bygden för här kunde skolungdomen träna på skridskor och spela ishockeymatcher. Under högsäsong var isbanan fulltecknad på kvällarna vid idrottsföreningarnas tävlingsmatcher. Dessutom uppläts isbanan till allmänheten för motions- och nöjesåkning. Isbanan var uppbyggd på en jämn bädd av sand och grus, på vilken ett invecklat rörsystem låg. Rören vilade på ett underlag av "syllar" eller ribbor över hela planbädden. Mellan rören var ett avstånd på cirka 10 cm. Över detta var det påfyllt med grus mellan rören, så att dessa nästan täcktes. För att frysa själva istäcket däröver fordrades att underlaget först frusits ned och fått "tjäle". En kylvätska, bestående av ammoniak, pumpades in i rörsystemet. Kylvätskan höll vid utpumpningen en temperatur av cirka -20 grader. När kylvätskan återkom från systemet hade den en temperatur av cirka -5 grader. Vatten spolades då över bädden och frysningen av istäcket började. Istäcket var ca 5 cm tjockt. Kylvätskan cirkulerade sedan oavbrutet i rörledningarna för att hålla istäcket lagom fruset. För att undvika sprickbildningar i isen måste kylvätskans temperatur noggrant varieras, allt eftersom den omgivande luftens temperatur steg eller föll. 1978 flyttades Mölndals gamla isbana till Kållereds sportanläggning där den återigen började att användas omkring 1978-1979.
Polar Alaska Gastanker Daterat Malmö den 3/6 1971. "Kära Måns! -Vi fick i alla fall en liten kontakt med Dig vid vår avresa med katamaranen. Trevlig resa - där blir nog folk i sommar. I jäktet vid våra besök hann vi i alla fal med Greda ängar, Djupvik, Kaffetorpet, Borgehage m. Arentorpsrosor, Stenåsa, Berndes nyförvärvade torp - aldrig ha vi sett Öland så vackert. -I går gick jag igenom en 255.000 tonnare från köl till bryggan, 340 m lång, 26 m. hög + bryggan i sex våningar, går ut på provtur i morgon. Allt väl f.ö. . vi kommer tillbaka i juli. - Det lär ha varit 23 grader i vattnet i dag här, och det frestar på att jobba. Du hälsas från Erik och Inge."
Sällskapet Beiramsbröderne, även kallat B-bröderna, B-sällskapet och i senare tid Bejrambröderna. De har rest en minnessten över sig själva på Påskberget vid kanonen. Sällskapet grundades på 1870-talet som en förening liknande Frimurarna och syftet var i första hand att fungera som en social klubb för medlemmarna. Det var endast män som kunde väljas in och det fanns 3 grader inom organisationen. Enligt stadgarna var sällskapets ändamål att dels ha trevliga sammankomster med olika nöjen, dels då lämna bidrag till välgörande ändamål. Bejrambrödernas första konstituerande mötet skedde 1879 och då valdes rektor Herman Rodhe till Stormästare. Fotot anges vara taget under 1880-talet. Sittande på golvet från vänster: järnhandlare C. Nilsson; handlanden Alfred Gyllenbäck; bryggare May; organist Alfred Ehn; handlanden E J Börjesson. Sittande på stolar: stadsfiskal Th. T Tenberg; fanjunkare Lilja; handlanden J B Olsson; rådman Löfgren; järnhandlanden Jönsson; rådman Lundberg (död 1906) längst till höger. Stående: källarmästare C Holmström; speditör Victor Krook; fanjunkare Sandberg; bokbindare Colliander; handlanden Ture Memsen; bokhållare Fredriksson; bokhandlanden A P Svensson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.