Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Här ses en del av den gamla stadsmuren.
Från 299 kr
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Arbetet under av bryggan. Ingenjör Harald Åkerlund längst till vänster.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Det bedrevs som AK-arbete. Loket man transporterade bort fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande tjälhovet. I den syrefattiga lera hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man forutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Oskar II:s jakt Drott. Möjligen är bilden tagen i Borgholm 1902 under den resa kronprinsparet Gustav och Victoria företog på jakt efter en plats att anlägga en bostad som skulle vara mer tjänlig för Viktorias luftrör än Stockholms slott eller Tullgarn. Det var under denna resa man fann platsen för Solliden. Fartyget för unionsflagga.
Utgrävningen i slottsfjärden 1932-1934 under ledning av Harald Åkerlund. Bedrevs som AK-arbete. Loket hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den Syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl. Varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Färgelanda, Stora Ryk. Platsen där silverskatten hittades. "Den 12 november 1936 fann man vid dikesgrävning på gården Stora Ryk i Färgelanda socken en silverskatt bestående av bl.a. silverspännen, mynt och hängsmycken. Denna silverskatt anses vara en av de förnämligaste som man har funnit i Västsverige. Det anses att föremålen är nedlagda i början av 900-talet" (vgregion.se).
2002-02-12, AS. Henry (i) Osti, född i Berlin 1826. Död 1914. Osti emigrerade till Sverige vid 26 år ålder, och var under åren 1852-65 bosatt i Stockholm. Men tydligen fann han konkurrensen med Jaeger så svår att han flyttade till Uppsala. Och i Uppsala blev han ensam fotograf. Uppgifterna hämtade ur" Den svenska fotografins historia" ISBN 91-34-50314-5.
Henry (i) Osti, född i Berlin 1826. Död 1914. Osti emigrerade till Sverige vid 26 år ålder och var under åren 1852-65 bosatt i Stockholm, men tydligen fann han konkurrensen med Jaeger så svår att han flyttade till Uppsala. Där blev han ensam fotograf. Uppgifterna hämtade ur" Den svenska fotografins historia" ISBN 91-34-50314-5.
Stora torget. Då Linné under sin Västgötaresa även besökte Falköping i Juni 1746, ansåg han torget vara stort i förhållande till stadens storlek. Han mätte därför upp det och fann, att det mätte 140 steg i längd och 66 i bredd och skrev sedan, att det var "i proportion med staden större än något annat torg i Sverige".
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över Slottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
Porträtt av kyrkoherde Albert Otterström. Sin prästliga bana började han 1882 som pastorsadjunkt i Östra Ryd. Efter vidare tjänster i Östra Eneby och Jonsberg inflyttade han som komminister till Viby. Från 1895 gift med Ida Ingrid Helena Svartling. Äktenskapet blev dessvärre kortvarigt. Cancer rykte bort henne i juli månad år 1900. Ny hustru fann Otterström 1903 i Sigrid Sofia Kalén. Makarna flyttade till Gårdeby 1907 där tjänsten som kyrkoherde erbjudits. Otterström avled 1938 i Linköping, där makarna varit bosatta sedan 1930.
Porträtt av Niklas Fosser. Född som Niklas Andersson i bohuslänska Svarteborg 1835, där föräldrarna ägde ett hemman i byn Grinnås. Efter studier i Uppsala och namnbyte till Fosser, fann han på oviss grund änkan Maria Charlotta Holmqvist som i egenskap av efterleverska blivit ägare till Halleby säteri i Skärkind. Med säteriet som säte kom Fosser att tjäna sitt nya hemlän som landstingsman och vidare som östgötsk ledamot av riksdagen.
Stadsfullmäktiges ordförande Carl Johansson och idrottsstyrelsens ordförande Ivar Lindskog fann vid första spadtaget för Linköpings sporthall en Östgöten från 1914 i en av de byggnader som revs för att lämna plats för sporthallen. Idrott. Tidning. Dagspress. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Färgelanda, Stora Ryk. Platsen där silverskatten hittades. På bilden syns gårdens ägare Anders Andersson som hittade skatten. "Den 12 november 1936 fann man vid dikesgrävning på gården Stora Ryk i Färgelanda socken en silverskatt bestående av bl.a. silverspännen, mynt och hängsmycken. Denna silverskatt anses vara en av de förnämligaste som man har funnit i Västsverige. Det anses att föremålen är nedlagda i början av 900-talet" (vgregion.se).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.