2002-02-12, AS. Henry (i) Osti, född i Berlin 1826. Död 1914. Osti emigrerade till Sverige vid 26 år ålder, och var under åren 1852-65 bosatt i Stockholm. Men tydligen fann han konkurrensen med Jaeger så svår att han flyttade till Uppsala. Och i Uppsala blev han ensam fotograf. Uppgifterna hämtade ur" Den svenska fotografins historia" ISBN 91-34-50314-5.
Från 299 kr
Henry (i) Osti, född i Berlin 1826. Död 1914. Osti emigrerade till Sverige vid 26 år ålder och var under åren 1852-65 bosatt i Stockholm, men tydligen fann han konkurrensen med Jaeger så svår att han flyttade till Uppsala. Där blev han ensam fotograf. Uppgifterna hämtade ur" Den svenska fotografins historia" ISBN 91-34-50314-5.
Stora torget. Då Linné under sin Västgötaresa även besökte Falköping i Juni 1746, ansåg han torget vara stort i förhållande till stadens storlek. Han mätte därför upp det och fann, att det mätte 140 steg i längd och 66 i bredd och skrev sedan, att det var "i proportion med staden större än något annat torg i Sverige".
Porträtt av kyrkoherde Albert Otterström. Sin prästliga bana började han 1882 som pastorsadjunkt i Östra Ryd. Efter vidare tjänster i Östra Eneby och Jonsberg inflyttade han som komminister till Viby. Från 1895 gift med Ida Ingrid Helena Svartling. Äktenskapet blev dessvärre kortvarigt. Cancer rykte bort henne i juli månad år 1900. Ny hustru fann Otterström 1903 i Sigrid Sofia Kalén. Makarna flyttade till Gårdeby 1907 där tjänsten som kyrkoherde erbjudits. Otterström avled 1938 i Linköping, där makarna varit bosatta sedan 1930.
Porträtt av Niklas Fosser. Född som Niklas Andersson i bohuslänska Svarteborg 1835, där föräldrarna ägde ett hemman i byn Grinnås. Efter studier i Uppsala och namnbyte till Fosser, fann han på oviss grund änkan Maria Charlotta Holmqvist som i egenskap av efterleverska blivit ägare till Halleby säteri i Skärkind. Med säteriet som säte kom Fosser att tjäna sitt nya hemlän som landstingsman och vidare som östgötsk ledamot av riksdagen.
Stadsfullmäktiges ordförande Carl Johansson och idrottsstyrelsens ordförande Ivar Lindskog fann vid första spadtaget för Linköpings sporthall en Östgöten från 1914 i en av de byggnader som revs för att lämna plats för sporthallen. Idrott. Tidning. Dagspress. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Färgelanda, Stora Ryk. Platsen där silverskatten hittades. På bilden syns gårdens ägare Anders Andersson som hittade skatten. "Den 12 november 1936 fann man vid dikesgrävning på gården Stora Ryk i Färgelanda socken en silverskatt bestående av bl.a. silverspännen, mynt och hängsmycken. Denna silverskatt anses vara en av de förnämligaste som man har funnit i Västsverige. Det anses att föremålen är nedlagda i början av 900-talet" (vgregion.se).
Färgelanda, Stora Ryk. Platsen där silverskatten hittades. På bilden syns Anders Andersson, gårdens ägare som hittade skatten, och antikvarie G.A Hellman. "Den 12 november 1936 fann man vid dikesgrävning på gården Stora Ryk i Färgelanda socken en silverskatt bestående av bl.a. silverspännen, mynt och hängsmycken. Denna silverskatt anses vara en av de förnämligaste som man har funnit i Västsverige. Det anses att föremålen är nedlagda i början av 900-talet" (vgregion.se).
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. Loket man använde för att flytta fyllmassorna med hette Pysen. I den syrefattiga leran hade det organiska materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. En karta över Slottsfjärden som visar fyndplatserna vid utgrävningen.
Odins flisor. Odens flisor består av två mäktiga kalkstensflisor, 2,5-3,0 meter höga. Enligt sägnen var det ursprungligen en enda sten men den sprack när Oden stack sitt svärd genom stenen för att tjudra sin häst, Sleipner. De höga kalkstensflisorna är en del av ett gravfält med ett 40-tal gravar. I början av 1900-talet gjordes en arkeologisk utgrävning där sex gravar undersöktes. Man fann skelett av tre människor, en vuxen och två yngre individer samt enkla vardagsföremål. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Hägerstad ödekyrka var i allra högsta grad övergiven när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en myndighetskontroll 1930. Som synes fann man då ruinen i ett höggradigt förfall. Framstötar skulle dessbättre leda till att kyrkobyggnaden från 1936 sattes under restaurering. När arbetet slutfördes 1939 var kyrkans väggar resta och byggnaden var åter under tak. Här en vy mot den medeltida byggnadens norra fasad. Till vänster ses resterna av sakristian som tillkom under 1600-talet.
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Det skärfläcksbo med tre ägg i en tuva var det första jag fann i den stora kolonien på ett 20-tal par. :: Kolonien låg på det fridlysta Hammarnäs 3 km väster om Foteviks station, norr om Skanör.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Här ligger 5 skäggdoppingägg som jag fann dem i starrgräs på västra delen av Tysslingen, där honan dragit över dem starrgräs, då hon lämnat boet. :: På bilden syns vattnet runt reden och det fanns 3 bon av dem.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
År 1973 genomfördes en omfattande fasadrenovering av herrgårdsanläggningen vid Marieborgs folkhögskola. Huvudbyggnaden med tillhörande flygel hade 1971 blivit byggnadsminnesförklarad och särkild kontroll av riks- och länsantikvarierna var påkallad. Varefter putsen knackades ned framkom husens tidiga byggnadshistoria. Överraskande fann man att timmerstommarna ursprungligen varit rödfärgade, och det var frestande att låta byggnaderna förbli i sitt tidigaste uttryck. Efter en akvarell kunde man emellertid fastslå att husen varit putsade redan år 1790, varför beslut slöts om ny puts.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.