Malmupplag i Luleå station. 1888-03-12 det första malmtåget kom ned till Luleå. Stationshuset färdigtbyggdes 1887. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan byggdes av Sverige & Norges Järnväg. Ångdriven kran.
Från 299 kr
tvättorkning, bondkvinnor, fotografi, photograph
Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Det visade sig dock snabbt att banans standard var alltför dålig och kostnaderna höga. Finansieringarna från ett engelskt bolag räckte inte till för att förbättra det. Banan togs därför över av staten redan i februari 1891. Året därpå startade åter malm- och persontrafik på hela sträckan. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan hade både politiska och kommersiella betydelse för landet. På senare tiden den uppmärksammades av turism och har varit destination för dollartåg, biltåg och enklare tåghem. På bilden syns tungbelastad malmtåg på väg mot Svartön.
'1 man iklädd hatt och käpp i förgrunden, ryggen mot kameran. Vy ut mot havet med ö på avstånd. Hus, byggnader ev. fyr på ön. I vattnet mellan land och ö 4 större och mindre båtar med besättning. Någon form av byggd förstärkning, vall mot havet. Se även fotonr. 5139:18 och 22, troligen från samma plats. :: :: :: Ingår i serie med fotonr. 5139:1-36. Fotonr. 5139:1-17 ligger i en ask med texten ''med motiv från (enligt pappasken) Helgoland. För diapositiv.'' Fotonr. 5139:18-27 ligger i en pappask med texten: ''Helgoland (''Augusta'')'' en del för diapositiv. Fotonr. 5139:28-36 ligger i en ask med texten ''Dubbletter från Helgoland. Dessutom diapositiv från Kristineberg och Lysekil.'''
Bilden föreställer sjömannen Holmberg flankerad av två kamrater som har klädd ut sig som svartfärgade människor som kallas för "Jim", förmodligen som del av den humoristisk förställning ombord. Denna företeelse kallas idag för "blackfacing" och är uttryck för oacceptabla rasfördomar.
fotografi, bilder, påsiktsbild
Köpings kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Köpingsviks församling på Öland. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. Den ursprungliga kyrkan var av trä. Möjligen var det en stavkyrka uppförd under 1000-talet. Den ersattes vid 1100-talet av en mycket stor kyrka av kalksten, 42 meter lång och fyra meter bred. Den bestod av ett långhus med ett smalare kor och absid i öster. I söder var ett vapenhus uppfört under 1200-talet och på norra sidan en sakristia som tillkom under 1300-talet. Under 1100-talet tillkom ett torn i väster och på 1200-talet ett torn i öster. Kyrkan blev därmed en klövsadelkyrka. Vid kyrkogårdens sydvästra hörn var en klockstapel belägen. Kyrkans interiör präglades av det treskeppigt välvda kyrkorummet. Koret var tunnvälvt medan absiden var försedd med hjälmvalv. Johannes Haquini Rhezelius som vid sin resa till Öland 1634 tecknade av kyrkorna har gett en god bild av Köpings medeltida kyrkas utseende. Under 1700-talet togs frågan upp om uppförandet av en helt ny kyrka. Beslutet fattades efter åtskilliga överläggningar att uppföra en kyrkobyggnad efter ritningar utförda 1799 av Jacob Wulff vid Överintendentsämbetet. År 1805 revs den gamla kyrkan med undantag av tornet. Sten från den rivna kyrkan användes som byggnadsmaterial i den nya. Kyrkan uppfördes 1805-1808 av murarmästare Johan Petersson, Kalmar. Invigningen förättades 1808 av biskop Magnus Stagnelius. Den nya kyrkobyggnaden bestod av ett rymligt långhus med brutet tak och en sakristia bakom koravslutningen i öster. Västtornet försågs med en åttakantig lanternin för kyrkklockorna. Interiören var av salkyrkotyp med ett trätunnvalv. Tvärs över kyrkorummet var ankarjärn spända. Så småningom uppvisade murarna sprickbildningar på grund av att sydmuren börjat sjunka. En förstärkning av grunden visade sig i längden omöjlig. Ur tanken att bygga om sydmuren uppstod istället att uppföra en helt ny kyrka. Hösten 1953 revs kyrkan med undantag från tornbyggnaden. De ritningar som den nuvarande kyrkan uppfördes efter 1954-1955 utarbetades av Ärland Noreen. Materialet består i huvudsak av röd kalksten, med inslag av grå kalksten. Utmed norra långsidan ligger delar av den medeltida kyrkans nordmur kvar. Alla yttermurarna är oputsade. Kyrkan består av ett långhus och avslutande korvägg i öster. Vid norra sidan är en sakristia belägen och under denna ett bisättningsrum. Tornet i väster bevarades. I lanterninen hänger tre klockor. Storklockan är enligt inskrift från 1622. Mellanklockan tillkom 1969. Lillklockan bär årtalet 1686. Kyrkorummet är indelat i tre skepp genom fem par kolonner av grå, huggen kalksten. Över mittskeppet spänner sig valv gjutet i betong av stjärnvalvskaraktär. Sidoskeppen är täckta av trätak. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
1945: Skara IF:s motionslag med förstärkningar (?): Bakre raden från vänster: nr två Rickard Kudelka, nr fem Evert Karlsson, nr sju Erik "Källarn" Gustafsson. Främre raden från vänster: Lars "Kulo" Carlsson, Ture Norell, H.J. Schmidt, Kurt "Vasen" Johansson, Edvard "Spiken" Henningsson.
Ett arkeologiskt schakt grävt genom en försänkning med sankmark på området Hedenstorp strax utanför Jönköping.
Ställning för torkning av ärtor eller bönor. Hela plantan drogs upp och hängdes upp förtorkning. Hallsarve Karlssons nybyggda ladugård syns i bakgrunden.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tjeckoslovakiet, 1952. Motiv av Staden Lidices Förstörning av tyskerne 19.6.1942. -10-årsminne.
Neg nr 54. Sedan inpassningen är gjord och akterstävens läge fixerats sågas ned för en försänkning på kölens översida för 2bakskarvens" fastsättning. Foto 6.8 (1962).
restaurering, undantagsstuga, golv, fasad, vedspis, spis, dokumentation, kulturmiljövård, bostadshus, interiör
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.