Bild från utställningen Mölndalsbro - minnen, förändring, framtid. En fotoutställning med bilder från 1920-talet fram till visionerna inför 2000-talet. Mölndals centrum har flyttats från Gamla torget till Nya torget och så småningom hamnat vid Brogatan. Förändringen hänger ihop med stadens expansion men också med att "den nya tiden" skulle fram. Det visades bilder av hur det såg ut innan bron och motorvägen byggdes. Utställningen Mölndalsbro på Mölndals museum pågick mellan 17 mars - 3 nov. 1996.
Från 299 kr
Orig. text: Belvederen Belvederen uppfördes 1880 efter ritningar av Rudolf Ström. Han ritade förutom Belvederen även Trädgårdsföreningens restaurangbyggnad samt gymnastikbyggnaden vid domkyrkan. Belvederen genomgick en omfattande förändring 1921 efter Axel Brunskogs ritningar. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr.
Åker 179:1
Åker 15:1
Masse har ställt föremålet ifråga på en bräda mot en putsad vägg, så det skulle framträda så tydligt som möjligt. Brädan ligger på två arbetspallar, s k kränkar. Vändplogen är asymmetrisk och består av en fot med en snedställd vändskiva som vänder jordkokan upp och ner. Framför vändskivan sitter en kniv som skär genom grässvålen så att vändskivan kan komma åt att vända jordkokan. I foten sitter två uppåtgående käppar, sammanbundna med en styrstång. Vid vändskivans överkant sitter en dragstång fästad i käpparna. Vändplogen infördes 1840 på Gotland och innebar en stor förändring av jordbearbetningen.
Utblick över den gamla kreatursvallen mot Linköpings mest betecknande byggnader. Fotoögonblicket dateras till omkring sekelskiftet 1900 och domkyrkan var då i sin nya skepnad dryga tio år gammal. Även slottet hade under 1800-talet genomgått stor förändring. Under seklets mer romantiska period hade man velat återskapa byggnaden som ett historiskt renässansslott med loftgång och praktgavlar. Det mesta av förändringarna återspeglades dock på slottets fasad mot öster, mot stadens centrala delar. En intressant detalj i bilden ses i bildens nedre, högra hörn. Där får vi en skymt av Linköpings ridhus som sällan återgivits. Ridhuset var uppfört 1885 och drevs vid tiden som aktiebolag.
Del av samhället Sturefors som genomgått stor förändring sedan bildens tillkomst 1904. Församlingens prästgård (Rävantomta) till höger uppfördes omkring 1840 men blev lågornas rov 1963 och kom inte att återuppbyggas. Inte heller någon av gårdens övriga bebyggelse kvarstår, med undantag av det rappade huset till vänster, om än påtagligt restaurerat. Inte heller den skymtade sockenkyrkan har klarat sig från brand. En tid före den olyckliga eldsvådan i prästgården stod kyrkan under renovering. Vid middagstid den 21 juni 1961 såg en takarbetare svag rökutveckling och kort därefter var hela byggnaden övertänd. Av kyrkans rika inventarierna kunde mycket lite räddas.
Stationen anlades i samband med tillkomsten av Nordvästra stambanan. Stationshuset ritades av arkitekten Edelsvärd. K-märkt 1986.Stationens yttre utformning har inte ändrats, men 1923, 1933 och 1943 har invändiga förändrings- och moderniseringsarbeten utförts.1920 utökades spårsystemet . Kombinerad mekanisk och elektrisk tågvägsförregling anordnades 1930.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.