Statens Järnvägar SJ driftvärn, Karlshamns division, på den yttre borggården vid Stockholms slott.
Från 299 kr
Demonstration av SS-buss inför kronprins Gustav Adolf på yttre borggården
Ungt par i väntan på vaktparaden, Yttre Borggården vid Stockholms slott.
Yttre borggården, Kungliga slottet. Regeringsskifte 1920. Brantings socialdemokratiska regering på väg in till slottet.
Storkyrkan sedd från Yttre borggården. Framför Storkyrkan Kommendantflygeln. Längst t.h. Oxenstiernska palatset.
Orig. text: Svenska Autocentralen, 2 bilar Hudsson. Bilarna står på yttre borggården.
Pukslagare till häst på Yttre borggården vid Stockholms slott under 1950-talet, med soldater som spelar basuner ridande bakom.
Yttre Borggården, Kungliga slottet. Kung Gustaf VI Adolfs 70-års dag. Kungen möter Skånska hemvärnet som går högvakten.
'Bildtext: ''''Drottningholms'' kryss till Södern: Yttre borggården.'' :: Vy över byggnaden, 2 kvinnor stående nedanför. :: :: Ingår i serie med fotonr 5266:1-16. Se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Yttre borggården, Kungliga slottet. Per Albin Hansson avgår som statsminister den 15 juni 1936. Han återkom efter valet i september samma år.
Yttre borggården på Gripsholms slott. "Suggan och Galten", kallas de stora kanonerna i förgrunden. Till vänster köket, i bakgrunden till höger en bit av den så kallade kavaljersflygeln som Gustav III lät uppföra. Autochrome / Autokromfotografi.
Stockholms slott 3 november Kvar på Yttre Borggården är nu endast pågående vakt och åskådare. Soldaterna "rycker in" och den "stora" ceremonin är slut. Sen fortsätter dygnet för soldaterna med posttjänst i tvåtimmarspass. Mellan passen har de fyra timmars vila under hög beredskap. Under vilan utförs också alla rutiner, som utspisning, städning, patruller, personlig puts och förhoppningsvis också lite sömn.
Stockholms slott 3 november Pågående vakt (i basker) har nått Yttre Borggården, där avgående vakt - Gotlands artilleriregemente A7 (i hjälm) - redan är uppställd på gevärsbron. Här genomförs fanmarsch, varvid soldaterna skyldrar gevär och vaktcheferna gör stor salut med sabel. Ställföreträdande vaktchef ur avgående vakt marscherar med fanan. Kommando "Parad för fanan - skyldra gevär!"
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Galten och Suggan är två likartade, men inte identiska, kanoner som sedan den 22 augusti 1623 förvaras på Gripsholms slott vid Mariefred, där de står uppställda på den yttre borggården. De båda kanonerna har även kallats Rysseulvarna och har dessutom gått under namnen Vargen och Varginnan. Den ena av dem togs som krigsbyte vid Narva av Pontus de la Gardie år 1581. Den andra beslagtogs av Evert Horn vid Ivangorod år 1612. De båda kanonerna är rikt utsmyckade med beslag och inskriptioner på ryska. Den större av dem göts 1579 och den mindre år 1577. Flera gånger under 1700-talet, 1722, 1734 och 1764, var de hotade eftersom det fanns planer på att smälta ned dem och gjuta nya pjäser. I boken Gripsholm, slottet och dess samlingar, 1537-1937 tecknar kapten Sten Djurberg de båda kanonernas historia. I essän Till Galtens och Suggans historia skriver han att "blott ingripandet av några för våra stolta historiska troféer intresserade personer ha vi att tacka för att de undgingo förgängelsen". Han konstaterar avslutningsvis att "från sin plats på den gamla vasaborgen minna de alltjämt besökaren om tider, då Sverige i kamp och umbäranden och blott genom att spänna krafterna till det yttersta lyckades hävda sin självständighet och lägga grunden till sitt stormaktsvälde." (Hämtat från Wikipedia)
Storgatan sedd från Yttre borggården. Byggnaden närmast till höger är Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby. Nr två från höger är Kopparslagaregården: Senast 1754 stod byggnaden färdig, då öppnades nämligen kryddkramhandel i gården. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget (Kryddbodtorget) och S:t Korsgatan (Rådmansgatan) ut över Lönnbergs tomt. Då blev gårdens portlider infart till gränden. Gathusets tredje våning byggdes på av handlare Pihl vid mitten av 1810-talet. Nr tre från höger är E G Beckers handelsbod: Byggnaden stod klar 1757. Byggherre var guldsmeden Samuel Presser (d 1783). Den är en typisk hantverkaregård från andra hälften av 1700-talet, med verkstaden i bottenvåningen och bostaden i ovanvåningen. Ingången vette mot gården. Portlidrets dörrar var låsbara. Affärsingången togs upp 1864 i samband med att handlaren E G Becker (1823-1906) öppnade butiken på Järntorget.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.