Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Grekland, 1935. Motiv av Gudinnan "Iris" Symbol för flyget Flygmärke.
Från 299 kr
Fotografi från låda märkt Bernt Balchen. Balchen var norsk-amerikansk flygare, polarforskare och militär. Motiv av en grupp människor som tittar på ett flygplan.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Spanien, 1930. Motiv av Symbolisk framställning av flygning "Målning av Goya. 1746-1828. 100-årminne av hans död. Goya Serie."
Fotografi från låda märkt Bernt Balchen. Balchen var norsk-amerikansk flygare, polarforskare och militär. Motiv av flygplan utanför flyghangar. På flygplanet står texten: "Ellsworth Trans-Antarctic Flight".
Fotografi från låda märkt Bernt Balchen. Balchen var norsk-amerikansk flygare, polarforskare och militär. Motiv av Bernt Balchen som sitter i ett litet flygplan. Vid sidan av planet står två kvinnor.
Fotografi från låda märkt Bernt Balchen. Balchen var norsk-amerikansk flygare, polarforskare och militär. Motiv av flygplan och telefonstolpar.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Argentina, 1928. Motiv av Vingat hjul i luften, symbol för flygpost
Fotografi från låda märkt Bernt Balchen. Balchen var norsk-amerikansk flygare, polarforskare och militär. Motiv av Emmy Balchen tillsammans med två män framför flygplan.
Diverse bilder från Fred Goldbergs samling. Motiv av pilotklädd man sittande på flygbåt, 1926.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ungern, 1924. Motiv av Den flygande grekiske sagogestalten Ikaros.
Fotografi från låda märkt Bernt Balchen. Balchen var norsk-amerikansk flygare, polarforskare och militär. Motiv av en grupp människor som står och tittar på när Amelia Earhart ska flyga.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Spanien, 1930. Motiv av Asmodeus och Cleofas Symbolisk framställning av flygning "Målning av Goya. 1746-1828. 100-årminne av hans död. Goya Serie."
Motiv ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som länge var oigenkänt men som lyckligtvis lokaliserats. Berga slott i Linköping innan det kunde bära så stolt epitet. "Slottets" kärna består av bildens huskropp som uppfördes av färgaren Jakob Widoff 1832. Färgarens dotter kom att gifta sig med tidningsmannen Carl Fredrik Ridderstad och så långt i historien användes huset som sommarviste för ägarna. Med makarna Ridderstads son Anton Ridderstad som ägare, följde förändringens vindar. Vid mitten av 1880-talet hade den historieintresserade militären grundat Östergötlands fornminnes- och museiförening och i hans planer fanns vidare att förlägga ett Östergötlands museum på gårdens ägor. Av detta blev som bekant en annan lösning men längre bar tanken att vid Berga skapa ett östgötskt friluftsmuseum, vari det ännu existerande Berga minnespark var en del i. Men slottet då! Jo, både ägaren, hans samlingar och idéer tarvade en större och mer ståndsmässig byggnad på platsen. År 1896 lät han därför bygga ut sommarbostaden till den slottsliknande byggnad som ännu består. Bilden är odaterad men 1894/95, möjligen 1896, är tänkbart som en beställning kort före ombyggnaden.
Har sedan den 1 april 1909 forslat post 2 ggr i veckan på den 20 km långa linjen Öregrund - Norrboda på Gräsön. Därvid har posten förts över sundet utanför Öregrund i roddbåt och på Gräsön per cykel. Dålig väg, 30 á 40 kg post. Verkligt kraft och uthållighetsprov. Från den 1 oktober 1927 har turerna ökats till 4 i veckan därav 3 till Ösäng, 23 km och 1 till Örskärs lots och fyrplats, 29 km. För att komma dit måste lantbrevbäraren över ännu ett sund mellan Gräsö och Örskär, vilket ligger öppet för ostliga och västliga vindar från havet och vintertiden ibland utmärkes av svår isgång. Nu har lantbrevbäraren blivit i stånd att skaffa sig en motorbåt för denna transport och en bil av märket Ford, för brevbäringen på Gräsön. Den nya tiden bryter fram på kommunikationernas område även i denna isolerade trakt. Fotot togs vid inspektion av lantbrevbäringen den 16 juli 1927. Det visar Eriksson med familj på hans förstukvist det vill säga hustru och allenast 8 barn. Den 9:e och 10:e blevo så förskräckta för kameran, att de storskrikande sprungo och gömde sig. Eriksson synes mig förtjäna att förevigas i museet såsom exempel på en verklig svensk kraftkarl. Han hade snyggt och ordentligt både ute och inne, ungarna var välfödda och rödkindade. Ibland flera nätter i rad ute på fiske för familjens försörjning. Men hustrun ännu vassare. Dock ej i posten. Uppsala den 14 nov. 1927. Vilhelm Petrelius, Gräsö, Öregrund.
Arbetslag vid Pannebo stenbrott när Glommens hamn byggdes om 1914. Dansken L C Olesen hade fått entreprenaden för bygget och köpt berget i Pannebo (Morups Hallar) ca 2 km norr om hamnen, på villkor att stenen enbart användes till hamnarbetet. Hamnpirens stenblock höggs huvudsakligen av danska stenhuggare. För att forsla stenen anlade Olesen en godsjärnväg längs stranden mellan brott och hamn. På bilden ses ångloket "Anders Hansson" som med vagnar köptes från Falkenbergs Mekaniska Verkstad, medan syllar och räls hyrdes från Falkenbergs Järnväg. Hamnens vågbrytare från 1880 hade ganska snart visat sig vara för klena mot hårda vindar och grov sjö i Glommen. Stormar frestade på ytterligare så i januari rasade stora delar av vågbrytarna samman och lastbryggan inne i hamnen förstördes liksom flera båtar. Olika försök att skaffa medel och stöd för en upprustning gick om intet, så förfallet fortsatte och fler båtar skadades med tiden. Bättre och säkrare hamnar behövdes för de allt större fiskebåtarna och efter att Hallands Hushållningssällskap utövat påtryckningar lyckades både Glommen och Träslöv få statliga anslag till hamnförbättringar beviljade vid 1912 års riksdag. Arbetena startade 1913 och avslutades inte förrän 1919 och därpå muddrades hamnbassängen fram till 1922.
På provtur utanför Oskarshamn varv. Bryggan vindas upp efter landstigningsprov.
Bryggan mitt för stationshuset vindas upp mellan plattformstaken.
Skärgårdsprojektet 2003-2004 Fotodatum 9 mars 2004 RAMSÖ, telekabel vindas in
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.