Tvärreds sista torpare, f.d. prästgårdsarrendatorn Ernst Johansson med familj, framför torpet Mossen under Gärsbo. Ett dagsverke i veckan 1927 - 1947. De hade hemsömnad av s.k. stoppvästar. Gunnar, Anna, Birgit och Ernst Johansson. Se Tvärred förr och nu sid 333.
Från 299 kr
"Värmland. Gräsmark socken. Rökstuga med uthusbyggnader. När Johannes Mattson. Från nordost. I fonden sjön Kymmen. Förr en förmögen finngård. Numera tillhörande bolag och bebodd av fattiga torpare. Namnet Johannes Mattson har stället efter siste självägande bonden, som hette så."
Vid Götala. Mannen på bilden föreställer Johan Larsson (1845 - ca 1925), torpare på Stora Vadet under kungsgården Götala i Skara landsförsamling. Johan Larssons föräldrar kom som torpare till Götala 1852, då Johan var sju år gammal. Se även http://gotala.blogg.se/2012/april/ och Nancy Nykvists kåseri "Från Mitt 30-tal" i Skara Gille 1984-1989, sidorna 52-59, där en bild på Johan Larsson är medtagen på sidan 53.
Mannen på bilden föreställer Johan Larsson (1845 - ca 1925), torpare på Stora Vadet under kungsgården Götala i Skara landsförsamling. Han står framför sin stuga, där den gammaldags lockpanelen och såpliljorna runt stugan syns. Johan Larssons föräldrar kom som torpare till Götala 1852, då Johan var sju år gammal. Se även http://gotala.blogg.se/2012/april/skara-boxer.html och Nancy Nykvists kåseri "Från Mitt 30-tal" i Skara Gille 1984-1989, sidorna 52-59, där samma bild är medtagen på sidan 53.
Fredhäll
Torparen Oskar Pettersson med familj.
Familjen Liljas hemmavarande samlade för fotografering i trädgården till torpet Tomta i Vist socken. Karl Peter Lilja hade tidigare varit livgrenadjär i Brinken men blivit torpare vid indelningsverkets avveckling. Vid sidan av makan Karolina Vilhelmina hade parets äldsta och yngsta söner flytta med till Tomta. Bild från omkring 1905.
Liten flicka med korg och blommor i händerna. Flickan är Selma Andersson (född 1893), dotter till en torpare. Hon finns på många av Severin Nilsons foton och tavlor. Schalen är Severin Nilsons rekvisita och återfinns också den på flera andra foton.
Ateljé Mira. Beställare: Emil Carlsson, Torpane, Uleberg
Det ålderdomliga torpet Marksäter under rusthållet Kättestad i Nykil kan följas så långt de kyrkliga källorna låter sig tala. Tidigt använd som undantagsstuga, där några nedslag kan belysa; Gamla pigan Annika Hård - fattigunderstöd, ett annat avskedade livgrenadjären Magnus Ullman som led av bråck medan hans hustru Catharina Larsdotter befanns allmänt sjuklig och mantalsbefriad. Periodvis var stugan rent av obebodd i äldre tider men tidvis drivits av torpare. I husets ombytliga status kan vi läsa variationer i befolkningens struktur och konjunkturer. Foto 1952.
Enligt påskrift porträtt av Jonas Samuelsson. Född 1815 i Åby, Kalmar län som son till torpare Samuel Samuelsson och Anna Lotta Knutsson. I hans första äktenskap med Stina Maja Larsdotter, med vilken han fick fyra barn, levde familjen en tid i Trehörna socken, Östergötlands län. Blev änkling 1864 och gifte 1873 om sig med Lovisa Sofia Olsdotter. Far till länsträdgårdsmästare Gustaf Georg Lindén. Han avled i Stockholm klockan 5 på eftermiddagen den 17 maj 1902.
Skörden bärgas på Högåsa sommaren 1902. Bilden visar tydligt hur personalintensivt jordbruket ännu var före mekaniseringen under det nya seklets gång. Vad som inte syns är den förändring i arbetets organisation som gården likt många andra tillgodogjort sig under 1800-talets andra hälft. Högåsa ingick i säteriet Ljungs ägodomän och som en rationalisering av lantbruket hade man under nämnda period avvecklat gårdens torpare till fördel för statare, som utan egen jord att bruka nu var lantarbetare.
Av torpet Sjöbo återstår sedan länge endast fotografier. Ett av otaliga hemman i vårt land som inte bar de värden som moderna tider kom att kräva. Med ett vackert läge intill Tidersrumssjön fungerade Sjöbo som torp under gården Sevedstorp från åtminstone det sena 1700-talet. När 1900-talet bröt in upplöstes organisationen med torpare och Sjöbo gav istället husrum för lantarbetare och var bebott i varje fall till 1930. När Östergötlands museum 1959 ombesörjde en dokumentation var det forna torpet som synes stadd i förfall.
Sadelmakaretorp, tidigare Salmakaretorp, talar för att här bott personer som ägnat sig åt läderarbete. Främst för det överlydande godset Bjärka Säbys behov kan förutsättas. Så långt tillbaka som husförhören tar oss har emellertid platsen brukats av torpare. Fotoåret 1923 stod makarna Hjalmar Larsson och Anna Matilda Karlsson för driften. De hade gift sig sent i livet, båda passerat 40, men nu tultade tre söner i och runt torpet.
I Fiskarestugan till godset Bjärka Säby har det så långt källorna tar oss inte bott någon dokumenterad fiskare. Således ägnade sig inte heller Frans Oskar Gustafsson åt fiskafänge, i annat än vid sidan av sitt värv som torpare. Här ses han invid hustru och söner framför stugan. Den stående mannen återfinns vid tiden inte i hushållet, utan får ses som tillfällig gäst, möjligtvis fadern. Odaterad bild från omkring 1907.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.