Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av Triangel med kors nedåt "och andra 3000-år gamla symboler för svensk industri och ingeniör konst.---Triangel med kors nedåt är det kemiska tecken för svavel som alkemister och kemister använde."
Från 299 kr
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av Cirkel med pilspets uppåt och andra 3000-år gamla symboler för svensk industri och ingeniörkonst. Cirkel med pilspets uppåt är det kemiska tecknen för järn som alkemister och kemister använde.
'Karta över Hjälstaviken, med fågellokalerna inprickade med olika symboler för olika fågelarter. För förteckning över symbolerna se fotonr. 2346:2. :: Kartan ''uppgjord på grundval av Generalstabskartan (den heldragna linjen). :: Kartan är i skala ca 1:38400 :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
bön, indian, mallcu, fotografi, photograph
'Text på papperslappen: :: ''Lavering = starrmad, innanför vassen öar av kaveldun :: Streckningen = gammal vass'' :: Symboler och fågelarter till 2346:1: :: Ca = Brun kärrhök :: v = vipa :: n = enkelbeckasin :: z = storspov :: fylld halvcirkel = knölsvan :: liggande c = skedand :: fylld cirkel = gräsand :: fylld triangel = brunand :: fylld liggande rektangel = skrattmås :: fylld stående rektangel = fiskmås :: fylld strutformad = fisktärna :: ofylld kvadrat = skäggdopping :: fylld kvadrat = kärrdopping :: ''Beteckningarna anger fynd av enstaka bon utom behäftande skrattmåsen, där ett tecken och en siffra anger samhället med ungefärligt antal.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'
Bilden visar en ballong med järnkors symbolen som dras ner till marken av en grupp soldater. Till höger ser man vagnar med teknisk utrustning.
Södra Vings socken. Älvkvarn-sten vid Nordkvarn, Hökerum. skålgropar, älvkvarnar, knackade och slipade skålformiga fördjupningar iberghällar och stenar. De är i regel 3-10 cm i diameter och upp till 5Â cm djupa och kanförekomma ensamma eller i grupper om hundratals på samma hällyta. Skålgropar har global spridning. De är vanliga i Mellansverige. Landets äldsta skålgropar finns på stenålderns megalitgravar. Flertalet tillhör sannolikt bronsåldern, då de bl.a. finns på hällristningar, men de uppträder också på järnålderns gravfält och boplatser. Uppteckningar visar att skålgropar använts långt in i historisk tid. De har sannolikt figurerat i lokal offerkult, men kan också utgöra symboler för kvinnokönet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=308857
Tre kassor med dess personal som tar betalt vid rullbanden, K-marknad efter 1985/86. Butiken är full av kunder och en del lastar sina betalda varor i bruna papperskassar märkta med den blå Domus-symbolen (den liggande 8:an, oändlighetens symbol).
Himla lust. || Swea pust. || [Av nåd beskärd]. || I död förärd.
Bild från Hovåsristningen. En man studerar hällristningar som föreställer djur. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. Här finns hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. Hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. Ett fartyg. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. Allan Bernving studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild på Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.