Korpberget
Från 299 kr
Hamneda är en småort i Ljungby kommun och kyrkby i Hamneda socken som är belägen vid Lagan. I och kring Hamneda finns 590 kända fornlämningar, varav ett tjugotal hällkistor från yngsta stenåldern. Hamneda hade en hamn vid Lagan med ångbåtsförbindelse med Ljungby 1884-1898, innan Skåne-Smålands Järnväg öppnades för trafik 1899.
Gånggrift i Tolarp, Snöstorp. "Nischanordningar i gånggriften". Utgrävning av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Bilden tagen 1926 då arkeologen Folke Hansen från Lund och kyrkoherden /arkeologen Viktor Ewald i Östra Karup undersökte och restaurerade stenkammargraven från yngre stenåldern. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8961, F8964)
Dös, storstensgrav från yngre stenåldern i Klastorp, öster om Varberg. Det är en runddös men det finns även en långdös i socknen. Detta är den enda dösen i Halland med taket intakt. Här har en samling personer klivit upp på gravkullen och en har till och med tagit plats på dösens takhäll.
Gånggrift i Kvarnome, Veddige. Gånggrifterna består av många kantställda stenar med takblock som bildar själva gravkammaren och en gång in tilll kammaren. De var vanliga under yngre stenåldern och denna tros vara tillkommen mellan ca 3300-3000 f Kr. Ursprungligen var den täckt av en hög, numera ca 10 meter i diameter, och kammarens innermått är ca 2,85 x 1,80 meter, avsedd för hela familjers gravar. Stenkammargraven kallas lokalt även Rumpelösa kyrka. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Utgrävning 1926 av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Tre män står i gravens närhet med en spade fastsatt i marken framför något som kan vara en vinschanordning. Utgrävare var arkeologen Folke Hansen från Lund till vänster och kyrkoherden/arkeologen Viktor Ewald till höger. De grävde även ut Lugnarohögen i Hasslöv samma år. stenkammargraven från yngre stenåldern. Mellan dem står A Lagergren, kassör i Hallands hembygdsförbund. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8956, F8964)
Birgitta Marnung vid gånggriften i Gillhög. Gånggriften är en megalitgrav. Megalitgravar (av grekiska mega, stor, och lithos, sten) eller storstensgravar är en serie typer som i Sverige endast anläggs under stenåldern, från c:a 3600-2900 f.Kr. Gånggriften består av stora stenblock, vilka är ställda så att de bildar en gravkammare och en tvärställd gång som leder in till kammaren. Sett uppifrån bildar kammare och gång ett "T". Gravkammaren omges ofta av en hög, som dock relativt ofta är låg och bara runt 1/3 av kammarens höjd som invändigt ofta är närmare 2 meter eller mer. Gånggrifterna ersatte dösarna och byggdes runt 3350-3200 f.Kr. varefter de användes under några sekler, men fynd har visat att man spontant eller periodvis ofta har använt gravkamrarna under senneolitikum och stenålderns slut vilket är detsamma som hällkistornas tid. Därtill har man sporadiskt gjort begravningar i högen eller i kammaren samt dess gång ända fram till järnåldern. I främst kammaren har man hittat obrända skelettdelar och en del enklare föremål från den primära perioden som sträcker sig till c:a 2900 f.Kr. samt spridda fynd från efterföljande perioder. Källa Wikipedia.
Föremålsbild, Behållare, Handtag, Mönster, Fotografi, Photograph
Handtag, Mönster, Föremålsbild, Behållare, Fotografi, Photograph
Skål, Föremålsbild, Mönster, Skelett, Fotografi, Photograph
Handtag, Behållare, Föremålsbild, Mönster, Fotografi, Photograph
föremålsbild, skålar, text, mönster, photograph, fotografi
stenar, monument, text, photograph, fotografi
text, föremålsbild, skålar, photograph, fotografi
kruka, sprickor, föremålsbild, photograph, fotografi
sprickor, föremålsbild, skål, photograph, fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.