Svensgården, Amanda Christina Johansdotter med barnen Knut och Carl. Stånde barnen Sven Vilhelm, Hilma, Agda, Nils, Gustaf, Berta och en okänd person.

Från 299 kr

Vägstation I5, Stånga. Garageplan med uppställda spets- och sidoplogar. Garagebyggnaden skymtar till höger.

Från 299 kr

Vägstation I5, Stånga. Baksidan av garagebyggnaden. Diverse materialupplag. Manskapsvagn ÅSA transportabla manskapsbod, Åmåls Sågverks AB, skymtar till höger.

Från 299 kr

Allmoge i Blekinge;Les paysans de Blekinge

Från 299 kr

Kommittén för utställningen "Atomåldern" den 20 februari 1949. Sittande från vänster: Generaldirektör Åke Sundelin, Professor G. Ising, Professor M. Siegbahn. Stånde från vänster: Professor Ole Lamm, Civilförsvarsinspektör P. Skjöld, Konsul Eric Carlsson, Intendent T. Althin, Chefredaktör Carl Kreuger, Redaktör K.A. Larsson, Doktor T. Magnusson.

Från 299 kr

Se Nr 157! De upptagna betorna kördes med häst och vagn till Stånga järnvägsstation för vidare transport med tåg till Roma sockerbruk.

Från 299 kr

Vägstation I5, Stånga. Översikt över området med garagebyggnad, förrådsbyggnader. Manskapsvagn ÅSA transportabla manskapsbod, Åmåls Sågverks AB, längst till vänster. Sidoplogar och spetsplogar.

Från 299 kr

Inv.nr:68927. stånka, skänk- eller dryckeskanna, vanligen uppåt avsmalnande samt med ledat lock. Ölstånkor i laggat trä är kända sedan medeltiden och har efterbildats i tenn m.fl. material. Benämningen har även använts om andra slag av dryckeskärl. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=318016

Från 299 kr

Bellas Antikbod ligger i ett blått hus på Storgatan. Kvinnan är identifierad som Blenda Asplund från Nerikes Kil. Här sitter hon och håller i en stånka. Hon är omgiven av gamla föremål som är till salu; ljuslykta, träbyttor, fotogenlampor, pigtittare, väggskåp.

Från 299 kr

Närkes landskapsvapen och en dikt. Detta landskapsvapen har, liksom Dalarnas, korslagda pilar. Skillnaden är främst den att Dalavapnets krona motsvaras av Närkevapnets fyra rosor. För 1500-talets svenskar fanns emellertid även en annan mycket viktigt olikhet, Dalavapnet hade dalapilar och Närkesvapnet skäktor. Den senare piltypen utmärktes av breda triangulära spetsar. Dikten under landskapsskölden lyder: Vi tända våra löftens bloss för värv och dar, stunda: och de, som följa efter oss, må göra sammalunda! Lyft högt din sköld, fösterbygd, med pil och rosors märke till kamp för sanning, ljus och dygd! Hell, forntids, framtids Närke!

Från 299 kr

Närkes landskapsvapen och en dikt. Detta landskapsvapen har, liksom Dalarnas, korslagda pilar. Skillnaden är främst den att Dalavapnets krona motsvaras av Närkevapnets fyra rosor. För 1500-talets svenskar fanns emellertid även en annan mycket viktigt olikhet, Dalavapnet hade dalapilar och Närkesvapnet skäktor. Den senare piltypen utmärktes av breda triangulära spetsar. Dikten under landskapsskölden lyder: Vi tända våra löftens bloss för värv och dar, stunda: och de, som följa efter oss, må göra sammalunda! Lyft högt din sköld, fösterbygd, med pil och rosors märke till kamp för sanning, ljus och dygd! Hell, forntids, framtids Närke!

Från 299 kr

Gotland - Handmålad Historisk karta sent 1600 tal

Från 299 kr

Porträtt av Sofia Nilsson. Hon var född på Bergsgården i Råberga strax öster om Linköping. Fadern var rättare på gården vilket rimligtvis tryggade hennes uppväxt. Andra tider skulle emellertid stunda. Rättaren insjuknade och blev sängliggandes. Snart var han och hans maka skrivna på socknen. Det kunde betyda lite av varje men aldrig till den noterades fördel. Sofia flyttade redan som flicka till Skärkind för pigtjänst på Eggeby östergård. Efter att ha prövat lyckan på gårdar i Gistad och Lillkyrka inflyttade hon till Linköping 1853. Från 1858 var hon piga i vaktmästareänkan Sandbergs hushåll och när dennes dotter Clara vidare bildade egen familj med handlaren Carl Jacob Jacobsson följde hon henne. Sofia blev hushållet trogen förbi sin matmors död 1914 och tjänade vidare dennes dotter Anna till sin egen bortgång 1928. flickebarnet Clara Jacobsson. Dotter till köpmannen i Linköping, Carl Jacob Jacobsson och dennes maka Clara Maria Sandberg.

Från 299 kr

Skolan vid Skolgatan Falkenbergs Elementarskola med elever och lärare från 1900-1901. Kyrkoherde D.Davidson och Signe Hallberg i mitten av lärarna. (A.S.) Första raden sittande fr.v.: 1 L Ölund, 2 K Jenssen, 3 M Ambjörn, 4 H Fältström, 5 E Davidsson, 6 A Olsson, 7 L Strandberg, 8 C Carlstedt, 9 N Nilsson, 10 W Stenström, 11 Y Nilsson-Ohlin, 12 C-F Halberg, 13 C Falkman, 14 E Hermansson, 15 S Ölund, 16 E Möller, 17 D Westergren, 18 G Jernberg. Andra raden, stående fr.v.: 1 M Lungnér, 2 A Ölund, 3 S Ambjörn, 4 M Boman, 5 S Nyman, 6 T Fältström, 7 E Stenström, 8 C von Gegerfelt, 9 okänd, 10 C Blåberg, 11 A Dominique, 12 T Bratt, 13 S Hallberg, 14 D Davidson, 15 M Ahlberg, 16 C Hellgren, 17 Z Svensson, 18 A-L Runnerström, 19 F Fältström, 20 Å Ölund, 21 G Fältström, 22 A Falkman Tredje raden, stående fr.v.: 1 B Johnsson, 2 M Davidsson, 3 A Benbtsson, 4 K Lundgren, 5 O Olsson, 6 A Davidsson, 7 E Svensson, 8 E Falkman, 9 J v. Braun, 10 E Westergren, 11 M Lundgren, 12 B Bondsson, 13 C J Nilsson- Ohlin, 14 S Lindqvist, 15 S Carlsson-Thune, 16 H Törngren, 17 A Lundqvist, 18 I Humbla. Fjärde raden, stånde, fr.v.: 1 K Boman, 2 H Lundqvist, 3 M Lundgren, 4 A Lagerman, 5 A Andersson, 6 O Stenström, 7 J Andersson, 8 G Nilsson. Tillsammans med bilden finns en förteckning över elever vid Fbgs elementarskola 1900-01.

Från 299 kr

Denna stuga står mittemot infarten till Kauparve Petterssons part, idag är den eternitklädd och har farstu fram och baktill. Huset byggdes år 1900 på inköpt tomt av Hans Petter Karlsson född 1861 vid Nybygget. Han var gift med Hanna Lauström född 1859 från Hammarnäs på När. De fick 4 barn, varav ende sonen Fredrik Karlsson tog över stället. Han sålde det 1925 till Gunnar Olsson född 1894 från Smiss och hans fru Agda född Siltberg från Stånga. De fick 4 söner och en dotter Hedvig, men ingen tog över. Gunnar var fiskare och bodde här till sin död 1977. Hedvig var gift i Växjö (?), men flyttade efter faderns död tillbaka till barndomshemmet och bodde här till sin död 2008 (?). Hon testamenterade stället till Birgit Lundin och Rolf Ebbesson på Botvide/Snausarve. På bilden ser vi det 7 år gamla huset byggt av resvirke med liggande panel och spåntak i tidens stil för enklare byggnader. På trappan syns Hanna Lauström 48 år och någon av de tre döttrarna. Till vänster skymtar Bjärges Kerstin Olssons gårdspart.

Från 299 kr

Förste kände ägaren till denna boplats var Hans Ahlström född 1806, gift 1841 med Maria Mattsdotter född 1812 och de fick 4 barn. Efter hustruns död gifte Hans om sig 1861 med Elisabet Österberg född 1819 från Stånga. Dottern Anna Maria Ahlström 1842-1917 tog över stället, gift 1883 med drängen Olof Petter Olofsson 1857-1902. 1917 köpte Karl Friberg född 1885 från Stockholm stället av änkan Anna Maria. Karl, som var lantarbetare, gifte sig 1918 med Fanny Johanna Karolina Ahlgren född 1896 från Burs. De fick dottern Kally 1918, vilken gifte sig och bosatte sig i Stockholm. Dottern Frida född 1920 gifte sig med Follke Jakobsson från Vänge och bosatte sig i Visby, de fick dottern Gun 1945. På 1980-talet ägde Benny Kristiansson i Burs stället. Han sålde det som fritidsfastighet 1988 till Ellen född Rooth 1937 och Johan Lind född 1934 boende i Stockholm, vilka ännu är ägare. De har byggt på huset med ett bakbygge, samt byggt till småhusen. Manbyggnaden är en liten parstuga, kanske uppförd av Hans Ahlström på 1840-talet. T v står en liten ladugård från troligen 1910-talet.

Från 299 kr

Här har Masse helt plötsligt fogat in en bild på det torp som han bodde i som fritidshus! Han och hans fru Majken född Sundahl hade köpt torpet 1907 av Hans Karlsson på Hallsarve, vän till Klintbergs. Hur Karlssons blivit ägare är oklart, men marken tillhörde ursprungligen Kauparve och hade tidigare möjligen hört till den part som Hans ursprungligen kom från. Fastigheten bebyggdes omkring 1860 av Nils Petter Persson född 1833 i Stånga, gift 1860 med Anna Greta Boddin född 1841 från Bönde. De fick tre barn, men ingen av dessa tog över stugan och därefter köpte Klintbergs den. Masse och Majken hade den till Majkens död 1933, då dottern musikläraren Maja Klintberg född 1889 ärvde den. Hon hyrde ut ladugården, som blivit ombyggd, till vandrarhem åt Svenska Turistföreningen. Maja sålde omkring 1947 torpet med tillhörande 12 tunnland mark, liksom Allmänningen som hon köpt året före till läroverksläraren Martin Klint i Visby. Hans son (?) Lars Klint med fru Lotten ärvde sedan fastigheten och därefter deras dotter Liselott med make Berni Gumauskas, vilka nu är ägare till fastigheterna. Till vänster ser vi Nils Petter Perssons lilla ladugård, troligen med kohus till vänster och stall till höger. Därefter ses några småbodar. Till höger ses bostadshuset, vilket kan vara ett 1700-tals bulhus i grunden, flyttat hit och inpanelat. Den stora oxeln mitt i bilden var vid förra sekelskiftet det enda trädet på denna dela av Laus backar.

Från 299 kr

Gamla Katrinas stenstuga. Katrina berättar för fotografen: "Vi haddet så svårt i ungdomen, gubben å ja. Far feck jöra dagsverke te tre bönner i bun å deres öjegränser stötte innte vår löcka. Alla sa att ho hörde te deres äjer. Sommra geck, å far kunne inget tjäna. Så ble dä lantmäteri i bun, som skulle skeftas. Far passa på och feck följa lantmätarn mä stånga, men så kom bönnerna å velle han te hjälp. Dä geck lantmätarn ente på. Far talte då om förn, hur dä va, och hur svårt vi haddet. "Om du sköter däk fint hos mäta, Nisse, så sa ja hjälpa de nära reser".När skeftet va slut kom lantmätarn hem en kväll å sae te gubben, "När nu alla handlingar vuent laja kraft, har ja gitt däk ett litet fideikommiss, som ingen mer än vår Herre kan ta ifrån däk. När sen kartera kom kunne inte bönnerna få faj ína å ingen å dom tordes rita dit a i sina ajer på karta si, dä hadde vart förfalskning. Så vår löcka finns ente på Sveriges karta". Knagges stuga låg intill soldat Sabels ställe under Kullagärdet.

Från 299 kr

Gamla Katrinas stenstuga. Katrina berättar för fotografen: "Vi haddet så svårt i ungdomen, gubben å ja. Far feck jöra dagsverke te tre bönner i bun å deres öjegränser stötte innte vår löcka. Alla sa att ho hörde te deres äjer. Sommra geck, å far kunne inget tjäna. Så ble dä lantmäteri i bun, som skulle skeftas. Far passa på och feck följa lantmätarn mä stånga, men så kom bönnerna å velle han te hjälp. Dä geck lantmätarn ente på. Far talte då om förn, hur dä va, och hur svårt vi haddet. "Om du sköter däk fint hos mäta, Nisse, så sa ja hjälpa de nära reser".När skeftet va slut kom lantmätarn hem en kväll å sae te gubben, "När nu alla handlingar vuent laja kraft, har ja gitt däk ett litet fideikommiss, som ingen mer än vår Herre kan ta ifrån däk. När sen kartera kom kunne inte bönnerna få faj ína å ingen å dom tordes rita dit a i sina ajer på karta si, dä hadde vart förfalskning. Så vår löcka finns ente på Sveriges karta". Knagges stuga låg intill soldat Sabels ställe under Kullagärdet.

Från 299 kr

Anders Hansson 1806-1852 kom från Snausarve ursprungsgård nere mot sjön. Han fick en bit jord av sin far och bosatte sig upp vid stora vägen mot Alskog, alldeles söder om Snausarves andra part på östra sidan av vägen, se Bild 1105, 1106. Han gifte sig med Anna Greta Nilsdotter född 1809 från Lye och de fick 3 söner. Äldste sonen Hans Niklas Andersson född 1838 tog över stället. Han gifte sig 1859 med Anna Elisabet Jakobsdotter från Hägvide i Stånga och de fick 6 barn. Yngste sonen Reinhold Hansson född 1870 blev näste ägare, gift 1892 med Johanna Olsson född 1866 på När och de fick sonen Reinhold Hansson född 1892. Fadern Reinhold stack till Amerika och försvann där? Sonen Reinhold Hansson gifte sig 1929 med änkan Linda Margareta Kristina Olsson född 1891 och de fick två barn. Troligen köpte Göran Berlén fastigheten. Han byggde om ladugården till ett litet bostadshus, styckade av och sålde det. 1979 sålde han manbyggnaden med mark till Elsa och Sigvard Lundin från Snausarves andra part iom att dotter Birgit Lundin med man Rolf Ebbesson tog över gårdsparten, Bild 1092. Sigvard dog (?) och Elsa bodde kvar här till 2008, då hon flyttade till Åvallegården i Klintehamn, där hon dog 2010. Stället togs då över av Elsas och Sigvards dotterson Christer Olofsson och hans sambo Birgitta. Vid skiftet blev stället ålagt att flytta snett över vägen väster om Snausarves andra part. Där byggde man ett nytt bostadshus i resvirke med liggande panel och spåntak, det som syns på bilden. Man byggde också en liten ladugård i sten med halmtak, den syns i bakgrunden. Några småbodar uppfördes också, bl a dass, vilka skymtar t v om ladugården. 1914 flyttade man dit ett bulhus, t v på bilden, och byggde om det till brygghus och tvättstuga.

Från 299 kr