Godtemplarträdgården eller Sommarteatern Gefle Godtemplares byggnadsförening hyrde trädgården där man också drev kaffeservering. Där började folkdanslaget "Lekstugan" spela revyer och uppföra folklustspel.
Från 299 kr
Godtemplarträdgården även kallad sommarteatern Teaterscen där man även drev servering i trädgården på somrarna Två män på scen, den ena med harskramla
Godtemplarträdgården även kallad sommarteatern Teaterscen där man även drev servering i trädgården på somrarna Gevalia-blandning, Pix är bäst, Florodol Allas tvål
"Folkvisedanslaget, den första ringen, vid Skansens vårfest 1904, på sommarteatern å nedre Solliden. Fru Hulda Garborg synes i sin norska dräkt mellan två långrockar."
Gamla Dalarö. Dalaröklubben. Vid 1900-talets början fanns en populär sammanslutning som kallades Dalaröklubben. Den bestod till största delen av sommargäster och på programmet stod bl.a. teaterföreställningar och sommarfester. Initiativtagare till klubben var Dalarös badläkare, dr. Willner, som teaterdirektör fungerade tandläkare Ling. På bilden stiger just Kung sommar iland för att tas emot av folket, innan han med följe och musikkår beger sig till Schweizerdalen för att inleda sommarens festligheter.
Bilden visar ett repro av ett medfaret men unikt motiv från den så kallade Wernerska trädgården i Linköping. Tiden är första delen av 1880-talet. Den skarpsynte kan på standaret utläsa att det rör sig om det parodiskt ordensliknande sällskapet Wiknings-Commissionen, som under en period höll årliga sommarfester i trädgården. Etablissemanget Wernerska trädgården hade från senare hälften av 1800-talet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra tills ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna vartefter för nöjelpalatset och i än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.