Se sidan 189 i boken "Dokument i svart och vitt" av Karl Anders Andersson. Fotot taget i Borgunda, Brobacken, vid soldattorpet Assliden, som ägdes av Adolf Granberg från 1908. Han bebodde det som soldat från 1899. På fotot står Adolf Granberg tillsammans med systern Maria Alexia Granberg framför det som sannolikt är fähuset vid Assliden. Troligen omkring 1910.

Från 299 kr

Motorplan, april 1985 Bild 1. Grundkursens fordon uppställda på "linjen". Lastbil Volvo N 88 och Tgb 20. Bild 2. Grusplanen mellan soldattorpet och grind 6 användes som tillfällig uppställningsplats för kursfordon. Under 1920-50-talet låg här regementets dansbana. Bild 3. En av skolans stora scaniabilar. Eleverna vid Körlärarkurserna hade körkort för tunga fordon före kursstart, men nu var kraven högre. Lägst betyg 4 vid uppkörning med både buss och tung lastbil med tungt släp. För att förnya fordonsparken till en rimlig kostnad köptes ett antal begagnad lastbilar ur Scanias modellserier 140, 141 och 142. Många av bilarna hade gått över 100 000 mil. En onödigt motorstark bil för övningskörning. Milregnr: 36710, 207792

Från 299 kr

Nedanför matsalsklockan, 1930-talet Åtta indelta soldater i tjänst vid I 10 i Strängnäs. Då alla skulle vara iförda likadana uniformer vid fotograferingen och Moback endast hade den grå fick han låna en m/ä. Den passade illa och saknade flera "påsyningar", varför han fick ställa sig lite bakom de övriga. Från v. 241 David Thelin, Österåker 248 Johan Sjöblom, Österåker 743 Eskil Söder, Över-Selö 1173 Isak Almqvist, Jäder 628 Albert Frisk, Vansö 401 Sibbe Moback, Mellösa 1163 Erik Emil Nord, Jäder och 1181 Erik Sjökvist, Jäder. Siffergruppen före namnet är rotens nummer bland de 1200 soldattorpen.

Från 299 kr

Soldattorpet Ekelid från väster med ladugården till vänster i bild och torpstugan delvis dold av trädet till höger. Här genom ett fotografi daterat 1902, då ännu landsvägen mellan Kisa och Åtvidaberg delade torpets bebyggelse. Bostaden disponerades vid tiden av livgrenadjären Anders Gustaf Wik och hans då nyblivna hustru Alma Karolina. Indelningsverket var nu avvecklat men som tidigare inskriven var Wik fortsatt knekt till sitt militära enledigande , för hans del 1908. Makarna bodde dock kvar i Ekelid tills deras respektive bortgång 1959 och 1960. Dessförinnan var Wik med att bildade hembygdsföreningen i Oppeby och tillsammans med hustrun och deras barn skänktes i stort alla familjens inventarier som ett minnesmärke över livet på Ekelid. År 1961 skänkte Riddarhusdirektionen byggnaderna i Ekelid till Oppeby hembygdsförening, som sedan dess fungerar som föreningens hembygdsgård.

Från 299 kr

Johan Alfred Nilsson/Göth föddes 1869 i backstugan Enekullen, i Karryds by i Sjösås socken. Efter konfirmation blev det drängplatser och ett par år vid Klafreströms järnbruk, innan han i 20-årsåldern blev skogsarbetare i Lappland. Här upptäckte han hur mycket hembygden betydde för honom, och han började sitt skrivande. Rallarlivet prövade han också på, tills han 1892 åkte hem och blev rotesoldat för Harshults rote fram till 1904. Samtidigt antog han soldatnamnet Göth. Både rallare- och soldatlivet lämnade stoff till flera av hans böcker. Soldattorpet hyrde han ut och i stället tog han tillfälliga arbeten mellan regementsmötena. 1899 flyttade han till Braås nya stationsområde, gifte sig och blev sågverksarbetare. 1930 kunde Göth flytta in i sitt nya hem i Braås, och nu blev han författare på heltid. Förutom ytterligare ett antal böcker, teaterpjäser, en diktsamling och tidningsartiklar lämnade Göth c:a 140 faktaanteckningar till Nordiska museet och skickade många bidrag till Folklivsarkivet i Uppsala, Samfundet för Hembygdsvård med flera.

Från 299 kr