Pågående arbete med läggning av smalspår vid Läggesta Södra station där Museijärnvägen, Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ förlänger bansträckningen. Stationshuset till höger i bild.
Från 299 kr
GJ lok 1 och 12. Foto taget vid järnvägens 50-årsjubileum med första och senaste levererade loken (1878 resp 1928) Smalspår 891mm Vid järnvägsspåret mellan Lärbro - Visby - Visby hamn. Stationsplatsen öppnades för järnvägstrafik 1901 - 06 - 01
Sista smalspåriga ångloksdragna persontåg på smalspår vid Överum, foto den 10 maj 1964. Till höger på bilden banavdelningen motortralla före detta ombyggd rälsbuss. Statens Järnvägar, SJ Gp 3043 ånglok.
(SJ) Statens järnvägars normalspårsvagnar uppkörda på trallor. Första vagnen med littera SJ Os 35949. Vagnen närmast loket är smalspår, nästa vagn är en mellanvagn, mellan smal och normalspår s.k. Koppelvagn i Åtvidaberg.
Kristinehamn nedre. Hästdrift 1850-1858. Därefter lokdrift. Stationshus i Kristinehamn byggdes först 1862-1863 vid Norra Staketgatan. Förbindelsespår med SJ anlades 1866. Infogad i Kristinehamns station 1921. Smalspår. Se vidare Sjöändan vid bandel 133.
Vy över smalspår vid Läggesta Östra station på sträckan mellan Läggesta - Marifred. Till vänster i bild ses Stationshuset som är en kur från Saltsjöbanan tillhörande Museijärnvägen, Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ.
C. J. Muhl i Borås Överstelöjnant C.J Muhl hade stor inverkan på järnvägsbolaget BHJ för bolagets utveckling. Styrelsemedlem BHJ 1880 - 1910.talen (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm
Boxholms bruks första ellok Boxholms bruk har anor från 1700-talet och fram till modern tid. Bruket har alltid haft järnbruk, och även förädling av dess produkter, som största sysselsättning för lokalbefolkningen. Boxholms bruk var först i Sverige med ett järnvägsspår med eldrift 1890. De tre elloken på denna bana hade enfas växelströmsmotorer. Smalspår 891mm.
NÖJ lok 10 Tillverkad av: Nohab 1868 Tillverkningsnr.: 10 Längd: 12,71 m. Ångtryck: 7 kg/cm* Mat. vikt: 25,7 tons Tjänstevikt: 23,2 tons Tendervikt: 7,3 tons DrivhjulsØ: 1,684 m. Kol: 3 tons Vatten: 5,9 m* Hastighet: 60 km/h Antal: 45 stk. Smalspår 891mm
DjB motorvagn o sommarvagnar Smalspår 891mm 1895 elektrifierades Djursholmsbanan som den första i världen. För den toppmoderna eldriften inköptes spårvägnsliknande elmotorvagnar från ASEA verkstad i Västerås. Dessa var anpassade för den täta trafiken och de många stoppen som fanns utmed banan.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Vagnpråm. SJ Gsh Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. SJ G Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråmar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. SJ G. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråm. SJ Gsh. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
VGJ sjukhuståg, vagn C 1035 (Västergötland - Göteborg Järnväg) Smalspår 891mm Svenska staten köpte VGJ gruppen och alla andra smalspåriga järnvägsbolag i Skaraborgs län 1948, i samband med detta köp ändrades spårvidden från 891mm till (normalspår) 1435mm. År 1914-16 beställde VGJ 9 stycken 2-axliga personvagnar hos Kockums. Vagnarna var klädda med träpanel, och hade högt tak. Vagnarna med nummer 1035-1037 levererades som C-vagnar (samtliga foton kommer från SvJM/Nybergska samlingen) Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon Svenska staten köpte VGJ gruppen och alla andra smalspåriga järnvägsbolag i Skaraborgs län 1948
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.