Porträtt av tobaksfabrikör Jon Asklund. Född i Slaka 1814 inflyttade han till Linköping från Västervik 1838. I sin nya hemstad etablerade han en mycket framgångsrik fabrikation av tobak. Hans rörelse var en tid Linköpings största privata arbetsgivare. Från 1841 gift med Juliana Sofia Christina Bergengren.
Från 299 kr
Porträtt av Christina Beata Vilhelmina Funck. Född i Drothem som dotter till baron Gustaf Johan Funck och dennes maka Carolina Ehrenborg. Själv gift 1831 med friherre Gustaf Adolf Lagerfelt. Makarna bosatte sig på Röby rusthåll i Slaka. På ålderns höst flyttade makarna till sin stadsgård i Linköping. Efter änkefru Lagerfelts bortgång 1890 såldes gården till kyrkan för att bli domkyrkoförsamlingens domprostgård.
Porträtt av friherre Fredrik Lagerfelt. Född och uppvuxen på föräldrarnas Röby säteri i Slaka. Efter studier i Lund och Uppsala bosatte han sig i Stockholm och blev där verksam som bland annat kammarherre vid kronprins Gustafs hov och därpå kanslisekreterare vid Lantförsvarets kommandoexpedition.
Domprost Lars Laurenius porträtterad i Linköping något av 1860-talets första år. Efter omfattande studier i Uppsala hade han 1824 återvänt till sin hembygd för en lektorstjänst vid Linköpings gymnasium. Påföljande år blev han även erbjuden kyrkoherdeämbetet i Slaka. Tjänsten innehade han i tio år för att 1835 "transporteras" till Landeryd för samma roll. Efter ytterligare tiotalet år i Landeryd utsågs han till domprost i Linköping.
Friherre Gustaf Adolf Lagerfelt vid sin ålders höst. I sin ungdom, från 1828, hade han varit i militär tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1831 gift med Christina Beata Vilhelmina Funck, bördig från Drothem. Makarna var bosatta på Röby rusthåll i Slaka, men flyttade i hög ålder till familjens stadsgård i Linköping. Död i sviterna efter en hjärnblödning 1884. Upplysningsvis såldes stadsgården efter änkans bortgång 1890 till kyrkan för att bli domkyrkoförsamlingens domprostgård.
Enligt påskrift porträtt av tobakshandlaren Nacklarin[?]. Vid genomlysning, se bild 2, snarare Nachreij. Rimligtvis densamme som: Christoffer Fredrik von Nackreij. Född i Rogslösa 1806 som son till hovrättsrådet Ture von Nackreij och dennes andra hustru, Juliana Ulrika Gyllenram. Volontär vid Västgötadals regemente redan från 6 års ålder. Vidare följde han en militär karriär till avsked som underlöjtnant 1836. Därefter tobakshandlare i Linköping i kompanjonskap med tobaksfabrikör Jon Asklund. Gift 1829 med Margareta Horn af Åminne, född i Slaka 1792.
I en lätt morsk pose lät August Ekdahl denna dag spara ett minne från sin ungdomstid. Möjligtvis rörde det sig om hans studier i Vadstena eller senare Linköping. Han var annars född i Slaka söder om Linköping under en period fadern var i tjänst som trädgårdsmästare vid godset Lambohov. År 1859 flyttade familjen till just Vadstena och från 1864 var Ekdahl i studier i Linköping. Med tiden skulle Stockholm bli hans hemort och där som musikdirektör. En källa uppger den väl beskrivande titeln hovbalsmusikdirektör. Fototiden uppskattas till 1860-talets första hälft.
Porträtt av Hjalmar Hazelius i uppskattningsvis 35-årsåldern omkring 1865. Medlem av Hassela-släkten som bland andra fostrat kusinen Artur Hazelius, grundaren av Nordiska museet och Skansen. Även Hjalmars far var i sin tid en mycket omskriven person. Under sin levnad medlem i det moraliskt och patriotiskt inriktade Manhemsförbundet, i eftervärlden ännu hågkommet inte minst genom författaren med mera Carl Jonas Love Almqvists ledande roll. Likt Almqvist sökte Hjalmars far en tid att leva bondeliv i Värmland. Han dränkte sig senare i Edsviken tillsammans med en tjänsteflicka som Almqvist fört med sig från Värmland. Händelsen ska influerat Almqvist till romanen "Drottningens juvelsmycke". Den avporträtterade Hjalmar Hazelius var även för egen del omskriven för främst sitt starka religösa intresse. En tidig studieresa till Skottland och kontakten med frikyrkopionjären James Lumsden fick betydelse den svenska frikyrkorörelsens framväxt. Hjalmar var till yrket lantbruksdirektör och godsägare till Haddorp säteri i Slaka socken. År 1873 förvärvade han Stensnäs egendom i Ukna. Efter tio år i på Stensnäs bröt han och makan Anna Erika Segerbrand upp för nytt boställe i Klackeborg säteri i Järstad socken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.