Skolbyggnaden 1962.
Från 299 kr
Kävesta Folkhögskola, tre stycken en och en halvvånings skolbyggnader.
Djursholms Samskola, tre och tvåvånings skolbyggnader. Nr: 173.
Spånga Folkskolan och Kommunala Mellanskola, skolbyggnader. Nr: 461.
Holmens skola, tvåvånings skolbyggnader. Till byggmästare Axel Moberg Beställningsnr: LO-228.
Två skolbyggnader, 91 skolbarn och två lärare. N.D. Andrén.
Nynäshamns folkskola med kommunala mellanskola, skolbyggnader. Nr: 380.
Stretereds vård- och skolbyggnader i bakgrunden, okänt årtal.
Brevkort, "Kinnared, skolan". Skolbarnen står samlade tillsammans med lärare och kanske annan skolpersonal i förgrunden och på en liten höjd ligger skolbyggnaden bakom dem. Skolan omgärdas av en häck och flaggan är hissad. Till vänster ses ett par män med arbetsredskap i vad som troligen är skolträdgården. På bildens högra sida har träd och buskar tecknats för balans i motivet.
Hantverks- och Industriutställningen i Varberg 1904. På bilden syns Gamlebyskolan i förgrunden till vänster och i bakgrunden realskolan till vänster samt flickskolan till höger.
Bilden förställer Näsby slott under sin tid som sjöstridskola.
Bilden föreställer en gruppfoto av en skolklass från Amiralitetsskolan i Kungsgatan. En av pojkarna är f.d. Dir. Nils Löwenberg, Karlskrona, 2:a raden längst ut till höger. Kvinnan på bilden kan vara fröken Karlberg.
Vykort, "Kyrkan och skolan. Spannarp". Folkskolan i två våningar byggd 1905 vid vägen och med kyrkan i bakgrunden.
Flygbild över området kring Femsjö kyrka, vilken ses centralt i bild till vänster. Till höger om den ligger folkskolan och småskolan (den mindre byggnaden). Upptill ses sjön Södra Färgen. Vägen från skolorna går rakt ned till prästgården, där den store vetenskapsmannen inom mykologi, Elias Fries, växte upp. Idag inryms ett museum till hans ära i den lilla byggnaden som skymtar precis ovanför prästgårdstaket. Nederst i bild ligger Dullagård. Elias M. Fries levde 1794-1878 och räknas näst efter Linné som den främste inom botaniken i vårt land. Hans fokus var svampar och "Systema Mycologicum- svampsystemet" av Fries blev normgivande gällande svamparnas namngivning. Elisas Fries var professor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien 1847–1878 (stol 14) samt rector magnificus för Uppsala universitet 1839 samt 1853–1854. Han arbetade för att få folk att börja äta svamp och skrev 1836 den första svenska boken om matsvampar.
Kolorerat vykort, "Aulan i Nya Läroverket Halmstad". Förmodligen avses byggnaden för det Högre allmänna läroverket som ritades av arkitekt Alfred Hellerström och invigdes 8 oktober 1906. Aulan har en kyrkoinspirerad utformning med orgel och korliknande podium. Här finns både nationalromantiska (armatur, tak) och klassicerande (valv på kolonner med korintiska kapitäl).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.