Laverad tuschteckning. Blästerugn med beskrivning 1769. Det är en laverad tuschritning över "de uti Östra och Västra Dahlorterne brukelige Myrugnar eller så kallade Bläster-Wärk" ritad i Falun av Jonas Billow. Den visar en blästerugn i Dalarna och verktyg som används vid järnframställning vid den tiden samt beskriver kort järnframställningens förlopp. En kvinna trampar här blästern samtidigt som hon spinner på en slända. Rubriker: Om yrket och dess påfinande. Dess råstande. Myr-Ugnens Anläggande. Ugnens praeparerande til brukning. Yrkets opsättande på Ugnen. Huru mycket kan tillvärkas Hvad af Myr-jernet blir fabriceradt. samt bereder ugnen til ny blåsning
Från 299 kr
Lastande fartyg i Kramfors, 1920-tal? Bakon den av takpråmar omringade virkeslastade ångaren ses östra sågens tre hyvelmagasin. I förgrunden två av de tre ryska pråmar som Kramfors Bolag använde för att hämta kalksten från Gotland eller Kisaka från Rönnskär. Pråmarna kallades i folkmun för "bolsjevikerna" och ligger här upptagna för översyn.
Fröken Linköping. Ulla Andersson valdes år 1952 till Fröken Linköping av 4000 röstande linköpingsbor. Tävlingen arrangerades av tidningen Vecko-revyn, Östgöten och Folkets park i Linköping. Skönhetstävling. Miss Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
skylt, husvägg, grupporträtt, fotografi, photograph
"Blinde Ludde". Hade ledsyn, som tydligen försämrades med åren. Dragkärran var en ständig följeslagare, på vilken han bl.a. drog hem ved men också forslade varor från "samhället" till handlaren i Korsvägen. Skötte också sin mor. Allan Thylén minns honom som en glad hjälpreda hos fadern, August Thylén eller Johan Ludvig Olsson i Grimstorp. Vid ett tillfälle iakttog han honom stående barfota i gödselhögen lastande gödsel. Förs.boken:(p.295). N:a Sjudarekärr. Änkan Greta Karlsdotter, född 30/3 1827 i Älgarås, död 31/12 1914. Sonen Ludvig Karlsson, född 9/8 1865 i Älgarås. Dottern Augusta, född 22/7 1869 i Älgarås. Ludvig Karlsson till Ålderdomshemmet 1935, död 7/4 1942. (Konrad Gustavsson): Var ofta "halmbuse" vid tröskningen, d v s den som skulle få undan och trampa ner halmen. Kolossalt stark. Drog varor från stationen upp till handelsboden i Habelsbolet. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
"Blinde Ludde". Reprofotograf: Gunnar Berggren. Hade ledsyn, som tydligen försämrades med åren. Dragkärran var en ständig följeslagare, på vilken han bl.a. drog hem ved men också forslade varor från "samhället" till handlaren i Korsvägen. Skötte också sin mor. Allan Thylén minns honom som en glad hjälpreda hos fadern, August Thylén eller Johan Ludvig Olsson i Grimstorp. Vid ett tillfälle iakttog han honom stående barfota i gödselhögen lastande gödsel. Förs.boken:(p.295). N:a Sjudarekärr. Änkan Greta Karlsdotter, född 30/3 1827 i Älgarås, död 31/12 1914. Sonen Ludvig Karlsson, född 9/8 1865 i Älgarås. Dottern Augusta, född 22/7 1869 i Älgarås. Ludvig Karlsson till Ålderdomshemmet 1935, död 7/4 1942. (Konrad Gustavsson): Var ofta "halmbuse" vid tröskningen, d v s den som skulle få undan och trampa ner halmen. Kolossalt stark. Drog varor från stationen upp till handelsboden i Habelsbolet.
Byggenskapen gick tydligen i ett rasande tempo på Anderse! 1910 byggdes den nya manbyggnaden, strax efter den nya ladan och här 1914 är den nya ladugården just färdig, bruklaven står ännu kvar! Det är lite märkligt att halm ännu var ett gångbart taktäckningsmaterial. Det tyder på att man hade ont om skog till att såga spån av, det var annars nog det naturliga materialet. Ladugården är modern med fähus i sten med stora rikt spröjsade fönster och föderloft i rödmålat trä, likaså med fönster. Dörrarna till fähusen är stora och breda.
Midsommar Överallt arrangeras lokala midsommarfiranden. Vid en släktträff i det nybyggda fritidshuset i Digesgård 1977 skulle det dansas på midsommarafton och på midsommardagen ordnades en tipspromenad. Då väcktes tanken på att också bjuda in de närmaste grannfamiljerna. Det blev starten på en tradition som höll på i 32 år, fram till 2009. Under 25 första åren ledde Lars Wikander midsommardansen och lekarna kring midsommarstången. Därefter tog grannfamiljen Asplund över.Efter de första två åren på strandheden i Digesgård bjöd familjen Tore och Marita Gunnarsson i Digesgård under de kommande åren in firandet till sin gårdsplan. Från att ha varit en handfull familjer kom nu 100-150 besökare från alla håll i Digesgård. Bild 1 Anslag om midsommarfirandet sattes upp runt om i Digesgård. Bild 2 Och publiken strömmade till från alla håll Bild 3 Midsommarstången kläddes på förmiddagen. På eftermiddagen restes den efter inmarsch på gården då man sjöng "Vi går över daggstänkta berg". Detta firande är från 2006. Bild 4 Ringlekarna avlöste varandra. Mormors lilla kråka, Vi äro musikanter, Små grodorna... Bild 5 Även om Lars Wikander avgått som lekledare fanns det två inslag som han ledde alla 32 åren. Det ena var "Huvud, skuldra, knä och tå" som var en gymnastisk övning som började lugnt och slutade i rasande tempo. Det här minns barnen! Bild 6 och 7 Det andra inslaget var den avslutande "Raketen" som skickades i väg i två exemplar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.