En kvinna och en liten flicka. Doktorinnan HILMA Wilhelmina Ingelson (1831-1901), född Uddén, med dottern Helfrid. Hilma Wilhelmina Uddén, född 1831-12-09 i Stenkvista (D), gift 1862 (?) i Kumla med WILHELM Anders Ingelson, född 1822, provinsialläkare i Tanum, Bohuslän, död 1868 i Hoghem, Tanum, O. Dottern: Helfrid Ingelson, född 1866-05-08 i Hoghem, Tanum, gifte sig med läkare Fredrik Bissmark, som avancerade till medicinalråd. Eftersom Hilma blev änka 1868 kan hon ha flyttat till sin bror Axel Uddén i Strängnäs. Han gifte sig 1868 när han hade fått tjänst som läroverksadjunkt där. Fotografiet måste vara tagen runt 1868-1869, med tanke på att hon är änka på bilden och förmodligen sitter med ett porträtt av sin döde make, och flickan ser ut att vara i 2-3 årsåldern.
Från 299 kr
Vykort, "Steninge Glasbruk". Vy med glasbruket och dess omgivning, sett från byvägen mot norr. Havet ligger strax nedanför bruket till vänster ur bild. Bolagsordningen för Steninge Glasbruks AB fastställdes 17 oktober 1873. Bland de större aktietecknarna fanns Alfred Bexell, provinsialläkaren P.O. Sjöstrand, godsägaren Ludvig von Segebaden och Sewerin Sjöstrand från Tranemo, som 1874 flyttade till Steninge och blev glasbrukets förste disponent. Under det första året tillverkades enbart buteljer, till vilka man använde den lokala sanden vid tillverkningen. Året därpå startades även två ugnar för tillverkning av apoteksflaskor och olika sorters hushållsglas. Det krävde högre kvalitet på sanden som då fick köpas in. 1876 byggdes en ugn om för tillverkning av fönsterglas, vilket från 1881 blev brukets enda produkt. Driften pågick till 20 februari 1917.
Porträtt av fröken Hanna Movik. Född i Västervik 1837 kom hon från 1859 som mamsell att ingå i Carl Johan Ajaxsons hushåll i dennes säteri i Vårdsberg. Från 1863 bodde hon hos sin bror, brukskassören Werner Movik i Åtvidaberg. Här blev hon kvar till det nya seklets inträde. År 1901, några år efter broderns död, flyttade hon till brorsdotterns hushåll i Vetlanda. När den yngre släktingens make erbjöds tjänsten som provilialläkare i Ekeby, flyttade Hanna med. Hennes liv ändades där av hjärtfel i kombination med lunginflammation den 25 januari 1910. Foto omkring 1870.
Parti av Snickargatan i Linköping omkring förra sekelskiftet. Bilden visar vy norrut från gatans anslutning med Ågatan. I blickfånget utbreder sig den så kallade Wernerska trädgården. Det nöjesetablissemang som från 1800-talets mitt växte fram i trädgården hade från senare hälften av århundradet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra till ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna för nöjelpalatset. I än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
Bilden visar ett repro av ett medfaret men unikt motiv från den så kallade Wernerska trädgården i Linköping. Tiden är första delen av 1880-talet. Den skarpsynte kan på standaret utläsa att det rör sig om det parodiskt ordensliknande sällskapet Wiknings-Commissionen, som under en period höll årliga sommarfester i trädgården. Etablissemanget Wernerska trädgården hade från senare hälften av 1800-talet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Peter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra tills ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna vartefter för nöjelpalatset och i än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.
Text till bilden: "Stads-och provinsiallaläkaren Otto Edvard Åhlström född 1821 6/10 Nyköping död i Uddevalla den 5 november år 1897. Han synes vara Riddare av Nordstjärne Orden".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.