Stationshuset i Bosjön tillhörandes Lindfors-Bosjöns järnväg, LBB. 1913 färdigställdes den smalspåriga järnvägen mellan Lindfors och Bosjön, ett projekt drivet av brukspatronen Albert Bergström. Hans idé var att bygga en lätt och billig järnväg, med låga tillverknings- och underhållskostnader. Trafiken bestod främst av gods från de närliggande sågverken och skogsbruket, men även persontrafik förekom på linjen. LBB hade två enkla ånglok, Petter och Lotta. Loket på bilden är Petter. LBB gick i konkurs i början av 1920-talet och köptes strax därefter av Uddeholmsbolaget. Banan började rivas upp redan under 1930-talet och 1949 så var hela banan borta.
Från 299 kr
Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Det visade sig dock snabbt att banans standard var alltför dålig och kostnaderna höga. Finansieringarna från ett engelskt bolag räckte inte till för att förbättra det. Banan togs därför över av staten redan i februari 1891. Året därpå startade åter malm- och persontrafik på hela sträckan. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan hade både politiska och kommersiella betydelse för landet. På senare tiden den uppmärksammades av turism och har varit destination för dollartåg, biltåg och enklare tåghem. På bilden syns tungbelastad malmtåg på väg mot Svartön.
Den låga byggnaden i förgrunden med formarna är betongpelare och balkar till garagen och övriga ytterväggar, som var av fasadtegel och mellanväggar halvstensw murtegel. De sju garagen var placerade över panncentralen. Den höga ställningen var arbetsställning för skorsten till panncentralen. Stegen på hörnet var för persontrafik, sådana förekom på alla trähissar och ska vara försedda med ryggskydd. Materialet till skorsten hissades upp med ett hisspel på marken och en galge i toppen på ställningen. Kärrorna fick styrning mot ställningen av vertikala brädor som är synliga vid hörnet på andra sidan ställningen. Ställningsplankan flyttades upp allteftersom murningen blev färdig och översta ställningslaget är helt "inplankat", vilket visar att skorstenen är färdigmurad. De mörka partierna i mitten av ställningen är skorstensmuren. Byggnaden till vänster har beteckningen Hus C och är murad av "Durox" gasbetongblock och två trappuppgångar med 12 lägenheter i första och andra våning samt fyra på vindsvåningen.
Plankorsning i Edåsa. Persontrafiken lades ner 28 maj 1961. Bandelen lades ner 1 sep 1967.
Hjo buss och järnvägsstation. Persontrafiken lades ner 28 maj 1961. Bandelen lades ner 1 sep 1967.
Hållplats i Edåsa. Persontrafiken lades ner 28 maj 1961. Bandelen lades ner 1 sep 1967.
Verksamhet i Blikstorp. Persontrafiken lades ner 28 maj 1961. Bandelen lades ner 1 sep 1967.
Godsmagasin Dala. Persontrafiken lades ner 28 maj 1961. Bandelen lades ner 1 sep 1967.
Dala station. Persontrafiken lades ner 28 maj 1961. Bandelen lades ner 1 sep 1967.
Blikstorp station. Persontrafiken lades ner 28 maj 1961. Bandelen lades ner 1 september 1967.
Essebodas stationshus byggdes 1901, 1944 tog SJ Statens Järnvägar över stationen. Persontrafiken lades ner 1984-10-01.
Enköpings hamn station. Hållplats anlagd 12/12 1906. Öppnad 12.12.1906. Godsmagasin. Stationshuset kvar 1990. Persontrafiken nedlagd 1909.
Stationshus från gatusidan efter nedläggningen. Stationen öppnad 1911. Godstrafiken nedlagd i etapper 1965-1986. Persontrafiken nedlagd 1984.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.